1 / 15

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten. Analys baserat på Reglabs Innovationsindex. November 2011 Kontigo AB. Analysen av Norrbottens län. Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för Norrbotten och diskutera kring hur det kan tolkas.

taline
Télécharger la présentation

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB

  2. Analysen av Norrbottens län • Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för Norrbotten och diskutera kring hur det kan tolkas. • Ge underlag för mer fördjupad diskussion kring hur förnyelse och innovation i näringslivet kan stöttas. • Analysen jämför Norrbotten och Västerbotten samt riket (exkl. storstäderna).

  3. Kort om Reglab:s Innovationindex • Bakgrund: Reglab har under 2011 drivit ett projekt för att ta fram ett index för att mäta förutsättningar för innovation och förnyelse. • Syfte: Ge en bild av ett läns förutsättningar och förmåga till innovation och förnyelse. • Målsättning: Indexet skall ge underlag för fördjupade diskussioner kring en regionens förutsättningar, styrkor och svagheter. • Utgångspunkter: Baseras på teori och forskning rörande, innovation, regional tillväxt etc. (Schumpeter, Jacobs, Florida, Porter, Dahmén m.fl.). • Arbetssätt: Index och indikatorer har arbetats fram gemensamt i fyra workshops i samarbete mellan Reglabs medlemmar.

  4. Innovationindex • Innovationsindexbeståravtre block: • Grundförutsättningar: skaspeglagrundläggande förutsättningar för innovation och förnyelse. Det handlar om mer trögrörliga faktorer såsom värderingar, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden. • Förmåga till förnyelse: faktorer som är tänkta att ge en bild av en regions förmåga till förnyelse och nyskapande i näringslivet. • Marknadsförmåga: faktorersomärkopplade till en förmågaattföra en innovation till marknaden. • Varje block bestårav fem indikatorerbaseradepå data somärhämtadefrånuppdateringsbarakällorochsomärlättillgängliga (SCB, Tillväxtverket, PRV m.fl.). • I Index göringenviktningavindikatorerna.

  5. Utgångspunkter • Norrbottens län har utvecklats starkt avseende produktivitet. • Ligger över riksgenom-snittet med något snabbare ökningstakt än riket de senaste 3-4 åren.

  6. Utfall i Reglabs Innovationsindex 2011 • Visar sammanvägt index för samtliga län. • Norrbotten befinner sig under storstadslänen samt Uppsala, Östergötland och Västerbotten • Ligger i nivå med Västmanland och över Värmland och Västernorrland.

  7. Förutsättningar • Inom blocket förutsättningar befinner sig Norrbotten i nivå med eller strax över riksgenomsnittet för flertalet indikatorer: • Fördelning av kvinnor och män i chefsyrken • Fördelning inom chefsyrken • Kreativa klassen • Något under riksgenomsnittet avseende utlandsföddas andel av dagbefolkningen.

  8. Förnyelseförmåga • Avseende investeringar i FoU kan vi se att: • Intäkter för forskning vid lärosäten som andel av BRP i nivå med riket (dock betydligt lägre än Västerbotten) • FoU-investeringar i näringslivet i Norrbotten är lägre än riket. • Förnyelsegraden i näringslivet ligger strax under riksnivå. • Högre andel företag som ser sig som innovativa. • Högre deltagande i UF än snittet i riket.

  9. Marknadsförmåga • Avseende marknadsförmåga karaktäriseras länet av att ha: • Högt värde för export. • Hög entreprenöriell förmåga i dagbefolkningen. • Lägre andel av riskkapital investeringar än Västerbotten och lägre grad av utlandsägande. • Patent, varumärke och design är lägre än riksgenomsnittet och jämförelselänet.

  10. Hur förhåller sig förutsättningar och förmågor till varandra i länet? Norrbotten ligger under genomsnittet för riket, med i princip samma värden för blocket förutsättningar som förmågor. Utmärker sig med att ha något bättre förmågor än större delen av de övriga länen. Bland förutsättningar är det andelen utlandsfödda (indikator för arbetsmarknadens öppenhet och diversifiering) som tynger, inom förutsättningar och marknadsförmåga är det näringslivets FoU-investeringar och förnyelsegraden som drar ner.

