1 / 74

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARING KUNSKAPSSKAPANDE FORMER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola. FÖRELÄSNINGAR. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING KRITISKT TÄNKANDE

tokala
Télécharger la présentation

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGKUNSKAPSSKAPANDE FORMER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola

  2. FÖRELÄSNINGAR • VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING • KRITISKT TÄNKANDE • KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARING; KUNSKAPSSKAPANDE FORMER • PROFESSIONELLA OCH SAMHÄLLELIGA FRÅGOR

  3. KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARING, KUNSKAPSSKAPANDE • SPRÅK OCH KOMMUNIKATION • KUNSKAPSSKAPANDE FORMER • VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER • EVOLUTION SOM KUNSKAPSSKAPANDE PARADIGM

  4. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Språk är inte identisk med kommunikation. Vi kommunicerar på andra sätt också • Turordning • Intonation • Gester (kroppsspråk) • Ögonkontakt • Beröring • Statussymboler och kulturella symboler

  5. VAD ÄR KOMMUNIKATION? Många definitioner, beroende på sammanhang. Många av definitioner är problematiska, eftersom de använder begrepp som är lika svåra och komplexa som kommunikation. Om man säger: “Kommunikation är utbyte av symboler” frågan är hur definieras symboler.

  6. E.O WILSON’S DEFINITION I sin bok 'Sociobiology' (1975) EdwardO. Wilson skriver: "Communication occurs when the action or cue given by one organism is perceived by and thus alters the probability pattern of behavior in another organism in a fashion adaptive to either one or both of the participants." (p. 111) • Wilson’s grundläggande idé är påverkan som ett resultat av en organism's beteende på en annan organism. • Denna definition är kopplad till matematiska definitionen av information (Shannon and Weaver, 1949) som minskning av osäkerhet.

  7. MARC D. HAUSER’S DEFINITION Hauser föreslår att vi åtskiljer olika former av kommunikation: • Tecken/antydningar (cue) är alltid “on” • Signal kan bli on eller off (ett skrik) http://www.edge.org/3rd_culture/bios/hauser.html

  8. MEDFÖDDA OCH KULTURELLA TECKEN • Hauser betonar att inom biologin tecken typiskt motsvarar till fenotyp – utseende och beteende Till exampel tecken (markeringar) som möjliggör för en hane att känna igen en hona, eller intensiva färger som varnar fienden om att ett djur är aggressivt eller farligt • Signaler kan vara medfödda eller kulturella

  9. HUR VANLIG ÄR KOMMUNIKATION? Alla djur har biologiskt-baserad semantik (mening) för signaler. Fyra grund-F i biologisk semantik: Feeding (Mat) Fornication (Reproduktion) Fleeing (Flykt) Fighting (Strid)

  10. MÄNSKLIG KOMMUNIKATION Vi har många tecken • Vi definierar könsroller och sociala roller med hjälp av tecken – kläder, smink, smycke, bilar Vi kan använda signaler • Detta möjliggör kommunikation med småbarn och folk som inte pratar samma språk, eller inte kan prata alls • Ett litet barn låter olika när det har ont, eller vill fånga uppmärksamhet, eller är nöjd och glad

  11. KOMMUNIKATION HOS DJUR • Alla djur kommunicerar, vissa på väldigt komplext sätt. Alla djur kan sägas förstå och använda någon slags språk • Inget annat djur kan komma i närhet till 2.5-år gammal människa i något språkligt avseende: ordförrådet, olika sätt att uttrycka sig, medellängden på yttranden, komplexiteten av syntax, logiska färdigheter, osv.

  12. KOMMUNIKATION, SAMMANFATTNING • Kommunikation är överföring av information, interaktion genom tecken/meddelanden. • Information är meningen som människan tillskriver tecken genom att använde kända konventioner för deras representation. • Teckenär vilken som helst fysisk händelse använd i kommunikation. • Språket är ordförrådet och regler för dess användning.

  13. SEMIOTIK Semiotik är vetenskapen om tecken, som studerar hur människor söker och konstruerar mening. Semiotik: verkligheten är ett system av tecken!

