1 / 41

Värdet av rötrester

Värdet av rötrester. Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet Workshop Malmö 2013 03 15. Två perspektiv. 1. Lokalt systemperspektiv. Två perspektiv. 2. Rötrest som gödselmedel. Sätt att tänka. Gödselvärde av rötrest + Efterverkan av förfrukt = System N effekt. Disposition.

selena
Télécharger la présentation

Värdet av rötrester

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Värdet av rötrester Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet Workshop Malmö 2013 03 15

  2. Två perspektiv 1. Lokalt systemperspektiv

  3. Två perspektiv 2. Rötrest som gödselmedel

  4. Sätt att tänka Gödselvärde av rötrest + Efterverkan av förfrukt = System N effekt

  5. Disposition • Sammanfattning gödselmedelseffekter samt några nerslag i studier • Systemeffekter inte bara !

  6. Rötrest som gödselmedel LITTERATUR-STUDIER • Forskning ganska riklig: • Fauda, 2011 (avh.) • Arthurson, 2009 • Gunnarsson, 2012 (avh) • Möller & Müller, 2012 • Bergstöm Nilsson & Blackert, 2012

  7. N-effekt ≈ NH4-N – Nimmob. – NH3-avgång + ibland lite Norgom tiden räcker • Lättlösligt kol (icke fullbordad metanbildning) varierar och är korrelerad till immobilisering av NH4-N • (Alburquerque et al. 2011) • NH3-avgång påverkas mest av T och pH, mindre av infiltrationshastighet (Gericke et al, 2012) • Fast fas från separerad rötrest respektive från torr-rötning = risk för N-förlust • Hur varierar lättlösligt C i praktiken i rötrest och orötade gödselmedel? • (VFA, DOC och BOD) • S kan förloras via avdunstning • P, Mg, Ca, S och mikro kan påverkas genom fällningar Slutsatser växtnäringsaspekter rötrest (Möller & Müller, 2012)

  8. N effekt av växtbaserad rötrest Gunnarsson et al. 2010

  9. Hypotes:N effekt av NH4-N i rötrest = N effekt av oorganiskt N Delvis förkastad: Inte efter 40 dagar Inorganic fertiliser Oorg. N Digestate fertiliser Rötrest Ogödslad kontroll

  10. ∑179 12 % Norg mineraliserades. (ns) Hypotes:N effektavorganisktbundet N i rötrest ≈ 0 N recovery after 6 months Inorganic fertilizer 150 N Digestate 150 N Control 0 N

  11. Andel av organiskt bundet N frigjort

  12. -10 % CO; -15 % PS; -8 % PSB; -19 % CMS; -68 %CG4; -96 % CG6 -19 % net-min -10 % net-min Allt mineraliskt N är inte tillgängligt -68 % net-min -96 % net-min -8 % net-min -15 % net-min Alburquerque et al. 2011

  13. Om inte allt C blir metan…….

  14. VFA i stabil rötningsprocess < 1,5 g/L Litt. genomg. Gunnarsson, 2012

  15. Tyska fältförsök - växtföljdssystem Ammonikaförluster från rötade och orötade gödselmedel Rötad flyt Orötad flyt Kummulativa NH3-förluster (% av tillfört N) Rötad flyt + flytande fas* Bara flytande fas* Fastgödsel Dyngvatten Timmar efter tillförseln * Flytande fas av rötrest från tvåstegsrötning Möller & Stinner 2009

  16. Inte bara N som påverkas

  17. Inte bara N som påverkas Källa: Möller & Müller, 2012

  18. Efterbehandling av rötrest

  19. Separering Efterbehandling Fast Flytande Kompostering Torkning Eldning Pelletering Granulering Spädning eller koncentrering (filter; omvänd osmos) Gödselseparering foto Astimac, lånat från Bergström & Nilsson, 2007,

  20. N-effekt ≈ NH4-N - Nimmob– NH3-avgång + ibland lite Norgom tiden räcker • NH3-avgång påverkas mest av T och pH, mindre av infiltrationshastighet (Gericke et al, 2012) • Lättlösligt kol (icke fullbordad metanbildning) varierar och är korrelerad till immobilisering av NH4-N • (Alburquerque et al. 2011) • Hur varierar VFA, DOC och BOD i praktiken i rötrest och orötade gödselmedel? • Fast fas från separerad rötrest respektive från torr-rötning = risk för N-förlust • S kan förloras via avdunstning • P, Mg, Ca; S och mikro kan påverkas genom fällningar Slutsatser växtnäringsaspekter (Möller & Müller, 2012)

