Talaktsteori

1. Talaktsteori Pragmatik vt 04 Staffan Larsson

2. Hittills: fokus på referens; att i kontexten hitta referenter till nominalfraser • DRT • Centering theory • Abduktion • Existensiell presupposition • Nu: fokus på hur yttranden i kontext bär information utöver bokstavlig betydelse + referens • Talaktsteori • Indirekta talakter • Implikatur (och lite mer om presupposition)

3. Introduktion • Yttranden är inte bara informations-bärande; de ändrar på saker och ting • Yttranden är handlingar • Wittgenstein: Filosofiska Undersökningar (1958) • Austin: How to do things with words (1962) • Searle: Speech Acts • språkfilosofi

4. Austin I • Konstativer vs. Performativer • Konstativer: sanna eller falska om världen • ”Jag heter Staffan” • (Explicita) performativer: ändrar världen; ej primärt sanna eller falska • ”Härmed döper jag dig till…” • ”Härmed föklarar jag er man och hustru” • ”Härmed dömer jag den åtalade till..” • ”Härmed lovar jag att komma hem i tid” • ”Jag ber (härmed) om ursäkt för det inträffade” • ”Härmed påstår jag att det regnar” • Kan dock vara ärligt menade eller ej

5. Performativa verb • döpa, lova, viga, … • test: ”härmed V ...” • Icke-performativa verb kan rapportera händelser men ej användas för att utföra dem • # ”Härmed kör jag bil” • Performativer fungerar tack vare konventioner och institutioner (kyrkan, rättsväsendet, interpersonella konventioner för löften etc.) • instituionella performativer ställer vissa krav på talaren, t ex att den som viger måste vara präst

6. Austin II • I varje yttrande kan flera akter urskiljas • Lokut • Illokut • Perlokut • Vi är normal inte medvetna om dessa

7. Lokut akt • att säga ngt med en viss betydelse • Fonetisk: att producera vissa språkljud • Fatisk: att yttra vissa ord, fraser och satser enligt reglerna för ett givet språk • Rhetisk/propositionell: att använda produkten av en fatisk akt med en viss betydelse och referens

8. Illokut akt • Det man gör i det att yttrar U • T ex påstå, fråga, lova, döpa • Styrs av konventioner (sociala regler) • Ofta används ”talakt” för ”illkout akt” • Består av illokut kraft + propositionellt innehåll • ”Stäng fönstret!” • illokut kraft: order • innehåll: handlingen att stänga fönstret • I ett yttrande kan flera illokuta akter utföras • ”Kan du stänga fönstet” är både fråga och uppmaning

9. Perlokut akt • Det man gör genom att yttra U • Icke-nödvändiga effekter; beror av kontexten snarare än av språkliga konventioner • Perlokuta verb: • skrämma, övertyga, överraska • Fungerar ej med ”härmed” • # ”härmed skrämmer jag dig”

10. Två typer av negation (Searle) • Exempel: ”Jag lovar att komma” • Propositionell negation: • ”Jag lovar att inte komma” • negation av propositionellt innehåll • ”Illokut negation” • ”Jag lovar inte att komma” • negation av illokut kraft; uttrycker vägran att utföra den illokuta akten

11. Nödvändiga och tillräckliga villkor på utförandet av för illokuta akter (Searle) • Exempel: Genom att yttra U, begär S en handling A from H • Villkor på propositionellt innehåll • A är en framtida handling utförd av H • Förberedande villkor, som måste vara sanna för att handlingen ska vara meningsfull • S tror att H kan utföra A • Ärlighetsvillkor, som kopplar talarens attityder till de attityder som uttrycks • S vill att H ska utföra A • Essentiellt villkor, som involverar talarens intention i utförandet av akten; vad talaren försöker göra • U räknas som ett försök att få H att utföra A

12. Flerdimensionell analys av talakter • talaktens poäng = essentiellt villkor; t ex att få H att göra A • ”direction of fit” mellan ord och värld • ord -> värld: att köpa mat efter en lista • värld -> ord: att beskriva vad man köpt • uttryckt psykologiskt tillstånd • för uppmaning: avsikt att H ska utföra A • styrkan hos poängen • föreslå, uppmana, beordra • ...

