1 / 22

Uppföljningsgruppen Dialog om miljöhänsyn

Uppföljningsgruppen Dialog om miljöhänsyn. Håkan. Magnus. Per. Olle. Andreas. Nils. Pelle. Caroline. Anna. Uppföljningsgruppen. Håkan Berglund, ArtDatabanken Nils Broman, Norra Skogsägarna Andreas Eriksson, Skogsstyrelsen Magnus Fridh, Skogsstyrelsen Pelle Gemmel, SCA

xaria
Télécharger la présentation

Uppföljningsgruppen Dialog om miljöhänsyn

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. UppföljningsgruppenDialog om miljöhänsyn Håkan Magnus Per Olle Andreas Nils Pelle Caroline Anna

  2. Uppföljningsgruppen • Håkan Berglund, ArtDatabanken • Nils Broman, Norra Skogsägarna • Andreas Eriksson, Skogsstyrelsen • Magnus Fridh, Skogsstyrelsen • Pelle Gemmel, SCA • Olle Kellner, Länsstyrelsen i Gävleborg län • Anna Hedström Ringvall, SLU • Caroline Rothpfeffer, BillerudKorsnäs • Per Sandberg, Mellanskog

  3. Kravspecifikation – om att skruva ihop ett nytt system

  4. Hänsynsuppföljning - kravspecifikation • Ge en samsyn på krav och önskemål på ny uppföljning • mellan Skogsstyrelsen och sektorn • mellan skoglig verksamhet och IT • Ska remissbehandlas

  5. Belysa • Miljövärden före avverkning • Miljövärden efter avverkning & påverkan • Orsaker (för lärande)

  6. Tre användningar i samverkan • Officiell statistik (HUR är hänsynen) • Lärande genom analyser (VAD brister och VARFÖR) • Lärande i fält genom objektsvis återkoppling (HUR göra bättre) Foto: Michael Ekstrand

  7. Datainnehåll • Visa huvuddragen • Färre uppgifter men mer mätning i statistiken samt kvalitetssäkring. Ingen ”fri sökning” • Skogsägare, traktplanerare, entreprenörer, Skogsstyrelse m.fl. kan ge sin bild i lärandet • Jämförelser med hänsyn i anmälan och traktskiss • Mer diskussion och test av variabler

  8. Sträva efter jämförbarhet med vissa uppgifter i • Riksskogstaxeringen (statistik, hela landskapet) • Polytax (statistik, tidsserier) • Harmonisera med andra miljöuppföljningar • Avverkningsanmälan (lärande) • Traktskiss (lärande) • Kommande standard för skogligt datautbyte

  9. DATAUTBYTE • VIDGA • Skogslandskap • Långa tidsserier Begrepp Standarder Ny upp- följning Fjärranalys Riksskogstaxering Data Polytax • FÖRDJUPA • Lärande • Kulturmiljö • Sociala • Biologisk • mångfald • Objektsvis återkoppling • KH (KP) • Enkät/intervju • UBM

  10. Ökad effektivitet genom samverkan

  11. Förslag rörande datafångst till officiella statistiken • Skilj hänsynsuppföljning från återväxtinventering • Objektsvist lärande i ädellövskog • Fältbesök före och två år efter avverkning • Plus flexibel del, efter behov • Stickprovsmetoder och GPS

  12. En idé

  13. Mer arbete innan variabler kan läggas fast • Målbilder blivit stabila • Harmonisera med andra definitioner och hur mätning bör göras • Ta vara på redan pågående försök och utveckling • Inventeringsmässigt • Statistisk design • Kombinera fjärranalys och fältinventering • Praktiska test

  14. För lärande kunna belysa: • Delar i traktskiss och anmälan där planeringen av hänsyn behöver bättras • Delar i utförandet av skogliga åtgärder där hänsynen behöver bättras

  15. Sammanfattande intryck av tagen hänsyn- har Skogsstyrelsen, skogsägare och entreprenör liknande bild?

  16. Exempel Kulturmiljö – idé på skattningar • Körskador antal/ ha avverkat: Baserat på observation 2/3 år efter avverkning av allvarliga skador som påverkar kulturlämningar, enligt körskadepolicyn, på provytor som finns inom de avverkade trakterna (inklusive hänsynsmark). Årliga värden, baserat på glidande 3-års medeltal. • Markberedning/plantering nära kulturmiljö, andel %: För de trakter som har avverkats, som innehåller kulturlämning/fornlämning och där markberedning respektive plantering har utförts, redovisas hur stor andel (%) av arealen som ligger nära lämning som har markberetts/planterats. • Antal kultur/fornlämningar övertäckta/inte övertäckta med ris • Särskilda resultat från KH (KulturHänsyn, f.d. kallat KP KulturPolytax) FÖR LÄRANDE • Jämförelse med planerad hänsyn till kulturmiljöer i avverkningsanmälan och i traktskiss (Vad behöver bättras i traktskiss och anmälan?) • Andel lämningar utmärkta i fält (kulturstubbar m.m.)

  17. Övergång till nytt system

  18. Extra material

  19. Hänsynsuppföljning – grunderGD beslut om nytt syfte • Syftet ändras från att utvärdera tagen miljöhänsyn vid föryngringsavverkning genom att relatera den till lagen i taxering till att ge statistik som är användbar vid utvärderingar av de skogspolitiska (miljö)målen och miljömålen. • Uppföljningen ska också vara användbar i efterföljande lärande hos markägaren för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande. • Begreppet LIT, Lagen I Taxering, utgår.

  20. Hänsynsuppföljning – grunderGD beslut om: • Skogsstyrelsen inrättar ett externt användarråd för uppföljningar inom området skogliga miljömål. • Förslag under 2013 på hur rådgivning och tillsynsverksamhet i ökad grad kan bygga på underlag från uppföljningen. • Förslag under 2013 på hur kvalitetssäkringen i uppföljningen kan stärkas. • Uttalat stöd för gruppens övriga förslag.

  21. Nyheter • Kunna användas av både Skogsstyrelsen och skogsbruket • Förberett även för uppföljning av gallring

More Related