Download
slide1 n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 PowerPoint Presentation
Download Presentation
Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

130 Vues Download Presentation
Télécharger la présentation

Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. BYGGKRAVSUTREDNINGEN Björn Hedlund tekniskt råd, Mark- och miljödomstolen, ordförande Viveca Dahlin advokat, Landahl Advokatbyrå, sekreterare Eidar Lindgren universitetsadjunkt, teknlic, KTH, sekreterare Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

  2. Utredningen om översyn av vissa byggfrågor Direktiv 2011:100, 2012:88, 2013:3 Byggkravsutredningen Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 Del I Kommunala krav utöver BBR – ”särkrav” SOU 2012:86 Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler. dec 2012 Del II Delat byggansvar – föreläggande om rättelse ska kunna riktas till entreprenör Konsumentskydd vid borttagande av byggfelsförsäkringen – utreda behov av skydd och utforma ett förslag till alternativt skydd SOU 2013:XX Rätta byggfelen snabbt – med effektivare förelägganden och försäkringar. apr 2013

  3. Del I Kommunala särkrav SOU 2012:86 Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler. Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 A. Bexeliusm.fl, Byggnadslagstiftningen, 1948 - kommentar till 1947 års nya byggnadslagstiftning, s.19-20 ”En mycket betydande brist hos 1931 års lagstiftning var att den tillät att föreskrifterna om byggnads tekniska utförande reglerades lokalt genom byggnadsordningar. …. …Försvårades en standardisering av byggnadsdelar och industrialisering av deras tillverkning. Olikheterna voro på grund härav ägnade att fördyra bostadsproduktionen.”

  4. Kommunala särkrav avseende byggnaders tekniska egenskaper avser främst energihushållning tillgänglighet Kraven ställs i - exploateringsavtal vid byggande på privat mark - markanvisningsavtal vid byggande på kommunal mark Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

  5. Krav i avtal ställs genom - formulering / begrepp i avtalstext - hänvisning till kommunala riktlinjer, typ ”miljöprogram” Exempel: ”Ny bebyggelse ska vara lågenergihus och anslutas till befintligt fjärrvärmenät eller annan miljömässigt jämförbar lösning” Dalénum, Lidingö ”Miljökrav vid byggande av bostäder och lokaler – etapp Norra 2” Norra Djurgårdsstaden, Stockholm stad ”…förbinder sig exploatören att följa Stadens framtagna basanpassningsprogram ”Ännu bättre bostäder..” Husensjö9:6 m.fl. Gustavslund, Helsingborg Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

  6. Förslag SOU 2012:86 Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 • Kommunala särkrav utöver BBR hindras vid byggande på privat mark – dvs nuvarande rättsläge slås fast. • Även vid markanvisning hindras kommunala särkrav • - i annat fall riskerar stor del av bostadsproduktionen • att de facto lyda under kommunala tekniska krav.

  7. Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 • Hur hindras krav i avtal avseende byggnaders tekniska egenskaper ? • Avtal ska bifogas detaljplanen i samråds- och granskningsskeden • Länsstyrelsen • ska ha tillsyn över avtalen • ges befogenhet att ogiltigförklara avtal med tekniska egenskapskrav utöver BBR

  8. Del II A. Delat byggansvar Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 Bakgrund Byggnadsnämndens föreläggande om rättelse av ”byggfel” ska idag riktas mot den som äger fastigheten eller byggnaden (11 kap. 20 § PBL). I situationer då mottagaren av föreläggandet är en ”icke – professionell” byggherre kan ifrågasättas om det inte vore mer effektivt att rikta föreläggandet till den entreprenör som de facto utfört åtgärden.

  9. Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 • Utredningens förslag • När fastigheten eller byggnaden ägs av • fysisk person som bygger för eget boende eller • bostadsrättsförening. • ska ett rättelseföreläggande – under vissa förutsättningar – kunna riktas mot en entreprenör som ovannämnda ”icke-professionella” byggherre har anlitat.