13. Typer av talakter (Searle) • Representativer. ”komittar” S till t ex att en proposition är sann; t ex påstå • Direktiver: involverar att få H att göra ngt; t ex beordra • Kommissiver: involverar att S komittar sig att göra ngt; t ex lova • Expressiver: uttrycker en psykologiskt tillstånd hos S; t ex ”AJ!” • Deklarationer: får världen att motsvara orden, t ex döpa • Det finns ingen nödvändig korrespondens mellan illokuta akter och ett språks uppsättning illokuta (performativa) verb

14. Indirekta talakter • Satstyper (modus): • Deklarativ (påstående) • Interrogativ (fråga) • Imperativ (uppmaning) • Talakten är en ofta annan än den som indikeras av satstyp + kompositionellt innehåll • ”Jag kommer att sitta längst fram” kan vara ett påstående eller ett löfte • ”Kan du öppna fönstret?” kan vara en uppmaning, eller en fråga

15. Den performativa hypotesen • Försök till en syntaktisk/semantisk teori om talakter; tar ej hänsyn till kontext • Idé: alla yttranden har en djupstruktur som inbegriper talakten • ”klockan är elva” -> ”Jag påstår att klockan är elva” • ”öppna fönstret” -> ”Jag ber dig öppna fönstret” • ”vad är klockan?” -> ”Jag frågar dig vad klockan är” • Talaktsverbet behöver dock inte vara med i ytstrukturen • Ytsrukturen är relaterad till djupstrukturen (illokut kraft) på ett regelbundet, kontextoberoende sätt • Ger en förklaring till hur talakter kan vara flertydiga • ”Jag kommer att sitta längst fram” -> • ”Jag förutsäger att jag kommer att sitta längst fram” ELLER • ”Jag lovar att jag kommer att sitta längst fram”

16. Den performativa hypotesen håller dock inte • leder till mycket omständliga syntaktiska teorier utan oberoende berättigande • vilken talakt som utförs i ett yttrande beror av kontexten • Varje talakt har en obegränsad mängd syntaktiska realiseringar (från direkta till mer indirekta) • ”Jag ber om ursäkt” • ”Jag måste be om ursäkt”; ”Jag är rädd att jag måste be om ursäkt” • ”Jag hoppas du kan förlåta mig”, ”Hur kan jag gottgöra detta?”, ”Jag mår verkligen dålig över vad jag gjorde” • Språket tillåter ett stort mått av kreativitet när det gäller indirekta talakter • Kontexten kan utnyttjas på många olika sätt

17. Hur indikeras illokut kraft? • egenskaper hos yttrandet • performativa verb • kan ses som metalingvistiska yttranden som explicitgör illokut kraft • syntaktisk form • intonation • ”cue phrases” (Jurafsky) • egenskaper hos kontexten • ”Kan du öppna fönstret” kan vara en uppmaning • Beror på (bl a) om det redan är känt (gemensam kunskap / reflexiv tro) att den tilltalade har förmågan att öppna fönstret • dessa måste vägas samman

18. Exakt hur kopplas kontexten till yttrandet? • Genom antagandet att talaren beter sig rationellt utifrån kontexten • Det vill säga, yttrandet antas vara relevant föreliggande kontext för att uppnå ett mål som talaren har • Detta gäller inte bara talakter! • vi tolkar allt mänskligt beteede utifrån detta antagande

19. Detta tyder på att en teori om illokuta talakter bör bygga på en generell teori om handling • Talhandlingar, liksom andra handlingar, kan betraktas som delar av planer, som utförs för att uppnå vissa mål

20. Avsedda mål och illokut akt • Illokuta akter kan defineras i termer av de mål som talaren avser uppnå • S påstår P om P avser att H ska tro att • S vill att H ska tro P • S lovar A om S avser att H ska tro att • S åtar sig ansvaret att utföra A • S frågar Q om S avser att H ska tro att • S vill att H ska ge det efterfrågade informationen specificerad av Q