  21. VEGETARISKA Lokalt systemperspektiv Stg • Forskning • Nya Zealand: majs, havre, grönkål (kale). Ogödslat, hdg, rötrest (Ross et al, 1989) • Alnarp: 5-årig betväxtföljd 2003-2007 (Gissén & Svensson, 2008) • Mellansverige: 2-årig rödklöver purjo utan rötrest jft m korn + purjo m rötrest 2002-2004 (Båth & Elfstrand, 2008, 2 art) • Lilla Böslid 2-årig blandvall rödbetor utan rötrest, med lite rötrest jft m korn + • r-beta m mkt rötrest 2002-2004 (Gunnarsson, 2012; avh+4 art) • Gladbacherhof, Tyskland – 6-årig utan rötr, med rr & med extra rr (Möller et al.7 art) • Gladbacherhof, Tyskland – 8-årig fast resp flyt orötad, flyt rötad, flyt + sk-rester rötade, • dito + extra rr, 7 art (Möller et al.7 art)

  22. Efterverkan av N mätt i rödbetor

  23. Övergripande slutsats Ett ha vall + ett ha betblast in i biogasreaktorn + 55 kg NH4-N gödselekvivalenter (netto) + >2-6 ton rödbetor/ha om låg N-tillgång + erbjuder möjlighet att minska N-läckaget Men ibland ingen fördel!

  24. Simulerad NH4-N gödslingseffekt Gunnarsson et al. 2011

  25. K mer begränsande än N – mer markant i rötrestgödslade rödbetor efter vall än efter korn. Soil structure Slutsatser från analys m.h.aCND och PLS för tidig tillväxt Mn Na Si CO2 Cu O2 B Yield Temp water Light N Cl K Fe S Mg P Gunnarsson et al. opubl

  26. II. Fältförsöksprojekt i Tyskland Försökets placering: Gladbacherhof Källa: pp-fil på uni-Giessens hemsida

  27. Tyska fältförsök - växtföljdssystem Systemstudier i Tyskland • Kreaturslöstekosystemsomkonverterar A) Bara rötrest frånegenvall & halm & mgr. (ES = egetsubstrat) B) Äveninköptaenergigrödormerrötrest (EIS= eget + inköptsubstrat Stinner et al.. 2008.; Möller 2009; Möller och Stinner, 2009;, Möller et al. 2008a) Möller et al, 2008b , Michel et al, 2010.

  28. Tyska fältförsök - växtföljdssystem Kreaturslöst system Sign. Resultatöversiktligt: Allagrödor: + 7 % skördi ES-systemet (= + 300 kg ts/ha) + 1% skördi EIS-systemet (= + 50 kg ts/ha) Ej Sign. ES= bara eget substrat EIS= även inköpt substrat ENDAST AVSALUDELEN BEAKTAD Stinner et al.. 2008.

  29. Tyska fältförsök - växtföljdssystem Gödselmedel beskrivning Stinner et al.. 2008.; Möller et al. 2008a) *) 59% av totalkvävet i tvästegsrötningen återfanns i den flytande fasen.

  30. Tyska fältförsök - växtföljdssystem Systemstudier i Tyskland Tvådelar, del 2 2) Kreaturssystem (nöt) somkonverterar C) Bara rötrestavflyt D) Rötrestavflyt & halm& mgr. E) Rötrestavflyt & halm & mgr. + inköptsubstrat Jämförelse: okonvertetfastgödsel resp. flytgödselsystem Stinner et al.. 2008.; Möller 2009; Möller och Stinner, 2009;, Möller et al. 2008a) Möller et al, 2008b , Michel et al, 2010.

  31. Tyska fältförsök - växtföljdssystem Kreaturssystem Ej Sign. Resultat översiktligt – jämfört m orötad flyt: ‘ Icke N-fixerare: + 2 % skörd där rötrest av flyt . (= + 100 kg ts/ha) . Alla grödor:.+ 0 % skörd där rötrest av flyt Ej sign. ENDAST AVSALUDELEN BEAKTAD Möller et al.. 2008.