  11. Bilden av Norrbotten i indexet Styrkeområden • Inom blocket Förutsättningar ligger Norrbotten i nivå eller strax under riksnittet för samtliga indikatorerna, andel utlandsfödda i dagbefolkningen undantaget. • Med tanke på att storstadslänen ingår i riksnittet indikerar detta att det finns en relativt god potential till förnyelse och innovation inom näringslivet i länet. • Länet får goda värden avseende inställning till företagande (UF verksamhet) och entreprenöriell förmåga, samt att andelen företag som upplever sig som innovativa är högre än riksnittet. • Länet får höga värden avseende export – till stor del råvarurelaterat – men indikerar att ekonomin är öppen utåt och att en konkurrenskraft finns hos företagen.

  12. Bilden av Norrbotten i indexet Förbättringsområden • FoU-investeringar i näringslivet (mätt som andel av BRP) är lägre än genomsnittet för riket. • Intäkterna för forskning vid lärosätena som andel av BRP är dock i nivå med riksgenomsnittet • Förnyelsetal i näringslivet lägre än genomsnittet samtidigt som höga värden för UF-företagande kan tolkas som att potentialen inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning. • Patent-, varumärkes- och designansökningar är lägre än riksgenomsnittet. • Andelen riskkapitalinvesteringar per dagbefolkning är låg.

  13. Strategiska frågor (1/3) • Såväl grundförutsättningar som förmågor Norrbotten ligger under riksgenomsnittet. Lägst värde får länet avseende marknadsförmåga, vilket indikerar att en strategisk fråga är hur länet på bästa sätt tar tillvara förutsättningarna. • Analysen visar på att länet tappar visavi Västerbotten och riket främst inom förnyelse och marknadsförmåga, dvs. områden som i högre grad än grundförutsättningar är möjliga att stärka upp med insatser från offentlig sida. • Att FoU-investeringar i länets näringsliv som andel av BRP erhåller låga värden i index och andelen sysselsatta i kreativa klassen är lägre än jämförelselänet pekar på ett behov av att verka för en höjd kunskapsnivå i näringslivet generellt. Det kan finns ett behov av att arbeta för att öka kunskapsinnehållet och innovationshöjden i näringslivet. • En väg är att arbeta för ett ökat utbyte mellan akademi och näringsliv. LTU är en stark forskningsaktör, men vi ser i analysen att Umeå universitet har ännu större forskningsresurser. Kan t.ex. Umeå universitet användas som en resurs i högre grad även för Norrbottens näringsliv?

  14. Strategiska frågor (2/3) • Vidare är frågan om hur det innovationsstödjande systemet kan spetsas ytterligare – för att ge en ökad utväxling av FoU-verksamheten vid akademin i termer av innovationer som tas till en marknad – relevant här. Vi ser flera saker i indexet som pekar mot att detta är ett viktigt område: • Riskkapitalinvesteringarna får låga indexvärden vilket kan tolkas som att konkurrenskraften hos framväxande företag bedöms som lågt hos investerare. Det kan indikera att företagen inte ses som tillräckligt nyskapande och inte har tillräckligt stor marknadspotential, men det kan också vara en fråga om att öka synligheten för investerare. • Patent-, varumärkes- och designansökningar erhåller lägre indexvärden än riket, samtidigt som forskningsresurserna vid akademin är i nivå med riket. • I ljuset av att även förnyelsegraden i näringslivet erhåller ett lågt indexvärde i dagsläget är en fråga som väcks hur det akademinära företagandet kan stärkas och utvecklas. Det finns idag en potential att utveckla fler kunskapsintensiva tjänsteföretag kopplade till basnäringarna.

  15. Strategiska frågor (3/3) • Viktiga tillgångar i detta perspektiv är en relativt hög entreprenöriell nivå samt ett stort intresse för företagande bland yngre (UF-företag). Att förmå fler av dessa att stanna i regionen och utveckla sina idéer är en viktig komponent för en långsiktig förnyelse. Vidare får attityden till företagande bland unga höga värden – hur kan denna potential fångas upp bättre än idag? • Det finns sannolikt mycket stora inomregionala skillnader i länet. Dessa syns inte i indexet. Olika delar av länet står sannolikt inför olika utmaningar, och uppvisar såväl skillnader i demografisk som näringslivsmässig struktur. En fördjupad analys kring ett antal specifika variabler för just Norrbotten skulle sannolikt ge ett bättre underlag att bygga en analys på.

More Related