1 / 36

Tydliga samband mellan arbetsbelastning och skador - nya m jligheter f r f rebyggande arbete

Typisk patient p

spiro
Télécharger la présentation

Tydliga samband mellan arbetsbelastning och skador - nya m jligheter f r f rebyggande arbete

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Tydliga samband mellan arbetsbelastning och skador - nya m�jligheter f�r f�rebyggande arbete

    2. Typisk patient p� Arbets- och milj�medicin Arbetat i gummiindustrin i 22 �r F�r ca 15 �r besv�r i nacken och h�ger handled. K�mpat p� med arbetet, och besv�ren har blivit allt v�rre Nu utbredda besv�r med huvudv�rk, v�rk och domningar i armarna. Utbredd �mhet, besv�ren �kar vid minsta belastning. Kan inte l�ngre arbeta. Ergonombed�mning: H�ga synkrav L�ngvarigt fram�tb�jd huvud Repetitivt arm/handarbete L�karintyg f�r bed�mning av anm�ld arbetsskada R�dgivning?

    3. Sm�rtutveckling

    4. Kunde n�gon gjort n�got tidigare? Kvinnan sj�lv? (beh�ver st�d fr�n omgivningen att inte bara st� ut utan st� emot!) F�retagsh�lsov�rden? det g�ller att f�nga upp dessa personer i tid, inte n�r de inte l�ngre kan arbeta Arbetsgivaren? systematiskt arbetsmilj�arbete� men ocks� ekonomiska h�nsyn Myndigheter? F�rs�kringskassan? Arbetsf�rmedlingen? har vi en adekvat lagstiftning, och efterlevs den?

    5. Antal nybeviljade �sjukpensioner� 2006

    6. Forskning p� Arbets- och milj�medicin i Lund �ver 20 �rs intresse f�r sambandet fysisk belastning och risk att utveckla besv�r i muskler och leder Ursprungligen fr�mst fokus p� kvinnliga industriarbetare, efter hand �ven p� m�n och andra yrkesgrupper Standardiserade metoder f�r att m�ta exponering och sjuklighet Data fr�n m�nga yrkesgrupper ger m�jlighet att l�gga samman och ber�kna samband

    7. Vi har m�tt i en l�ng rad yrken

    8. Att m�ta sjukdom/besv�r

    9. Andel med nack/skulderdiagnos (%)

    10. Besv�r i underarm- hand varierar mellan olika yrken

    11. Fiskberedningen � m�n och kvinnor gjorde inte samma sak

    12. N�tstyckning p� ackord H�g handledsr�relsehastighet H�g armr�relsehastighet Fram�tb�jt huvud Kraftkr�vande Ensidigt upprepat arbete Kallt St� p� h�rt golv

    13. Styckning Handledsr�relser 38 �/sa Toppkraft, underarm 31%maxb 38% hade haft besv�r i underarm/hand senaste veckan 14% har en diagnos vid unders�kning

    14. Att m�ta belastning

    16. EMG � kraft (%max) och muskul�r vila (%tid)

    17. Om man l�gger samman data Belastning Sjuklighet/besv�r

    19. Exponeringsresponssamband

    20. Exponering-responssamband h�gersidiga underarm/handbesv�r

    21. - -

    22. Psykosociala faktorer

    23. Multivariat analys

    24. Kraftkr�vande monteringsarbete Handledsr�relser m�n 18 �/s kvinnor 19 �/s Toppkraft, underarm m�n 27 %max kvinnnor 36 %max Besv�r i underarm/hand m�n 31% kvinnor 54% Diagnos vid unders�kning m�n 6% kvinnor 20%

    25. Kraftkr�vande montering

    26. Vad s�ger lagen? AFS 1998:01 Belastningsergonomi 2 � Arbetsgivaren skall s� l�ngt det �r praktiskt m�jligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser s� att arbetstagarna kan anv�nda f�r kroppen gynnsamma arbetsst�llningar och arbetsr�relser. L�ngvarigt eller ofta �terkommande arbete med b�jd eller vriden b�l liksom med h�nderna �ver axelh�jd eller under kn�h�jd skall undvikas. Detsamma g�ller arbete som inneb�r kraftut�vning i ogynnsamma arbetsst�llningar. 4 � Arbetsgivaren skall se till att arbete som �r ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet normalt inte f�rekommer.

    27. Kloka ord, men vad inneb�r L�ngvarigt? Ofta f�rekommande? Ogynnsam? Ensidigt upprepat? Starkt styrt eller bundet? Ska undvikas? Ska normalt inte f�rekomma?

    28. Bed�mningsmodell som st�d

    29. Vad s�ger lagen om Buller (AFS 2005:16): gr�nsv�rde 85dBA Handh�llna vibrationer (AFS 2005:15): gr�nsv�rde 5 m/s2 Gr�nsv�rden f�r luftf�roreningar (AFS 2005:17): Akrylamid � 0,03 mg/m3 Pappersdamm - 2 mg/m3 Etanol � 1000 mg/m3 Asbest � 0,1 fiber/cm3 Lacknafta 300 mg/m3 � �ver 300 olika �mnen Samtliga som genomsnitt �ver 8 timmar

    30. Kan man ha gr�nsv�rden f�r belastningsergonomi? Hur best�ms ett gr�nsv�rde? M�t exponering M�t respons (tex som andel sjuka) Ber�kna sambanden Besluta om acceptabel risk

    31. Kan man anv�nda denna kunskap i lagstiftning?

    32. USA:

    33. S� h�r skulle man kunna g�ra

    34. Eller s� h�r�

    35. Allts�: Det finns fortfarande m�nga jobb med f�r h�g belastning p� muskler och leder � f�r b�de m�n och kvinnor Kvinnor har mer besv�r i muskler och leder �n m�n � inte mer l�mpade �n m�n f�r ensidiga arbetsuppgifter I samma arbetsuppgift �r kvinnors relativa belastning h�gre �n m�ns Nuvarande lagstiftning �r ibland sv�rtolkad Det g�r att m�ta belastningen Det finns ett tydligt samband mellan belastning och besv�r/sjukdom Det g�r att best�mma ett gr�nsv�rde

    36. Tack! Tack till AFA f�rs�kring och FAS

More Related