1 / 58

Mät!

Mät!. Fredrik Lindencrona Modellområdesprojektet, SKL. Att mäta eller inte?. Har man glömt nåt?. Vad är det man missat?. Att mäta eller inte är INTE frågan!. Hur försvarar sig Carema?. ”… Branschen som helhet måste återupprätta sitt förtroende. Det viktigaste är

Télécharger la présentation

Mät!

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Mät! Fredrik Lindencrona Modellområdesprojektet, SKL

  2. Att mäta eller inte?

  3. Har man glömt nåt?

  4. Vad är det man missat?

  5. Att mäta eller inte är INTE frågan!

  6. Hur försvarar sig Carema? ”… Branschen som helhet måste återupprätta sitt förtroende. Det viktigaste är att det går att jämföra kvaliteten mellan olika aktörer på ett objektivt, transparent sätt. Carema tar därför nu initiativ för att skapa ett nationellt kvalitetsindex – ett bransch­överskridande system för att följa upp kvaliteten i äldreomsorgen. En extern, oberoende part ska utföra mätningarna” Carl Gyllfors, VD Carema

  7. Hur försvarar sig Carema? ”… Branschen som helhet måste återupprätta sitt förtroende. Det viktigaste är att det går att jämföra kvaliteten mellan olika aktörer på ett objektivt, transparent sätt. Carema tar därför nu initiativ för att skapa ett nationellt kvalitetsindex – ett bransch­överskridande system för att följa upp kvaliteten i äldreomsorgen. En extern, oberoende part ska utföra mätningarna” Carl Gyllfors, VD Carema

  8. Olika uppgifter! Få spetsen att dra iväg Förvalta det uppnådda Säkra lägstanivån

  9. Det här måste vi göra! SOSFS  2011:9 Föreskrifter för arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten Skollagen 2010 – Kapitel 4 Huvudmannen och enheternas ansvar för systematisk planering, uppföljning och utveckling

  10. Vad gör vi när vi mäter? ”med hjälp av mätningsredskap avskilja den kvantitet av något som är bestämd för något visst ändamål” SAOL

  11. Är detta ett bra resultat? Det beror på! Andelen som gått ut 9 an med fullständiga betyg 2009

  12. Andelen som gått ut 9 an med fullständiga betyg 2009

  13. Vi kan mer!

  14. En balanserad situation

  15. Är inte detta ofta fallet?

  16. Eller detta?

  17. Är det inte ofta mer tänkande vi behöver?

  18. Systemförändring vilar på tre ben (P Senge) ”Aspiration” Angelägna viljeinriktningar som grund för uppslutning - något som är värt att sträva mot ”Communication” Återkommande dialog och kommunikation om hur det går och vad som behöver göras ”Dealing with complexity” Bejaka och hantera komplexitet. Förändra, följ upp och ändra igen. Öppenhet för fördröjningar och oförutsätta effekter.

  19. Det behövs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som skapats av det gamla sättet att tänka

  20. Ledarens roll för tänkande – Peter Senge • Skapa delade visioner – En process som syftar till delaktighet och engagemang genom extensiv kommunikation och genom uppmuntran till egna initiativ • Medvetandegöra och testa mentala modeller – Identifiera kontraproduktiva försvarsmekanismer och förlegade tankesätt och föreställningsramar, medvetandegöra och skilja mellan de förfäktade handlingsteorierna och bruksteorierna • Systemtänkande – Fokusera på helheter, på organisationen som ett komplext system och vad däri som påverkar verksamheten och dess utveckling. Integrera, koordinera och tydliggöra olika samband och se detaljer som kan få stor betydelse på lång sikt. Långsiktighet, helhetstänkande och orsaksfokusering (i motsats till symptom-fokusering) är centrala aspekter.

  21. Att mäta för att tänka

  22. Varför mäter du? Bedömning? Forskning? Svaret på denna fråga måste styra resten av mätarbetet Bedömning? Förbättring?

  23. Några olika utgångspunkter och angreppssätt

  24. Vad gör vi när vi tänker? …tänkandet [handlar]om förståelsen och medvetandeblivandet av intryck, en process som involverar de individuella erfarenheterna och kunskaperna…

  25. Kritiska frågor • Hur skapar vi användbara intryck att tänka kring? • Hur använder vi våra individuella och gemensamma erfarenheter och kunskaper för att skapa förståelse och medvetandegörande? • Hur prövar och omprövar vi de erfarenheter och kunskaper som vi har?

