1 / 19

Folke Pettersson

Skogsgödsling. En översikt. Folke Pettersson. Skogsgödsling. Ökad tillväxt – ökade avverknings- möjligheter – bättre ekonomi Enda åtgärden som ökar avverknings- möjligheterna på kort sikt (0–20 år) Storskogsbruket har gödslat sedan 1960-talet

tamira
Télécharger la présentation

Folke Pettersson

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson

  2. Skogsgödsling • Ökad tillväxt – ökade avverknings- möjligheter – bättre ekonomi • Enda åtgärden som ökar avverknings- möjligheterna på kort sikt (0–20 år) • Storskogsbruket har gödslat sedan 1960-talet • Omfattande FoU under 50 år har gett mycket goda kunskaper om såväl produktions- som miljöeffekter

  3. Skogsgödsling – Torvmarksgödsling • Skogsgödsling: – utförs på fastmark – N-gödsling • Torvmarksgödsling: – PK- eller NPK-gödsling – tillämpades i mycket begränsad omfattning fram till 1993

  4. Tillväxteffektens förlopp

  5. Basdata för praktisk skogsgödsling • Medelgiva 150 kg N/ha som AN • 13–20 m³sk/ha i total tillväxtökning under 7–11 år • Effekten i gran ungefär som i tall • Volym- och dimensionseffekt • 30–40 % av gödslingsintäkten beror på dimensionseffekten (grövre timmer, lägre avverkningskostnader) • Gödslingskostnad ca 3 000 kr/ha

  6. Baskrav • Fastmark • Podsoljordmån • Ståndortsindex 16–30 m • Minst 80 % av volymen skall vara barrträd • Lägst förstagallringsskog • Ingen avverkning inom tio år • Frisk och välsluten skog

  7. KalkylsituationerEj räntebelastning (större skogsägare) • Den extra tillväxt som ett års gödslingar ger tas ut redan samma år i helt andra bestånd • Produktionskostnad (utan ränta):200 kr/m³sk (3 000 kr, 15 m³sk)

  8. Kalkylsituationer Räntebelastning (mindre skogsägare) • Tidsaspekten är avgörande för lönsamheten • I första hand bör bestånd med 8–10 år kvar till slutavverkning gödslas • Förräntningen i sådana bestånd ligger på 10–15 % realt per år

  9. Varför så lite gödsling i småskogsbruket? • Kunskapsbrist, varken skogsägarföreningar eller SKS har arbetat med gödslings-rådgivning • Investering med 10 års horisont • Samordning mellan skogsägare krävs för att få ihop tillräckliga arealer • Först under senare tid har skogsägar-föreningar och skogsföretag verkat för samordning

  10. Effekter på mark och vatten • Alla åtgärder (t.ex. slutavverkning) ger effekter, även skogsgödsling • Vegetation:– antalet arter påverkas inte– lavar och vissa mossor minskar– lingon och blåbär kan öka eller minska– kortsiktigt viss artförskjutning av mykorr- hizasvampar, långsiktig återhämtning

  11. Effekter på mark och vatten (forts.) • Markkemi: – markens förråd av humus, kväve och kol ökar i viss mån – ingen markförsurning, mängden baskatjoner ökar • Vatten: • – N-utlakningen ökar totalt med 0–5 kg per ha – ingen ökad utlakning av tungmetaller

  12. Slutsatser från MKB 1995 och 2002 • N-gödsling utförd enligt gällande råd och bestämmelser verkar: • – inte hota markens naturliga processer och långsiktiga produktionsförmåga • – inte skada andra ekosystem • – inte hota den biologiska mångfalden

  13. Gödsling – positiva miljöeffekter • Minskade transporter • Energieffektivt • Ökad fastläggning av CO2

  14. Dan Malm 070925 Date: 2007-09-19 - Page: 17

  15. Gödslingsekonomi och miljö-hänsyn går hand i hand • Gödsling och avverkning måste planeras samordnat • Noggrant beståndsval (baskraven), besiktning i fält • Utför en god planering, avgränsa: – svårgödslade områden (”beståndstarmar”)– gödslingsimpediment” och områden som av naturvårdsskäl ej bör gödslas– skyddszoner mot vägar, sjöar och vattendrag (SKS:s allmänna råd) • Följ upp resultatet

  16. Sammanfattning – Skogsgödsling • N-gödsling på fastmark • Enda åtgärden som ökar avverknings-möjligheterna på några decenniers sikt • Kunskaperna är mycket goda • Hotar inte markens naturliga processer eller den biologiska mångfalden • Är energieffektivt och ger ökad fastläggning av koldioxid

More Related