Download
1 / 20
220 likes | 510 Vues
KÄLLHANTERING. Nu har du hittat dina källor. Hur ska du använda dem?. Plagiera. Det är när man tar en idé eller tanke utan att resonera kring eller tillföra något eget.
E N D
Nu har du hittat dina källor Hur ska du använda dem?
Plagiera • Det är när man tar en idé eller tanke utan att resonera kring eller tillföra något eget. • Ett plagiat på en text är när man hämtar delar utan att hänvisa till källor. Detta är ofta en form av fusk där man inte stjäl allt rakt av men försöker hävda att viktiga delar är ens egna trots att man inte skrivit dem själv. • Källor måste anges!
Syftet med källor - öppenhet, tydlighet och läsarservice • Ny forskning bidrar till kunskapsbyggande. • Allt kunskapsbyggande tar sin utgångspunkt i, och kompletterar tidigare forskning. • Denna kunskapssamling skall vara genomskinlig för varje läsare av uppsatsen
Vilka källor måste anges? • Källor som du läst/lyssnat på men inteanvänder i ditt projektarbete behöver inte finnas med i källförteckningen • Alla andra källor måste finnas i källförteckningen • Du ska också göra löpande källhänvisningar
Tre olika system • Harvardsystemet (parentessystemet) • Oxfordsystemet (fotnotsystemet) • Hakparentessytemet
Tre typer av källor • Muntliga källor • Skriftliga källor • E-källor
Muntliga källor Föreläsning: 2009-03-21. (75 min). Tomas Berg, gymnasielärare i fysik. Lektion i Fysik B för NVBIO07. Sjödalsgymnasiet. Huddinge. Intervju: 2009-03-21. (ca 1 tim). Karin Nilsson, gymnasielärare i engelska och svenska. Sjödalsgymnasiet. Huddinge. Telefonintervju: 2009-02-05. (20 min). Barak Obama (USA:s president). TV-program: Fråga doktorn. 2009 (del 11 av 18). Suzanne Axell. Sveriges television.
Skriftliga källor Forsberg, Lars. 2006. ”Motiverande samtal – Bättre än råd”. Läkartidningen. Nr. 42. ss.31-42. Hayek, Friedrich August von. 2003. Kunskap, konkurrens och rättvisa; Hayek ommarknadsekonomins processer. Stockholm: Ratio. Larsson, Thomas. 1996. ”Vargen – metodologisk utgångspunkt”. Teologiska institutionen, Lunds universitet. Lund. Olofsson, Jens. 2010-06-06. ”Svårt vägval för miljöpartiet”. Dagens Nyheter. .
E-källor Brott och straff, 2006-06-30. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=173:brottochstraff&catid=419:vanlig-fragar&Itemid=816 Vänsterpartiet. Brott och straff. Hämtdatum: 2009-03-08. Linder, 2009-03-08 http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2566085.svd Webbredaktion. Svenska dagbladet. Anders Linder. Uppbrott från bidragskulturen. Hämtdatum: 2009-03-09.
Hänvisa till muntlig källa i löpande text: Det är av yttersta vikt att denna grupp patienter får en korrekt diagnos mycket tidigt. (Fråga doktorn. 2009:del 11). Månen är gjord av ost. (Berg, 2009-03-21)
Hänvisa till skriftlig källa i löpande text: Det är av yttersta vikt att denna typ av fluktuation på världsmarknaden motarbetas. (Hayek, 2003:115) Global beskattning behöver inte betyda att spekulation på världsmarknaden minskar. (Ibid. 195ff).
Hänvisa till E-källor i löpande text: Vänsterpartiet anser att förståelse, kunskap och relevant vård och behandling är en mer framgångsrik väg. (vansterpartiet.se). Anders Linder menar att många föreställningar som finns om bidragskulturen baseras på myter och fördomar. (Linder, 2009-03-08). Man skulle alltså kunna säga att…
En studie av fraser och deras betydelse är av semantisk art. Själva processen som ger frasen dess betydelse sker i människans hjärna och en svårighet är därför att studierna av idiom måste ske genom introspektion eller teoretisk spekulation. (Cassirer, 2003:102f). En persons förståelse och tolkning av ett idiom är avhängigt av hur denna process sett ut och vilken betydelse som de språkliga symbolerna lexikaliserats till i samband med språkinlärningen. Det är inte ovanligt att bibetydelser uppstår som är direkt kopplade till tolkarens egna erfarenheter. (Linell, 1982:33ff). Speciellt intressant är också det faktum att idiom (och andra lexiakaliserade fraser) har två parallella tolkningsmöjligheter – en kompositionell (de enskilda ordens bokstavliga betydelse) och en lexikal (den metaforiska betydelsen). (Dahllöf, 1999:218ff). I slutet av den betydelseskapande processen har tolkaren gett de språkliga symbolerna en viss innebörd. En tolkare kan sålunda ha gett ett idiom en bokstavlig eller en bildlig tolkning. Dessa olika betydelser kan finnas samtidigt hos tolkaren och denne kan vara mer eller mindre medveten om de båda betydelsernas existens i tanken. (Sköldberg, 2003:87). Cassirer menar att tolkningsvalet alltid faller på det alternativ som fyller den största meningsbärande funktionen i det aktuella sammanhanget. (Cassirer, 2003:113).
Citat ”Du har alltid rätt att citera en text eller ett utdrag ur en text så länge Du anger varifrån texten kommer.” (Jansson, 2002:112). ”Gör det tydligt med citattecken. Sedan måste Du koppla ihop citatet med egna tankar och reflektioner kring citatet.” (Jansson, 2002:112f)
Allt som citeras ska stå inom citattecken • Allt ska återges exakt som det står • Det är lämpligt att citera när ursprungskällan uttrycker sitt innehåll så klart och slagfärdigt att innebörden delvis går förlorad om texten skrivs om. • Men - använd citat med måtta.
Bilagor • Sist i arbetet placeras bilagor, d.v.s. material som inte bör tynga framställningen men som ändå måste redovisas för att kunna kontrolleras och värderas. • Dessa brukar innehålla alla s.k. rådata. Exempel på dem är statistiskt beräkningsunderlag, intervjufrågor, enkätfrågor o.s.v. som använts i undersökningen. • Bilagorna samlas under en särskild rubrik och numreras sist i uppsatsen. • Det bör inte förekomma några bilagor som saknar hänvisning i den löpande texten. (Bilaga 2).
