Hur lyckas med resultatstyrning och hur skapar man en resultatkultur?

1. Hur lyckas med resultatstyrning och hur skapar man en resultatkultur? Ale kommun 2012-03-12 Christine Feuk, Sektionen för demokrati och styrning

2. Agenda - Tankar kring resultatstyrning och resultatkultur • Varför? • Viktiga komponenter – hur skall man tänka • Exempel från andra kommuner • Resultatstyrning handlar inte bara om mätning

3. Historisk tillbakablick • Olika former av mätning är inget nytt • 1900-1940 • Undersökningar kring välfärd • Kostnadsredovisning • Utveckling av styrning • 1950 – 1970 • Resultatbudgetering ändrat fokus från resurser till resultat • Indikatorer inom hälso-sjukvård – välfärd • 1980 – 2000 • NPM (2:a generationen av resultatbudgetering) • stort tryck på offentlig sektor gör att man allt mer väljer att jobba med • med olika strategier med fokus på resultat

5. Tillväxt i kommunal verksamhet årlig procentuell förändring

6. Den kommunala ekonomin utmanas • Äldreomsorgen kräver mer resurser • Färre skall finansiera fler • Samhället blir rikare och rikare – men rikedomen kommer inte den offentliga sektorn till del Vi kommer att hamna i en situation där den offentliga sektorn upplevs som alltmer otillräcklig i förhållande till medborgarnas förväntningar. Efterfrågan växer, medan utbudet inte för det.

7. Utmaningar – ekonomin • De ekonomiska förutsättningarna är relativt goda på kort sikt • På längre sikt mycket ansträngt Slutsats: Vi måste använda tiden för • Att hitta en framtida hållbar finansiering • Att diskutera det offentliga uppdraget Vi måste fortsätta att effektivisera servicefunktionen

8. Utmaningar – ökade krav • Vi ser ett allt mer otryggt samhälle • Vi ser ett allt mer globaliserat samhälle • Vi ser ett allt mer mångkulturellt samhälle • Vi ser ett allt mer ekologiskt utsatt samhälle • Vi ser ett allt mer delat samhälle

9. Utmaningar - Organisationen • Vi ser en allt starkare individualisering • Vi ser en allt ökande konkurrens om uppdrag • Vi ser en allt ökande konkurrens om personal • Vi ser en allt ökande konkurrens om medborgare • Vi ser ett allt ökande intresse bland enskilda medborgare, media och statsmakt för ”Vad får vi för pengarna?”

10. Allt större intresse på RESULTAT • Jämförelser i kommuner och landsting har fått fotfäste • Dagens Samhälle • Svenskt Näringsliv • Skattebetalarnas förening med flera • SKL driver också på • Öppna jämförelser • Jämförelseprojektet • Kommunens Kvalitet i Korthet

11. Tre trender och fem utmaningar • Valfrihet • Få till uppföljningen • Rimliga ersättningsnivåer • Resultatstyrning • Reducera antalet indikatorer • Få in i styrsystemet • Medborgardialog • Få in medborgarna i budgetprocessen

12. Uppdraget

13. Uppdraget

14. Uppdraget

15. Uppdraget

16. Uppdraget

17. Styrmodell

18. Styrmodell

19. Styrmodell

20. Styrmodell

21. Styrmodell

22. Styrmodell

23. Styrmodell

24. Hur definierar vi uppdraget? Styrmodell Hur definierar vart vi vill och hur skall vi tas oss dit? Hur fördelar vi resurser? Hur följer vi upp resultat och prestationer? Hur fördelar vi roller, ansvar och befogenheter?

