”Kapitalet i det 21:a Århundradet” Forskningsbakgrunden och den svenska bilden

1. ”Kapitalet i det 21:a Århundradet”Forskningsbakgrunden och den svenska bilden 19 augusti, 2014, SNS Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

2. StortintresseförInkomstochförmögenhetsskillnader, SpecielltiToppen

3. Vad handlar boken om? • Fyradelar • Begreppochtillväxtöverlångtid (2000 år) • Kapital/inkomstkvotensutveckling • Fördelningmellanindivider • Diskussionomåtgärder/policy

4. 1. Grundbegrepp Ekonomin: Kapitalocharbetekombinerasochskaparmervärde (produktion) All produktion = Allainkomster (globalt) Allainkomster(Y) = arbetsinkomster + kapitalinkomster Kapitalinkomsternas del (a) avallainkomster (Y) = avkastningpåkapital (r) gångerkapitalet (K) “Kapitalismensförsta lag”: a = r  K/Y = r b

5. 1. Bedrägligt enkelt… • Kapitaldefinierassomalltsomkanägasochdärmedköpasochsäljaspå en marknad. • Detärintealltidsammasaksomkapitaliproduktionsfunktionen • Alltkapital = offentligtkapital+ privatkapital • Viktigtnär man senarefunderaröver t ex den “privatafördelningen” • Konceptuelltoklarthur man skahanterakapitali form avmedborgareskravpåstaten. Intedisponiblapåsammasättsomprivatkapital men påverkarintedestomindreprivatagerande (t ex sparande). • Intepånågotsätt dolt iboken men avfärdasändåsommindreviktigadistinktioner.

6. 2. Hur utvecklas kapital/Inkomstkvoten böver tid? Kapitalstockenutvecklasövertidgenomatt en del avproduktionensparas (restenkonsumeras). Med ettvisstgenomsnittligtsparande, s, och en visstillväxttakt, g, konvergerarkapital/inkomstkvoten mot en vissnivåavb “Kapitalismensandra lag”: b = K/Y = s/g HistorisktmenarPikettyattobserveradefluktuationeribförklarasvälavdettasamband. (Men oklarthurhanserpåatt s och g ärrelaterade, inteallsenligtsidan 199, åtminstoneintepå “lagbundetsätt”) Vi läråterkomma till dettasamband…

7. 2. Hur ser den långsiktiga kapital/Inkomstkvoten ut i data? • Högochjämnnivå runt 6-7 under 1700-1800-talet iFrankrikeoch England • KlartlägreiSverige (och USA), runt 3-4 på 1800-talet • Kraftiga fall under 1900-talets förstahälft • Återhämtningefter 1970 (lite tidigareförvissa, senareförandra). • STOR förändringikomposition (mark minskadbetydelse, fastigheterochfinansiellatillgångarökadbetydelse).

8. 2. Kapital/Inkomst-Kvoten Historiskt? Frankrike 1700-2010 England 1700-2010 Stabilt runt 6-7 gånger nationalinkomsten före 1900-talet, sedan kraftigt fall, senaste decennierna kraftig uppgång

9. 2. Kapital/Inkomst-Kvoten i Sverige? Klart lägre än England och Frankrike på 1800-talet (!) Nivå mer i linje med USA. Uppgång efter 1980 BÅDE finansiella och icke-finansiella tillgångar (housing)

10. 2. Implikationer för Kapitalets andel av inkomsterna? Om nu kapital/inkomstkvoten konvergerar/ökar (mot en viss nivå b), vad betyder det för a?Gå tillbaka till Kapitalismens första lag: a = r  K/Y = r b I en fas där kapital ackumuleras sjunker r (mer K, lägre pris på kapital). Frågan är vilken effekt som dominerar, att r går ner eller att K går upp? Beror på substitutionselasticitet mellan kapital och arbete. Om större än ett så dominerar K och a stiger, om mindre än ett så faller a, om exakt ett så tar effekterna precis ut varandra och a påverkas inte (Cobb-Douglas)

11. 3. Implikationer för fördelning Enligt Piketty? Kapital/inkomstkvotsägeri sig ingetomeffekternapå den individuellafördelningen. Berorpåkapitaletsrespektivearbetsinkomsternasfördelningmellanindivider. Men omkapitalärmerkoncentrerati sin fördelningäninkomster (vilketdetär) såökarinkomstskillnadernanärkapitalandelenökar Dessutom, för den somharstörredelenav sin inkomstfrånkapitalsomväxer med r såökarinkomsternafortareänför den somharmestadelenfrånarbetsinkomstersomökar med g. Om r > g såökarskillnadernamellan den varsinkomsterväxer med r jämfört med den varsinkomsterväxer med g.

12. VAD VET VI OM FÖRDELNING? Tillbakablick på 15 år av empirisk Forskning • För 15 år sedan: • Dåligsystematiskkunskapomhistoriskainkomstochförmögenhetsskillnader. I bästa fall data från 1960-70 talen, oftasenare. • Attitydattinkomstskillnaderhandlarombottenavfördelningenoch “välfärd”. Ingetintresseavtoppen (varförskulle vi bryossom den?) • I dag: • Information omutvecklingeninärmare 30 länderöverhela 1900-talet. • En lång rad nyainsikterombådevadsomdrivit den långsiktigaförändringenochomviktenavattförståutvecklingeninomtoppen, ochviktenavbådekapitalinkomsterocharbetsinkomster. • Inkomstfördelningbetydligtklararebildänförförmögenhetsfördelning.

13. Huvudresultat 1: Utjämning över 1900-talet fram till runt 1980, Sedan Uppgång men Stora skillnader mellan länder

14. Huvudresultat 2: Efter 1980 Stora ökningar i Anglo-Saxiska länder (Främst USA), Klart Mindre i Kontinentaleuropa, Norden Närmar sig dessa från låga nivåer

15. Huvudresultat 3: Till överraskande stor del drivet av förändringar i yttersta toppen (P99-100)

16. Huvudresultat 4: Kapital, och speciellt Realiserade kapitalvinster, spelar stor roll i Sverige (och nästan bara synligt i toppen),

17. Huvudresultat 5: Kapital mycket mer betydelsefullt i den yttersta toppen senaste decennierna i Sverige Inkomstandel och komposition P99.9-100

18. Huvudresultat 6: Förmögenhetsfördelningen visar tecken på ökad koncentration, men data minst sagt problematiskt Förmögenhetsandel P99-100, 10 länder 1700-tal till idag

19. Sammantaget Enormförändringikunskapslägetfrämstvadgällerinkomstfördelningensochivissmånförmögenhetsfördelningensutvecklingöverlångtid. • Nyainsikterombetydelsenavtoppenochavförändringarikapitalinkomsters roll övertid. Utmaningförmångatidigareförklaringsmodeller • Mångautvecklingstendenserkangörafördelningsfrågoränmercentralaiframtiden (t ex globalisering, super star-effekter, robotisering, etc.)

20. Varför bry sig om fördelningsfrågor? • Felaktig uppfattning att fördelning bara handlar om ”subjektiva idéer om rättvisa”. Fördelning påverkar ekonomiska incitament och förutsättningar för individer. • Men också viktiga möjliga effekter via olika politiska kanaler. Både i form av protester och missnöje och potentiellt skevt politiskt inflytande genom hög koncentration