  26. Tolkningsstegen SLUTSATS TOLKNING DATA

  27. Enkla och dubbla loopar för tänkande

  28. Hur ser det ut i olika skolor? Andel som klarat 9an med fullständiga betyg 1999-2009

  29. VARIERANDE STABIL HÖGRE NIVÅ Umeå Sollentuna Ystad Eksjö Överkalix Övertorneå Gagnef Hedemora Haparanda Vänersborg Jönköping Enköping Hagfors Helsingborg Hudiksvall Kalix Simrishamn Vilhelmina Håbo Norrköping LÄGRE NIVÅ

  30. Högst under 9 av 10 år ? Höga värden, stabila trender

  31. + 35% på fem år

  32. Det finns ingenting så praktiskt som en god teori. Om du verkligen vill förstå något, försök att ändra det. Kurt Lewin, Psykolog Vi måste lära oss att förstå mekanismerna bakom att prestera väl!

  33. Hur kan vi få mer tänkande i våra verksamheter?

  34. Att utveckla en teori för sin verksamhet Mekanismerna!

  35. The Cheshire Cat i Alice i Underlandet ”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg du väljer”

  36. Att utveckla en teori för sin verksamhet: återkommande med täta intervall

  37. Att utveckla en teori för sin verksamhet: återkommande med glesare intervall

  38. Verksamhetsteorin som redskap Vad gör vi för att skapa förbättrade resultat? Vilka processer/aktiviteter mäter vi (och vilka mått använder vi för att se om de genomförts)? Vilket resultat vill vi uppnå (och hur mäter vi måluppfyllelsen)?

  39. Verksamhetsteorin som redskap Vad gör vi för att skapa förbättrade resultat? Vilka processer/aktiviteter mäter vi (och vilka mått använder vi för att se om de genomförts)? Vilket resultat vill vi uppnå (och hur mäter vi måluppfyllelsen)?

  40. Världen som den ser ut idag… vi lever i en tid då ingen organisation kan lyckas på egen hand…alla verksamheter måste se utanför sina väggar för att hitta partners som kan hjälpa till att uppnå de resultat som betyder något och för att bygga de arenor som behövs för att möta de stora utmaningar som ligger framför oss (Drucker och Whitehead 2000)

  41. Den dystra bilden • Många samverkansförsök faller ihop • Tar mycket tid innan det börjar betala sig • Vi vet inte mycket om det verkligen ger effekt Eftersom god samverkan är så pass kostsamt och svårt – gör det bara om det verkligen är nödvändigt (Huxham & Vangen 2005)

  42. Modell för Modellområdet Aktivitet 1 Processmått 1 Aktivitet 2 MÅL 1 MÅL 2 MÅL 5 Processmått 2 Aktivitet 3 Barn och ungas välbefinnande MÅL 3 MÅL 6 Aktivitet 4 Processmått 3 MÅL 4 Aktivitet 5 Processmått 4 Aktivitet 6

  43. Använd rätt typ av mätetal för varje steg! utveckling Hur vet vi det? ”Andelen som får fullständiga betyg I 9an ökar” Resultat/Effekt Det finavi vill åstadkommafinns på plats. Planeringsriktning Ex. Barn och ungas psykiska hälsa Processmål Här kan ett nytt förhåll-ningssätt och förändrat beteende märkas Vad spelar roll för utfall? Aktiviteter Har vi gjort det vi sa att vi skulle göra? Hur vet vi det? Ja/nej KORT SIKT LÅNG SIKT Efter Peter Senge, Dance of Change

  44. Modell för Modellområdet Aktivitet 1 Processmått 1 Aktivitet 2 MÅL 1 MÅL 2 MÅL 5 Processmått 2 Aktivitet 3 Barn och ungas välbefinnande MÅL 3 MÅL 6 Aktivitet 4 Processmått 3 MÅL 4 Aktivitet 5 Processmått 4 Samverkans kvalitet – Ledning/Styrning –Uppföljning

  45. RÄTT STRUKTUR BRA PROCESS EFFEKTIVT ARBETSSÄTT UTFALL BRA SAMVERKAN OCH GODA RESULTAT EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR STÖD 1: SYSTEMATIK STÖD 2: PROCESSSTÖD

  46. Vad ska MO åstadkomma? - Utvärderingsdimensioner

  47. Systemeffekter – SQPM • Hur hela systemet fungerar? • Basnivåns kompetens att upptäcka • Basnivåns kompetens att genomföra enklare insatser • Flöden och remisser • Tillgång till specialistnivå • Specialistnivåns upplevelse av andras stöd + Administrativa data

More Related