25. Krav på ett styrsystem • Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten • Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten • Transparant och stödjande resursfördelningssystem • Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning • Tydliga signaler • Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål • Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen • Önskemål utöver ram bromsas politiskt • Budgeten skall hållas – omprioriteringar inom ram • Tydligt regelverk

26. Kvalitet på uppföljning Dialog Frågor Strategisk Kommunikation Skriftligt Taktisk Slutsatser o framtid Nivå Operativ Kommentarer Kvalitativ Bearbetning Rådata/siffror Enkät Resultat Mätmetod Kvantitativ Aktiviteter Balanserad Fokus Resurser Verksamhet Risk/väsentlighet Bredd Ekonomi Prio mål Innehåll Allt möjligt

27. Framgångsfaktorer - uppföljning • Risk och väsentligheter • Vad vill vi uppnå? – våra mål • Vilka resultat har vi uppnått? • Kommentera och förklara • Varför ser det ut som det gör? • Vad har påverkat resultatet • Slutsatser • Analys av resultat och samband • Vilka konsekvenser får det? • Vad ska vi göra för en bättre måluppfyllelse?

28. Vad är det egentligen vill vi åstadkomma?

29. Planerings- och uppföljningsprocessen

30. Planerings- och uppföljningsprocessen

31. Planerings- och uppföljningsprocessen

32. Gå vidare till gå utan att passera ….

33. Framgångsfaktorer - analys • Analys kräver gemensam förståelse och kunskap vilket kräver dialog • Analysen ska kunna underbyggas med relevanta mätningar, jämförelser (utåt och inåt) och dokumentation • En analys kan göras när som helst och pågår hela tiden • Analys är en blandning av systematik och kreativt tänkande • Analys handlar lika mycket om intuition och magkänsla som konkreta fakta

34. Vem är mottagare av informationen?

35. ”Eftersom många mål idag fokuserar på hur verksamheten ska utföras istället för på vilket resultat den bör skapa – vilket var målstyrningens idé – hamnar vi tillbaka i detaljstyrning.”

36. Ledningens kunskap om arbetets utförande Stor Liten DETALJSTYRNING eller MÅLSTYRNING MÅLSTYRNING/ RESULTATSTYRNING Möjligheterna att mäta måluppfyllelse Liten Stor DETALJSTYRNING (via instruktioner, regler, policies m.m.) VÄRDESTYRNING (Mindre formell styrning via gemensam vision, kultur, förståelse m.m.)

37. Från målstyrning till resultatstyrning FRÅN Budgetfokus Hålla budget Intern förvaltning Tjänstemannamål Innevarande mål o nästa år Många mål Försöker fånga allt Följa upp Prat TILL Resultatfokus Vad fick vi för pengarna? Medborgar-/brukarperspektiv Politikermål (inriktning) De närmaste tre åren Strategiska inriktningar Fokus på viktiga förbättringar Utvärdera Handling

38. ”Om du inte vet vart du skall gå, spelar det ingen roll vilken väg du väljer”

39. Från resultatmätning till resultatinformation • Vad är det vi vill mäta? • Utformning av indikatorer • Lätta att förstå • Relevanta • Jämförbara • Precisa • Dokumenterade • Insamling av data • Intern - extern • Tilläggsregistrering • Undersökningar • Analys av data • Tidsaspekt jämförelse med föregående år • Jämförelse med andra organisationer • Det finns en standard (norm) – lägsta nivå • Normer som har ett symbolvärde t.ex. nolltolerans • Rapportering • Målgrupp • Vem skall använda informationen? • Hur skall informationen presenteras? Vad vi vill mäta är väldefinierat Skapar förutsättning för bra indikatorer Kvalitet på data bygger på bra indikatorer Bra analys bygger data med hög kvalitet Bra rapportering bygger på att det finns en bra analys Kvalitet på processen Resultatstyrning handlar om att man integrerar och använder resultatinformationen som underlag i beslutsprocesser

40. Olika perspektiv Medborgarperspektiv Verksamhetsperspektiv Brukarperspektiv Uppdrag Produktions- process Resultat Vad ska vi göra? (Ekonomi, kvalitet, volym) Hur ska vi göra? (Arbetsmiljö, kompetens, arbetstid m.m.) Vad gjorde vi? (Kvalitet, volym, ekonomi)

41. Värdegrunden BITT • Hur lever upp till vår värdegrund? • Visionen visar vart vi vill! • 22 prioriterade mål • Kungsbacka en bra kommun att bo i • Så här bra är vi jämfört med andra