21. Avsedda mål och perlokut akt • En perlokut akt kan men måste inte vara avsedd • man kan t ex skrämma någon av misstag

22. Artificiell Intelligens / Kognitionsvetenskap • Formaliserar • Handlingar • Beskrivningar av världen • Mentala tillstånd, attityder • Hur handlingar relaterar till världstillstånd och mentala tillstånd

23. Handlingar i AI • En handling H definieras av • Förvillkor: vad som måste vara sant i världen för att H ska kunna genomföras • Dekomposition: indelning av H i delhandlingar • Effekter: vad som är sant i världen då H utförts • Avsedda effekter; målet med H (kan vara olika för olika deltagare) • Bieffekter • Villkor (Constraints) på de entiteter som är inblandade (handlingar, agenter, propositioner, …) • En sådan definition kan vi kalla en handlingsoperator (eller ”plan operator”)

24. Exempel: köpa_biljett • Roller: • K = köpare, S = säljare, B = biljett, P = pengar, R = resebyrå • Förvillkor • har(S, P), har(K, P), plats(S, R), plats(K, R) • Dekomposition • betala(K, S, P); överlämna(S, K, B) • Effekt: • har(K, B), har(S, P)

25. Alternativa dekompositioner • betala( S, K, P ) • överlämna( S, K, P ) • betala_med_kort( S, K, P ) • betala_med_kort( S, K, P) • överlämna ( S, K, Kort ) • dra_kort( K, Kort ) • slå_in_kod( S, Kort ) • skriv_ut( S, Kvitto) • skriv_på( K, Kvitto )

26. Atomära handlingar • Har ingen dekomposition • Vilka handlingar som är atomära beror på hur djup analys man vill göra • Köpa biljett • Betala • Överlämna pengar • Armrörelser • Muskelspänningar

27. Relationer mellan handlingar • A möjliggör A’ • A uppfyller ett eller flera förvillkor för A’ • det finns minst en effekt av A som är ett förvillkor till A’ • A har dekompositionen D=<A1, A2, ... An> • om D utförs så utförs därigenom också A • A’ genererar A • Om A’ utförs så utförs däreigenom även A’

28. Plan • En dynamiskt konstruerad) mängd av hierarkiskt ordnande handlingar med kausala relationer, som om de utförs sanngör ett mål

29. Planering • Givet ett (eller flera) mål och en uppsättning handlingsoperatorer, generera en plan • Kräver en planeringsalgoritm • Kan vara komupationellt komplext och resurskrävande

30. STRIPS • Ett klassiskt (men enkelt) planeringssystem • preconditions (förvillkor) • achieves (effekt): saker som är sanna efter • deletes: saker som ej längre är sanna efter • Input till planering: • initialtillstånd • finalt tillstånd (mål) • move(Ag,Pos,Pos_1), • preconditions: • autonomous(Ag), • adjacent(Pos,Pos_1), • sitting_at(Ag,Pos) • achieves: • sitting_at(Ag,Pos_1) • deletes: • sitting_at(Ag,Pos)).

31. Planigenkänning • Givet en iakttagen handling H av agent S, hitta ett mål G och en plan P för att uppnå G sådan att H ingår i P, och S kan tänkas ha målet G • Även här krävs en uppsättning handlingsoperatorer • samt en planigenkänningsalgoritm

32. Vad behövs för intelligent beteende? • Människor uppfattar världen genom sinnesintryck, vilket ger upphov till kunskap / trosföreställningar om världen • De har behov, önskningar och avsikter och avsikter och försöker ofta förändra omvärlden utgående från dessa

33. BDI-modellen • förmåga att uppfatta omvärlden (perception) • trosföreställningar (beliefs, B) • önskningar (desires, D) • förmåga att planera och fatta beslut • -> avsikter (intention, I) • förmåga att agera

34. Talkhandingsteori och AI • Yttranden är handlingar som påverkar attityder... • Kan vi använda tekniker från AI för att ge formella & implementerbara modeller av talakter?