  14. SEMIOTIK – nivåer: syntax, semantik, pragmatik

  15. SEMIOTIK • Verkligheten är en konstruktion • Information eller mening är inte innehållet i den fysiska världen som “överförs” till oss – vi aktivt skapar verkligheten genom en komplex växelverkan med världen • Genom att studera tecken, studerar Semiotiken konstruktionenoch underhållet av verkligheten.

  16. SEMIOTIK • Ett tecken... är något som står istället för någon eller något annat i något hänseende. • Tecken kan vara ord, symboler, bilder, ljud, gester, objekt… • Kort sagt, vad som helst kan vara ett teckenförutsatt att det finns någon som kan tolka den.

  17. KATT (signifier) (signified) TECKEN • Ett tecken består av: • signifier(pekare) och • signified (det som pekare pekar på)

  18. Detta är inte en pipa . . . Rene Magritte. . . . Surrealism

  19. SPRÅK • Språket delar in verkligheten i olika kategorier på ett konventionellt/godtyckligt/överenskommet sätt. • Världen konceptualiseras på olika sätt i olika kulturer. • Den fullständiga meningen av ett tecken syns först när det sätts i ett sammanhang. Kontexten (sammanhanget) spelar avgörande roll för tolkningen av språket.

  20. SPRÅK OCH TANKE Två uppfattningar om relationen mellan olika språk: • Översättning är möjlig (lingvistisk realism). • Översättning är omöjlig (lingvistisk determinism och linguistisk relativism) - Sapir-Whorf hypothes.

  21. VERKLIGHET OCH KOMMUNIKATION Om ett träd (i en djungel) faller ner och ingen (någonsin) ser det, har det verkligen fallit?  

  22. SPRÅKETS HIERARKISKA STRUKTUR Objektspråk  Metaspråk I en VETENSKAPLIG ORDBOK (science dictionary) finns ingen definition av vetenskap!  Ordbok och lexikon är "en ordnad förteckning över en väsentlig del av språks ord …". (Nationalencyklopedin,1994 band 14, s 471). En definition av VETENSKAP finns i en FILOSOFISK ordbok.

  23. TEORI KORRESPONDENS-REGLER EMPIRI SEMANTISKAREGLER SINNESINTRYCK DET VETENSKAPLIGA SPRÅKET

  24. SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET - Ord • meaning(mening, uppfattning betydelse, innebörd; tanke, avsikt) • mening(view, idea, intention, purpose, object, aim, sense, context, sentence) • uppfattning (opinion, convictions) • betydelse(meaning, signification, import, sense, significance, importance) • innebörd(meaning, signification, import, content, purport) • tanke(thought, idea, opinion) • avsikt(intention, purpose, aim, object, end, motive, intent)

  25. SPRÅKETS MÅNGTYDIGHET-Utsagår • ”Mjuk och kul glass” • "Regeringen gör ingenting. Snarare tvärtom". Men... då gör de väl ALLT? • "Självmord tvingar ministrar att avgå" (Självmord medför väl naturlig avgång?) Läs mer på Avigsidan http://www.avigsidan.com/

  26. SPRÅK OCH KUNSKAP Vad är egentligen kunskap? Kunskap är enligt den klassiska kunskapsanalysen sanna trosföreställningar som man har goda skäl för att tro på. Kunskap kan även syfta på vissa färdigheter, som inte låter sig fångas i den klassiska kunskapsanalysen, eftersom den endast behandlar propositionell kunskap. Vilken betydelse har språket när vi skapar kunskap? Procedural och deklarativ kunskap (Handlingskunskap och vetande) Språk och Kunskap, Israel, Joachim

  27. VETENSKAPSBEGREPPET • Det är långtifrån all kunskap som brukar betecknas som vetenskaplig. Diskussionen kompliceras av betydelseskillnader mellan å ena sidan det svenska ordet ”vetenskap” och dess motsvarighet på tyska och nordiska språk, å andra sidan engelskans ”science” med dess motsvarigheter på romanska språk, däribland franska. S-O Hansson, Konsten att vara vetenskaplig

  28. VETENSKAPSBEGREPPET • Det svenska ordet ”vetenskap” har liksom tyskans ”Wissenschaft” ett liknande betydelseursprung som ”science”. Även detta ord betydde från början ”kunskap”. I sin akademiska användning har det från början haft en vidare innebörd än ”science”. Det innefattar alla de akademiska specialiteterna, inklusive humaniora. S-O Hansson, Konsten att vara vetenskaplig

