• 360 likes • 689 Vues
Typisk patient p
E N D
1. Tydliga samband mellan arbetsbelastning och skador - nya m�jligheter f�r f�rebyggande arbete
2. Typisk patient p� Arbets- och milj�medicin Arbetat i gummiindustrin i 22 �r
F�r ca 15 �r besv�r i nacken och h�ger handled. K�mpat p� med arbetet, och besv�ren har blivit allt v�rre
Nu utbredda besv�r med huvudv�rk, v�rk och domningar i armarna. Utbredd �mhet, besv�ren �kar vid minsta belastning. Kan inte l�ngre arbeta.
Ergonombed�mning:
H�ga synkrav
L�ngvarigt fram�tb�jd huvud
Repetitivt arm/handarbete
L�karintyg f�r bed�mning av anm�ld arbetsskada
R�dgivning?
3. Sm�rtutveckling
4. Kunde n�gon gjort n�got tidigare? Kvinnan sj�lv?
(beh�ver st�d fr�n omgivningen att inte bara st� ut utan st� emot!)
F�retagsh�lsov�rden?
det g�ller att f�nga upp dessa personer i tid, inte n�r de inte l�ngre kan arbeta
Arbetsgivaren?
systematiskt arbetsmilj�arbete� men ocks� ekonomiska h�nsyn
Myndigheter?
F�rs�kringskassan? Arbetsf�rmedlingen?
har vi en adekvat lagstiftning, och efterlevs den?
5. Antal nybeviljade �sjukpensioner� 2006
6. Forskning p� Arbets- och milj�medicin i Lund �ver 20 �rs intresse f�r sambandet fysisk belastning och risk att utveckla besv�r i muskler och leder
Ursprungligen fr�mst fokus p� kvinnliga industriarbetare, efter hand �ven p� m�n och andra yrkesgrupper
Standardiserade metoder f�r att m�ta exponering och sjuklighet
Data fr�n m�nga yrkesgrupper ger m�jlighet att l�gga samman och ber�kna samband
7. Vi har m�tt i en l�ng rad yrken
8. Att m�ta sjukdom/besv�r
9. Andel med nack/skulderdiagnos (%)
10. Besv�r i underarm- hand varierar mellan olika yrken
11. Fiskberedningen � m�n och kvinnor gjorde inte samma sak
12. N�tstyckning p� ackord H�g handledsr�relsehastighet
H�g armr�relsehastighet
Fram�tb�jt huvud
Kraftkr�vande
Ensidigt upprepat arbete
Kallt
St� p� h�rt golv
13. Styckning Handledsr�relser 38 �/sa
Toppkraft, underarm 31%maxb
38% hade haft besv�r i underarm/hand senaste veckan
14% har en diagnos vid unders�kning
14. Att m�ta belastning
16. EMG � kraft (%max) och muskul�r vila (%tid)
17. Om man l�gger samman data Belastning
Sjuklighet/besv�r
19. Exponeringsresponssamband
20. Exponering-responssamband h�gersidiga underarm/handbesv�r
21.
-
-
22. Psykosociala faktorer
23. Multivariat analys
24. Kraftkr�vande monteringsarbete Handledsr�relser
m�n 18 �/s
kvinnor 19 �/s
Toppkraft, underarm
m�n 27 %max
kvinnnor 36 %max
Besv�r i underarm/hand
m�n 31%
kvinnor 54%
Diagnos vid unders�kning
m�n 6%
kvinnor 20%
25. Kraftkr�vande montering
26. Vad s�ger lagen? AFS 1998:01 Belastningsergonomi
2 � Arbetsgivaren skall s� l�ngt det �r praktiskt m�jligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser s� att arbetstagarna kan anv�nda f�r kroppen gynnsamma arbetsst�llningar och arbetsr�relser.
L�ngvarigt eller ofta �terkommande arbete med b�jd eller vriden b�l liksom med h�nderna �ver axelh�jd eller under kn�h�jd skall undvikas.
Detsamma g�ller arbete som inneb�r kraftut�vning i ogynnsamma arbetsst�llningar.
4 � Arbetsgivaren skall se till att arbete som �r ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet normalt inte f�rekommer.
27. Kloka ord, men vad inneb�r L�ngvarigt?
Ofta f�rekommande?
Ogynnsam?
Ensidigt upprepat?
Starkt styrt eller bundet?
Ska undvikas?
Ska normalt inte f�rekomma?
28. Bed�mningsmodell som st�d
29. Vad s�ger lagen om Buller (AFS 2005:16): gr�nsv�rde 85dBA
Handh�llna vibrationer (AFS 2005:15): gr�nsv�rde 5 m/s2
Gr�nsv�rden f�r luftf�roreningar (AFS 2005:17):
Akrylamid � 0,03 mg/m3
Pappersdamm - 2 mg/m3
Etanol � 1000 mg/m3
Asbest � 0,1 fiber/cm3
Lacknafta 300 mg/m3
� �ver 300 olika �mnen
Samtliga som genomsnitt �ver 8 timmar
30. Kan man ha gr�nsv�rden f�r belastningsergonomi? Hur best�ms ett gr�nsv�rde?
M�t exponering
M�t respons (tex som andel sjuka)
Ber�kna sambanden
Besluta om acceptabel risk
31. Kan man anv�nda denna kunskap i lagstiftning?
32. USA:
33. S� h�r skulle man kunna g�ra
34. Eller s� h�r�
35. Allts�: Det finns fortfarande m�nga jobb med f�r h�g belastning p� muskler och leder � f�r b�de m�n och kvinnor
Kvinnor har mer besv�r i muskler och leder �n m�n � inte mer l�mpade �n m�n f�r ensidiga arbetsuppgifter
I samma arbetsuppgift �r kvinnors relativa belastning h�gre �n m�ns
Nuvarande lagstiftning �r ibland sv�rtolkad
Det g�r att m�ta belastningen
Det finns ett tydligt samband mellan belastning och besv�r/sjukdom
Det g�r att best�mma ett gr�nsv�rde
36. Tack!
Tack till AFA f�rs�kring och FAS