35. Cohen & Perrault • Talakter som ”plan-operators” som påverkar beliefs • En teori om talakter bör svara på följande frågor (ngt förenklat) • Hur kan en åhörare förstå att en talare ärligt och framgångsrikt har utfört en specifik talakt? • Hur förändrar en framgångsrik talakt talarens modell av åhöraren och åhörarens modell av talaren? • Hur är betydelsen (inkl. referens) hos ett yttrande U relaterat till de handlingar som kan utföras genom att yttra U?

36. En planbaserad teori om talakter för specificera följande: • Ett planeringssystem • ett formellt språk för att representera tillstånd i världen • ett språk för att beskriva handlingsoperatorer • en uppsättning regler för konstruktion av planer • en specifikation av välformade planer • semantik för dessa formella språk • Definitioner av talakter som operatorer i planeringssystemet • Vilka effekter har de? • När kan de appliceras? • Hur kan de realiseras i ord?

37. Talhandlingsnivåer och handlingsrelationer • lokut akt • S yttrar ”det regnar” • genererar en illokut akt • t ex: S påstår att det regnar • genererar (?) perlokut akt • A övertygar H att det regnar • åtminstone: den illokuta akten ingår i dekompositionen av den perlokuta

38. Förvillkor och effekter i termer av attityder • Vanliga handlingar påverkar världen • Talhandlingar påverkar istället kognitiva tillstånd • Handlingsoperatorer för talakter bör ange sina förvillkor och effekter i termer av kognitiva attityder (t ex BDI)

39. Generering och igenkänning av talakter • Yttrandegenerering som planering • givet ett kommunikativt mål G och en uppsättning handlingsoperatorer för talakter, generera en plan för att uppnå G • Talaktsigenkänning som planigenkänning • Givet ett yttrande U av en talare S, hitta ett kommnuikativt mål G och en plan P för att uppnå G sådan att U ingår i P, och S kan tänkas ha målet G • G bestämmer vilken den illokuta akten är

40. Cohen & Perrault (1979) • Mentala tillstånd beskrivs i termer av • beliefs • wants (önskningar, mål) • Förvillkorstyper för handling H • cando: propositioner som måste vara sanna för att H ska kunna utföras • want: vad talaren vill uppnå; ärlighetsvillkor • Handlingar definieras i STRIPS

41. request(S,H,A) • precondition: want(S, do(H,A)) • achieves: bel(H,want(S,do(H,A))) • cause-to-want(S,H,A) • precondition: bel(H,want(S,do(H,A))) • achieves: want(H, do(H,A)) • do(X,A) • precondition: want(X,do(X,A)) • achieves: done(A) • deletes: want(X,do(X,A))

42. perlokut akt att övertyga H att utföra A har dekomposition • request(S,H,A) • cause_to_want(S,H,A)

43. läsning • Green 4.1, 5.4.1, 5.4.2 • Traum 1-3 • (Jurafsky, artikel eller bok)

44. Uppgift • Svara på fråga 1-6 i Green kap. 4 (2-3 sidor) • Implementera talakten inform(S,H,P) och visa med ett körningsexempel i STRIPS hur inform(jules,john,raining) ingår i en plan för att uppnå bel(john,raining) utgående från ett starttillstånd bel(jules,raining). Diskutera din lösning. OBS! Det finns flera sätt att lösa denna uppgift.

45. Uppgifter (”löpande hemtenta”) • En viss kvantitet och kvalitet krävs • 1.1: ½ - 1 sida; inte 10 rader • 1.2: 1 ½ – 2 sidor; ej 2 rader / fråga • Ej jättestora typsnitt etc. • Referera gärna till litteraturen (visa att ni har läst) • T ex författarnas definitioner av pragmatik • Använd gärna exempel som beskrivs ganska detaljerat • Inte bara ett det finns en presupposition, utan vad presuppositionen är