  10. Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 • Rättelseföreläggande ska kunna riktas mot entreprenör om följande förutsättningar är uppfyllda: • Entreprenören i förväg har godkänt att så får ske, genom att ta på sig uppgiften som ansvarig entreprenör för visst arbete ochatt detta framgår av kontrollplanen. • Fastighetens/byggnadens ägare har godkänt att föreläggandet riktas mot ansvarig entreprenör (istället för mot ägaren själv). • Byggnadsnämnden enkelt kan fastställa vilken ansvarig entreprenör som vidtagit den åtgärd som ska rättas samt att denne kan nås med skälig arbetsinsats.

  11. Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 • Rättelseföreläggande mot entreprenör begränsas till följande fall: • En - och tvåbostadshus där byggherren är fysisk person som bygger för eget boende. Nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad, annan ändring. • Nybyggnad av bostadshus för bostadsrättsförening. • Nybyggnad av bostadshus för ägarlägenhetsfastighet som ägs av fysisk person.

  12. OBS! • Utredningens förslag innebär att en byggherre kan välja mellan att: • A. Tillämpa dagens system för rättelser av eventuella byggfel (anlitade entreprenörer tar inte på sig rollen som ansvariga entreprenörer enligt PBL). • B. Anlita entreprenörer som är beredda att ta på sig rollen som ansvarig entreprenör enligt PBL. Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

  13. OBS! • Plan- och bygglagen styr inte civilrättsliga avtal mellan byggherre och entreprenör. • Utredningens förslag om möjlighet till rättelseföreläggande mot entreprenör innebär ingen förändring i detta avseende. Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

  14. Del II B Konsumentskydd vid borttagande av byggfelsförsäkringen – behov av skydd och förslag till alternativt skydd Byggkravsutredningen Dir. 2011:100 • Utredningen har bedömt att nuvarande lag om byggfelsförsäkring bör ersättas av: • Lag om försäkring för åtgärdande av vissa byggfel. • - s.k. åtgärdandeförsäkring • som ska ge ett bättre försäkringsskydd och • vara enklare att hantera för BN

  15. Lag om försäkring för åtgärdande av vissa byggfel. • Förslagets innebörd i skrivande stund • En åtgärdandeförsäkring ska finnas vid: • nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad av en- och tvåbostadshus • nybyggnad av flerbostadshus som är avsett för en bostadsrättsförening eller för ägarlägenhetsfastighet. • Åtgärdandeförsäkring behövs inte: • byggkostnaden inte överstiger tio prisbasbelopp • (445 000 kr) • nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad en- och tvåbostadshussom utförs av byggherren med eget arbete och för det egna boendet Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

  16. Lag om försäkring för åtgärdande av vissa byggfel. • Förslagets innebörd, forts. • Byggherren ska se till att det finns en försäkring • Försäkringsgivaren ska registrera försäkringen i Boverkets register (samma som för energideklarationer). • I och med registreringen ansvarar försäkringsgivaren för att försäkringen uppfyller lagens krav – oavsett vad som står i försäkringsbrev. • BN ska som krav för startbesked kontrollera i Boverkets register att åtgärdandeförsäkring finns registrerad Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

  17. Lag om försäkring för åtgärdande av vissa byggfel. • Förslagets innebörd, forts. • Försäkringsgivaren får ett tydligare och utökat krav på att snabbt utreda och åtgärda fel/skada – inom tre månader upprätta en åtgärdandeplan • Åtgärdandeförsäkring omfattar även s.k. utvecklingsfel • - i den nya lagen tas bort formulering att ”med fel ska • avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard vid • den tid då arbetet utfördes”. Byggkravsutredningen Dir. 2011:100

  18. Lag om försäkring för åtgärdande av vissa byggfel. • Förslagets innebörd, forts. • Försäkringsbeloppet får begränsas till 50 % av byggkostnaden/kontraktskostnaden dock lägst tio prisbasbelopp • Självrisk vid försäkring av en- och tvåbostadshus får inte överstiga ett prisbasbelopp • fel/skada ska anmälas inom tio år från slutbesiktning i entreprenaden – om slutbesiktning inte gjorts gäller istället tiden tio år BN:s slutbesked Byggkravsutredningen Dir. 2011:100