  29. ”REN” OCH ”TILLÄMPAD” VETENSKAP • Vetenskapsfilosofin har i regel fokuserat på episteme, den ”rena” forskningen, som syftar till vetande. • En stor del av all forskning som bedrivs är emellertid handlingsinriktad, och syftar till techne. Med andra ord bedrivs den för att vi bättre ska kunna uppnå uppsatta praktiska mål. Två av de största forskningsområdena, medicin och teknikvetenskap, är till sin grundkaraktär handlingsinriktade. Detsamma gäller stora delar av samhällsvetenskapen. Konsten att vara vetenskaplig(Kompendium SO Hansson)

  30. PRAKTIKERKUNSKAP (HANDLINGSKUNSKAP) • S.D.N. Cook och J.S. Brown förordar att mycket av det nuvarande arbetet om organisatorisk kunskap, intellektuellt kapital, kunskapsskapande organisationer, kunskapsarbetare och liknande baseras på en enkel traditionell förståelse av hur kunskap naturligt uppstår. I denna "kunskap som man besitter", behandlas kunskap som något som människor besitter, har tillgång till. Ännu kan inte denna vision redogöra för kunnandet som kan finnas hos individer och i gruppers handlingar, känd som "kunskap i handling.” Cook, S.D.N., & Brown, J.S. (1999). Bridging epistemologies: The generative dance between organizational knowledge and knowing. Organizational Science, 10(4), 381–400.

  31. VETANDE vs. HANDLINGSKUNSKAP(Knowledge vs. Skill) Traditionella kunskapsteorin ger förmån för uttalad- före underförstådd- kunskap. Den har också en benägenhet för att ge förmån till individuell kunskap före gruppers kunskap. Man åtskiljer: handlingskunskap (knowing, skill) vetande (knowledge) Organisationer (informationsnätverk) förstås bättre om uttalad-, tyst-, individ- och gruppkunskap tas hänsyn till som fyra olika former av kunskap.

  32. Kollaborativt kunskapsbyggande Salmons femstegsmodell för lärande på webbenSalmon, G. (2000). E-moderating: the key to teaching and learning on line. London, Kogan Paul. : • Individuell tillgång till datorförmedlad kommunikation; • Socialisering på nätet och formulering av nätidentitet • Informationsutbyte bland de lärande; • Kunskapskonstruktion genom kollaborativ diskussion och interagerande; • Utvecklande av metatänkande och tillämpning av vetande och handlingskunskap.

  33. METODSKOLOR INOM VETENSKAPEN • Vetenskap syftar till att åstadkomma pålitlig kunskap • Vad är en vetenskaplig metod? - meningarna går isär... • Det har funnits olika åsikter under olika tider (och fortfarande...)

  34. Sanning Universalitet Intersubjektivitet Reproducerbarhet Öppenhet Internationalitet Enkelhet Falsifierbarhet Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik TRADITIONELLA VETENSKAPSIDEAL

  35. VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER: ANTIKEN • Platon • Oföränderliga, eviga idealbilder - den perfekta sanningen existerar i en abstrakt tankevärld • Vad vi ser är ofullständiga reflektioner, avbildningar • Aristoteles • Vetenskaplig forskning blir framförallt logiska resonemang och tankeexperiment

  36. VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER: MEDELTIDEN • Det klassiska resonerande angreppssättet levde kvar. • Premisserna som man resonerade från, eller de absoluta sanningar man sökte, var givna av Gud. • Dogmatisk teologi. • St Thomas Aquino (1200-talet).