  32. Tyska fältförsök - växtföljdssystem Kreaturssystem - sammanfattning Konverteringtill biogassystem* • Uteblivenskördeökningochökningav N-upptag i system därendastflytgödselrötades • Högreskördoch N-upptagdärävenhalm & mgrrötades (icke sign!) • Högstskördoch N-upptagdärävensubstatutifråntillsattes (sign) * Gäller 8-årig växtföljd med 2 år fodervall, 1 år ärt och resten icke N-fixerare Möller och Stinner, 2009;, Möller et al. 2008a)

  33. Tyska fältförsök - växtföljdssystem Slutsats kreaturs & kreaturslöst • En konvertering till biogasproduktiongerintelikastoraväxtodlingseffekter i kreaturssystemetsom i växtodlingssystemet • I kreaturssystemet: inköptsubstrat en fördel I detkreaturslösasystemetsnararenackdelmed den växtföljdsomprovats • Störstamiljöfördelarnaavkonvertering: minskad fossil energianvändingochminskadeväxthusgasutsläpp – oavsettkreaturssystemellerkreaturslöst Möller och Stinner, 2009;, Möller et al. 2008a)

  34. Önnestadförsöken – det blir aldrig så bra som man tror….. Konv lök = 100 Eko m rötrest = 76 Eko ”vanlig” = 72 Konv morötter = 100 Eko m rötrest = 64 Eko ”vanlig” = 66 L4-3410 2007-2012

  35. Slutsats näringsperspektiv (ekoodling) • Flexibilitet ja …MEN: • Andra ämnen än N kan bli begränsande • N-överskott öka växtskydds och ogräsproblem • När flyt rötas – NH4-N-förluster kan äta upp vinsten • Om reglerna medger t ex inköpt Biofer eller nötflyt är finns ekonomiska alternativ för odlaren – men knappast hållbarare

  36. Forska på vad om rötrest? • Funderingar • storskaligt och småskaligt – • hur håller hållbarheten • biologiska frågor ofta gemensamma m andra organiska gödselmedel t ex stg Mycket kunskap finns – och mycket saknas Ska bli kul med dialog

  37. Disposition • Sammanfattning gödselmedelseffekter samt några studier • Systemeffekter inte bara ! • Andra effekter: ogräs, markbiologi

  38. BioConcens FoU satsning i Danmark Ogräs och spolmask Källa: Johansen et al. 2011) • Studier av ogräsfrö i mesofil process • Flyghavre, åkersenap kanadensiskt gullris gror inte alls efter en vecka • Raps, åkerbinda och Amzinckiamicranta: ca 1 % grobarhet efter en vecka • Målla: 7 % grobarhet efter en vecka; 0 % efter 11 dagar Studier av ogräsfrö i mesofil process • 10 % kvar • avolikamalvorefter 1-6 dagar • avmållaefter 19 dagar! • Studier av spolmask hos svin (Ascarissuum): • Spolmaskägg dör efter 3 tim i en thermofil process (55 °C) eller 10 dagar i 37 °C. Källa: Westerman et al. 2012) Källa: Johansen et al. 2011)

  39. Markmikro • Rötrest minskarinte den “funktionellamikrobielladiversiteten” kortsiktigt • Rötresten bryts ner långsammare än orötadstallgödsel eller orötadklöver/gräs. • Mängden lättillgängligt C styr påverkan på markmikrobiell aktivitet när man jämför olika organiska gödselmedel Källa: http://www.icrofs.org/Pages/Research/darcofIII_bioconcens.html Finns även berört i litt.genomgång av Arthurson, 2009

  40. N-effekt ≈ NH4-N – NH3-avgång + ibland lite Norgom tiden räcker • Lättlösligt kol (icke fullbordad metanbildning) varierar och är korrelerad till immobilisering av NH4-N • (Alburquerque et al. 2011) • Om NH3-avgång undviks i liggande vall: bättre ettårseffekt per kg total-N av rötad flytgödsel men sämre flerårseffekt. Leder till samma summaeffekt år 4. • (Schröder et al, 2007) • NH3-avgång påverkas mest av T och pH, mindre av infiltrationshastighet (Gericke et al, 2012) • Fast fas från separerad rötrest respektive från torr-rötning = risk för N-förlust • Hur varierar VFA, DOC och BOD i praktiken i rötrest och orötade gödselmedel? • S kan förloras via avdunstning • P, Mg, Ca; S och mikro kan påverkas genom fällningar Slutsatser växtnäringsaspekter (Möller & Müller, 2012)

More Related