Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys

1. Standardkostnadsresonemangoch avvikelseanalys • Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning • Standardkostnader • Konstandskontroll för direkta och indirekta kostnader • Avvikelseanalys (kostnader som är kontroller- och påverkbara)

2. Produktvis och avdelningsvis kontroll Resultat = Intäkter – kostnader Effektivitetsmätning:Produktvisa respAvdelningsvisa Avdelning A Avdelning B Avdelning C Halvfab Produkt Omkostnadsdifferenser

3. Standardkostnader • Standard = Norm • Standardkostnad är en förutberäknad (förkalkylerad) kostnad för resurser eller andra komponenter som ingår i en produkt eller tjänst. • Syften: Underlätta kalkylering (vid offerter etc) Ge möjlighet till ansvars- och prestationskontroll (effektivitetsmätning)Underlätta budgetering och redovisning av aktiviteter

4. Kontrollsystemet • Sätta upp mål, standard, krav på kvalitet och kvantitet • Utför mätningar, avstämning mot mål eller standard • Identifiera skillnader, avvikelser och genomför korrigeringar Dessa åtgärder kan leda till organisationsutveckling och förändring!

5. Kostnadskomponenter (objekt) • Material Kvantitet material och materialpris • Lön Arbetstid och lönesats • Omkostnadspålägg Påläggsbasens och omkostnadens storlek • Metoder för fastställande av en standard MetodstudierFörsökstillverkningErfarenhet från liknande tillverkningSyntetiska standards (skrivbordsprodukt) • Olika standardsnormalstandard, idealstandard och erfarenhetsstandard

6. Kostnadskontroll Jämförelse mellan verklig kostnad för en viss aktivitet (är-värden för resursinsatser) och på annat sätt beräknad kostnad för samma aktivitet enligt standard (bör-värden för resursinsatser). Med avvikelseanalys vill man besvara: • Var i företaget har avvikelsen uppstått? • Vilka är orsakerna till avvikelserna? • Vem bär ansvaret? • Hur blir utvecklingen i framtiden? • Skall motåtgärd vidtas och i så fall vilken?

7. Komponenter i en kalkyldifferens • P s = Standardpriset för en resurs (material, arbete, maskin) i kr per enhet av resursen (t ex kr/kg, kr/m, kr/tim osv) • P v = Verkligt pris för en resurs • Q s = Mängden av en resurs som borde ingå i en produkt enligt standard. Observera att Qs representerar vad resursåtgången (i kilo, meter, timmar osv) borde vara för den faktiska produktionen och inte har med den planerade produktionen att göra. • Q v = Mängden av en resurs som faktiskt gick åt för framställning av den aktuella mängden av produkten (enligt produktionsrapporter o dyl)

8. Kalkyldifferenser • MaterialdifferensMaterialprisdifferens = Qv * (Ps - Pv) Materialkvantitetsdifferens = Ps * (Qs – Qv) • Arbetsdifferens Lönesatsdifferens = Qv * (Ps – Pv)Arbetstidsdifferens = Ps * (Qs – Qv) • Omkostnadsdifferens för en period vid en viss volymSysselsättningsdifferens = Absorberade omk - Budgeterade omk Omkostnadsnivådifferens = Budgeterade omk – Faktisk omkTotal omk-differens = Absorberade omk – Faktisk omk

9. Exempel på Dir materialdifferens • Antag att en enhet av en produkt (handfatet X) kräver 9 kilo direkt material (porslinråvara) som kostar 4 kr/kilo. I mars tillverkades 100 st X som krävde 825 kilo material som kostade 5 kr/kilo. Beräkna den totala direkta materialdifferensen! • Total verklig direkt materialkostnad = 5 * 825 = 4125 kr • Total standard direkt materialkostnad = 4 * 9 * 100 = 3600 kr • Total direkt materialdifferens = 3600 – 4125 = - 525 kr • Uppdelat på pris- och kvantitetsdifferens:Prisdifferens = Qv (Ps – Pv) = 825 * (4 – 5) = - 825 kr Kvantitetsdifferens = Ps (Qs-Qv) = 4 * (900 - 825) = 300 krTotal materialdifferens = Prisdiff + kvantitetsdiff = - 525 kr

10. Grafisk illustration Pris Fall 1 Pv=5Ps=4 Prisdifferens Värdet av prisdifferensen är -825 kr och värdet av kvantitetsdifferensen +300 kr kvantitetsdiff Qv Qs825 900 kvantitet Pris Fall 2 Pv=5Ps=4 Prisdifferens Kvantitetsdifferens= 4 * (900 – 1000) = - 400 kr Om vi nu antar att materialåtgången blev1000 kg istället för 825. Qs Qv900 1000 kvantitet

11. Fokus vid kalkyldifferenser Vi jämför hur mycket resurser som borde gå åt produkt A och B (vad gäller insats av material X och Y samt arbete) med hur mycket resurser (X, Y och arbete) faktiskt gick åt produktionen av A och B. Materail X Produktionssystem Produkt A Material Y Produkt B Arbetsinsats

12. Exempel på kalkyldifferenser för material och lön Företaget Beta tillverkar produkterna A och B i vilka ingår material X och Y samt arbete. Under november då produktionen skedde inköptes 39 000 lbs av material X (som kostade $14,4/lbs) och 11 000 lbs av material Y (som kostade $9,70/lbs). Allt detta material gick åt månadens aktuella produktion. Arbetsinsatsen blev 2025 timmar och lönekostnaden blev $34 425. I övrigt gäller följande om bl a standards. Produkt A Produkt B Antal producerade enheter 4 200 st 3 600 stFörsäljningsvolymen 4 000 st 3 500 st Materialbehov X à $15/lbs 4 lbs 6 lbs Materialbehov Y à $9,50/lbs 1 lbs 2 lbs Arbetstidsbehov à $18/h 1/5 h 1/3 h Beräkna materialpris- och materialkvantitetsdifferensen! Beräkna arbetstids- och lönesatsdifferensen! Hur påverkas differenserna om planerad produktion hade varit 4000 A och 4000 B? Hur påverkas differenserna av att försäljningen skilde sig från produktionen?