  37. VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONEREMPIRISTERNA • Francis Bacon 1500-talet vetenskaplig metod, en av de första som aktivt jobbade med vetenskapsteori. • Hume och andra, 1600-talets England • Galileo, vetenskaplig praktik och teori • Newton (praktiska resultat) • Ny ("modern") världsbild • Den materiella världen intressant i sig själv • Observationer, experiment, induktion

  38. VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER: KONTINENTALSKOLAN • Rationalism: 1600- och 1700-talen: filosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz • Empirism: endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt. Francis Bacon på 1600-talet John Locke, George Berkeley fortsätter med David Hume under upplysningen. • Under Upplysningen fick Newtons teorier också filosofiska konsekvenser. Immanuel Kant (1724-1804) • Så småningom dialektiker Hegel, Marx

  39. VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONERNUTIDEN... • Positivism* • Hermeneutik • Kritisk rationalism *(Inklusive Behaviorism som är samhällsvetenskapernas positivism). För vidare läsning se Vetenskapens idéhistoria(Kompendium J Molander)

  40. Platon,Aristoteles Kunskapsteoretisk utveckling St Thomas av Aquino Hume Descartes Kant Russell, Carnap, Wittgenstein Hegel Popper Hermeneutik Positivism Kritisk rationalism

  41. TVÅ HUVUDSAKLIGA VETENSKAPLIGA SYNSÄTT • POSITIVISM. Det naturvetenskapliga synsättet. • HERMENEUTIK. Det samhällsvetenskapliga synsätt. Forskningen är ett sökande efter mening och sammanhang. Tolkningar tar hänsyn till sammanhanget. Tolkningar är tids-, kultur- och personbundna.

  42. TVÅ OLIKA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT • Nomotetiskt (kopplad till positivismen):Verkligheten är objektiv.Sökande efter sann kunskap. • Ideografiskt (kopplad till hermeneutiken):Verkligheten är subjektiv, upplevd.Sökande efter upplevd kunskap.

  43. TVÅ TYPER AV DATA OCH ANALYS • Kvantitativ (mätningar, strukturerad analys, enkät):Bestämmer mängd; hur mycket.Fastställer relationer. • Kvalitativ (intervju, litteraturstudie, iakttagelser):Beskriva och förstå fenomen.Beskriva sammanhang.Bestämma art (sortering).

  44. POSITIVISM • "Wiencirkeln" 1920-talet (Carnap & Co ) • Genom empiriska observationer ställa upp och verifiera teorier • Naturvetenskapligt inriktad • Idealteorin skulle vara en matematisk, exakt och empiriskt verifierad modell • Karakteriseras av kvantitativa metoder

  45. POSITIVISTERNAS DEFINITION AV VETENSKAPLIG KUNSKAP • All verklig och vetenskaplig kunskap framgår ur empiriska observationer och bör vara så objektiv som möjligt • Metafysisk spekulation (typ Platon) är inte vetenskap

  46. POSITIVISTERNAS DEFINITION AV VETENSKAPLIG KUNSKAP • Teorier bör kunna verifieras empiriskt • Ren deduktion är tautologisk. Deduktiva resonemang som säger sig ge kunskap om verkligheten är meningslösa. Vetenskaplig kunskap är i sista hand induktiv.

  47. HERMENEUTIK • Hegel, Heidegger • Att försöka uppnå högre grad av (med nödvändighet) subjektiv förståelse • Tolkning av verkligheten • Samhällsvetenskapligt inriktad • Exempel: att tolka en dikt, bok, tavla, ett historiskt händelseförlopp • Nästan aldrig kvantitativa metoder

  48. HERMENEUTIKERNAS DEFINITION AV VETENSKAPLIG KUNSKAP • Kunskap måste bidra till att öka inre förståelse. • Alternativ ståndpunkt: kunskap som inte uttrycks i handling är inte kunskap, vetenskapen skall frigöra de förtryckta - Frankfurt-skolan • Siffror är tråkiga och varför skall doktorsavhandlingar tryckas - publicera den som ett rollspel …

  49. POSITIVISM KONTRA HERMENEUTIK • Objektiv, verifierad sanning kontra subjektiv förståelse • Matematiska modeller kontra nya språk (karikerat) • Naturvetenskap kontra samhällsvetenskap (hermeneutiker håller sig till samhällsvetenskap) • Induktiv (och deduktiv) logik kontra dialektik.

  50. KRITISK RATIONALISM Popper, Karl • Vi kan aldrig verifiera en teori, endast falsifiera (förkasta den) • ”Försök och misstag” (trial and error) • Jämför två eller flera teorier empiriskt och välj den bästa teorin = den som vi inte kunde förkasta • Hur verifierar vi hypotesen att teorin är förkastad?

More Related