240 likes | 426 Vues
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?. Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg Klinisk mikrobiologi, UMAS eva.z.melander@skane.se. Vårdrelaterade infektioner (VRI). Urinvägsinfektioner KAD Pneumonier Mekanisk ventilation Postoperativa sårinfektioner
E N D
Smittvägar i sjukvårdenHur kan vi förhindra smitta i sjukvården? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg Klinisk mikrobiologi, UMAS eva.z.melander@skane.se
Vårdrelaterade infektioner (VRI) • Urinvägsinfektioner • KAD • Pneumonier • Mekanisk ventilation • Postoperativa sårinfektioner • Kirurgiskt ingrepp • Infartsrelaterade infektioner i blodbanan • CVK • Tarminfektioner • T.ex. Calicivirus, Clostridium difficile
Kostnader Riskfaktorer för VRI
Normalflora Bland annat; • Hud • resident • transient • Munhåla • Mag-tarmkanal
Infektion/kolonisation • Infektion: bakterier ger symtom • Bakterier från normalflora • Bakterier förvärvade utifrån • Kolonisation: symtomfria, innebär ökad risk för okänd spridning • Kortvarig • Långvarig
Smittspridningsvägar i vården • Kontaktsmitta • Droppsmitta • Luftburen smitta (aerosolsmitta) • Blodburen smitta • Livsmedelsburen smitta
Kontaktsmitta • Direkt • Smitta överförs mellan smittkälla och mottaglig individ utan mellanled • T.ex. hudinfektioner (S. aureus inkl.MRSA) • Indirekt • Smitta överförs från en individ till en annan via händer, kläder eller föremål som är förorenade med smittämnen från t.ex sår, urin, blod, kräkning, avföring • T.ex. stafylokocker, enterokocker, tarmbakterier
Tarmsmitta (fekal-oral smitta) • Indirekt kontaktsmitta • Smittämnen utsöndras med tarminnehåll och når munnen via t ex händer, vatten, livsmedel • Tarmbakterier • t.ex. Salmonella, E. coli, ESBL
Droppsmitta • Hosta, nysningar, kräkningar, diarréer • Dusch av stora droppar, når < 1 meter. • Luftvägsinfektioner (bakterier, förkylningsvirus, RSvirus) • Calicivirus • Direkt • når mottaglig individs ögon/slemhinnor direkt • Dropp-kontakt (indirekt) • faller ner på föremål, förs vidare som indirekt kontaktsmitta • Vanligast
Luftburen smitta (aerosolsmitta) • Aerosoler (”smådroppar”) bildas då fasta el. flytande partiklar tas upp i luften. Sprids med luftströmmar • Till och från luftvägar • t ex varicella, influensa, tuberkulos • Från vattenledningar och ventilation • t ex Legionella • Från hud; stora sår, eksem, brännskada, • t ex S. aureus, Grupp A streptokocker, Pseudomonas
Blodsmitta • Smitta då mikroorganismer överförs med blod/blodprodukter/blodtillblandade kroppsvätskor direkt till mottagarens blod eller via slemhinna • tex hepatit B & C, HIV • Direkt • Kontaminerade blodprodukter • Indirekt • Stick/skärskador • Injektioner • Kontaminerade läkemedel, handskar
Livsmedelsburen smitta • Smitta i livsmedel till patienter • Finns i råvaran • Bacillus cereus, Clostridium perfringens (toxiner) • Campylobacter, Salmonella • (Calicivirus) • Förorening • S. aureus (toxiner) • Campylobacter, Salmonella, (Grupp A streptokocker) • Calicivirus, hepatit A
Kontaktsmitta – hur kan personalen sprida smitta? • Via sina händer • Via kontaminerade föremål/ytor • Via kontaminerade arbetskläder
Smittspridning via händer • Personalen plockar upp patogener från patienter/ytor/föremål på händerna • Smitta överförs mellan patienter via personalens händer
Smittspridning - föremål/ytor • Undersökningsbritsar, stetoskop, blodtrycksmanschetter, U-ljudsgel, dörrhandtag, spolknapp till toalett • Stafylokocker och enterokocker och gramnegativa miljöbakterier överlever länge (dagar/veckor) på rena ytor • Tarmbakterier överlever ej mer än några timmar på rena ytor
Smittspridning - arbetskläder • Arbetskläder blir kontaminerade • Förorening redan efter några timmars arbete • S. aureus inkl. MRSA, enterokocker inkl. VRE, Clostridium difficile • S. aureus och enterokocker kan överleva på arbetskläder upp till 3 månader • Patogener kan överföras mellan patienter via personalens kläder • S. aureus
Hur kan vi förhindra smittspridning i vården? • Basala hygienrutiner • Skall användas i alla omvårdnadssituationer • Enkelrum med egen toalett---Isoleringsrum • Stängd dörr • Patienter med utsöndringar som kan föreorena omgivningen, luftburen smitta, resistenta bakterier • Kohortvård • Grupper av patienter vårdas fysiskt avskilda och av olika personal under ett arbetspass, både dag och natt • Grupperna definieras enligt exponering för smitta (inte efter symtom eller mikrobiologiska fynd)
Hur kan vi förhindra smittspridning i vården? • Punktdesinfektion • Spill av kroppsvätskor, utsöndringar på ytor och föremål • Städning • Desinfektion av ytor, tagställen, föremål • Toalett • Golv
Vad gynnar spridning av VRI? • Överbeläggning och hög arbetsbelastning • Bristande hygienrutiner • Trängsel
När England och Wales förlorade slaget mot MRSA: Källa: Health Protection Agency.
Vad gynnar spridning av resistenta bakterier? • Överbeläggning och hög arbetsbelastning • Bristande hygienrutiner • Trängsel • Hög och/eller ensidig antibiotikaförbrukning • Asymtomatiskt bärarskap
Resistenta bakterier - smittspridning Till stor del en kontaktsmitta!!! Ökad riskför spridning vid diarré, KAD, sår, dränage, infarter, stomier
Resistenta bakterier - vårdrutiner • Basala hygienrutiner • Handdesinfektion, förkläde, handskar • Patienter med riskfaktorer bör, om medicinska tillståndet tillåter, vårdas på infektionskliniken • Övriga vårdas på enkelrum med egen toalett • Diskutera med vårdhygien och infektionskonsulten
Vad kan åstadkommas? VRI kan minskas med ~20-30% genom vårdhygieniska insatser Det måste gå !