13. Omkostnadsdifferens • Fasta och rörliga omkostnader i en flexibel budgetlinje Absorptionslinje Omkostnad i kr Abs omk (Qv) Faktisk omkBomk (Qv) Flexibel Budgetlinje Rörlig omk/enhet Fast omk Volym eller påläggsbas Normalvolym(normal bas) Verkligvolym Budgetlinje : Bomk (Q) = Fast omk + Rörlig omk * QAbsorberad omk (Q) = Abs takt * QAbsorptionstakt = Bomk(Qnormal) / Qnormal

14. Formler för omkostnadsdifferenser • Volymavvikelse eller sysselsättningsdifferens = Absorberade omkostnader (Q v) - Budgeterade omkostnader (Q v) • Förbrukningsavvikelse eller omkostnadsnivådifferens =Budgeterade omkostnader (Q v) – Faktiska omkostnader vid Q v • Påläggssavvikelse eller total omkostnadsdifferens = Absorberade omkostnader (Q v) – Faktiska omkostnader vid Q v

15. Exempel på omkostandsdifferens • Antag att Qv = 1200 st, Qn = 1000 st/månad, Fast omk = 15000 kr per månad och rörlig omkostnad = 10 kr per producerad enhet. Antag att faktisk omkostnad (fast som rörlig) blev 28 000 kr i oktober. Bestäm sysselsättnings- och omkostnadsnivådifferens för oktober! • Bomk (Q) = 15000 + 10*QAbsorbtionstakt = (15000 + 10*1000)/1000 = 25 kr • Sysselsättningsdifferens = Abs(1200) - Bomk(1200) = (25 * 1200) - (15 000 + 10 * 1200) = 30 000 – 27 000 = + 3000 kr • Omkostnadsnivådifferens = Bomk(1200) – Faktisk omk vid 1200 = 27 000 - 28 000 = - 1000 kr • Total omkostnadsdifferens = 3000 + (-1000) = + 2000 kr

16. Lämpliga exempel på beräkning av omkostnadsdifferenser med flexibel budgetlinje Delta Company har en flexibel budgetlinje för sina omkostnader motsvarande $120.000 i fasta omkostnader per månad och $36 per st i rörliga omkostnader. Standardvolymen är 5.000 st per månad. Faktiska omkostnader blev $365.000 och volymen 6.000 st i maj. Bestäm följande om Delta Companys omkostnader:1. Budgeterade omkostnader vid standardvolym2. Absorptionstakten för omkostnader3. Absorberade omkostnader i maj4. Maj månads sysselsättningsdifferens5. Maj månads omkostnadsnivådifferens 6. Maj månads totala omkostnadsdifferens Epsilon Company räknar med en absorptionstakt på $0,65 per direkt lönedollar. Enligt Epsilons flexibla budgetlinje för omkostnader blev omkostnaderna $13.850 vid $21.000 i direkt lön och $15.250 vid $25.000 i direkt lön. Hur ser den flexibla budgetlinjen ut för Epsilon? De faktiska omkostnaderna blev $13.650 respektive $16.000 vid dessa ”volymer” (räknade i direkt lön). Beräkna sysselsättningsdifferens, omkostnadsnivådifferens och total omkostnadsdifferens för aktuella värden på direkt lön. Beräkna dessutom Epsilons standardvolym eller normalvärde på direkt lön i $! Beräkna differenserna om verkliga omkostnader blev $20.000 vid en direkt lön på $30.000!

17. Intäktsdifferenser • Intäktsdifferenser vill mäta försäljningsavdelningens prestation (i fråga om volym och pris) i förhållande till vad som planerats (budgeterats) • Marginalen är en bättre värdemätare än priset när det gäller mätning av förmågan att skapa mervärde åt företaget. • Budget Marginal = Budgeterat Pris – Självkostnad enligt standardVerklig Marginal= Verkligt Pris – Självkostnad enligt standard • Vid fallet med en produkt i sortimentet: Marginaldifferens = (Verklig Marginal – Budget Marginal)* Verklig försäljnings volym Försäljningsvolymdifferens = (Verklig volym – Budgeterad volym) * Verklig marginal Total försäljningsdifferens = Verklig vinst – Budgeterad vinst

18. Intäktsdifferenser - flerproduktsfallet Försäljningsvolymdifferensen kan delas upp i två effekter, dels mixdifferensen (som mäter produkternas relativa andelsförändringar i förhållande till deras budgeterade andel) och dels försäljningsvolymdifferensen (som mäter produkternas ”laginsats” i förhållande till den totala försäljningen). Verklig volymverklig mixverklig marginal Budgeterad volymBudgeterad mixBudget marginal Verklig volymverklig mixBudget marginal Verklig volymBudgeterad mixBudget marginal Marginaldifferens Mixdifferens Försäljningsvolymdifferens