260 likes | 489 Vues
Stadsdelsnämnderna i Göteborg. 21 stadsdelsnämnder infördes 1990 för att decentralisera de politiska besluten i kommunen. Stadsdelsnämnden Högsbo. Stadsdelschef. Äldreomsorg. Administrativa avdelningar. Hemsjukvård/ Rehabilitering. Flatås Gård. Hemsjukvård. Gerdas Gård. Rehabilitering.
E N D
Stadsdelsnämnderna i Göteborg 21 stadsdelsnämnder infördes 1990 för att decentralisera de politiska besluten i kommunen.
Stadsdelsnämnden Högsbo Stadsdelschef Äldreomsorg Administrativa avdelningar Hemsjukvård/ Rehabilitering Flatås Gård Hemsjukvård Gerdas Gård Rehabilitering Kansliavdelning Personalavdelning Ekonomiavdelning Högsbotorps- hemmet Kaverös Äng Högsbo hemtjänst Bistånds- enheten Bemannings- enheten
Gränsöverskridande ”kunskapsö” Alla yrkesgrupper med vid planeringen av kompetensutvecklingen i äldreomsorgen och hemsjukvården i Högsbo Anne-Marie Almthén sjuksköterska palliativa teamet, Hemsjukvården Ann-Kristin Andersson, planeringsledare äldreomsorgen, Högsbo
”Den röda tråden ” • En modell för hur stärka kompetensen hos sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. – en inspirationskälla. • Ett tvärprofessionellt- tvärsektoriellt projekt – 05—06 vilket permanentats och lever i högsta grad! • Målet: att analysera kompetensbehov och utveckla strategier för kompetensutveckling • Förväntningar: långsiktiga strategiska kompetensutvecklingsplaner mot behov i syfte att höja vårdkvaliteten.
Organisation • Styrgrupp • Projektarbetsgruppen ”Fammi” • Chefsgrupp • ”Kunskaps ö- grupp”
De fyra stegen • 1. Nulägesbeskrivning • Frågeformulär, SWOT analys • 2. Behovsanalys : Områden identifierades • Vårdproblem – kompetensbehov -befintlig kompetens - kompetensutvecklingsbehov
Steg 3 och 4 • 3. Implementering : testa den egna modellen ”Kunskapsön” nutrition bildades Ny ”ö” bildad: Vård vid livets slut • 4. Spridning av resultatet, såväl nationellt som lokalt
Hur vi kom fram till kunskapsön Nutrition Gemensamt förbättringsområde för de olika professionerna Beslut i samråd med styrgruppen om att satsa på detta område.
Nutrionsön, legitimerad personal med • Uppdrag att; • Hålla sig ajour med ny kunskap • Förmedla och underhålla kunskap • Uppmärksamma kostfrågor • Påtala brister och föreslå förbättringar • Stödja vård och omsorgspersonalen i kost och nutritionsfrågor
Utgått från Göteborgs stads kostprogram som säger att • Ansvaret för att hemmaboende personer får den hjälp man har rätt till enligt biståndet vilar på verksamhetschefen • Erforderlig kompetens krävs för de personer som beställer, levererar och/eller tillagar mat. • Hemlevererad mat skall vara väl sammansatt, variationsrik och näringstät. • Alla anställda skall vara välinformerade och väl insatta i kostens betydelse för hälsan.
Mat inom Äldreboende • Alla skall serveras god, vällagad och näringsriktig mat anpassad efter de boendes behov. • Ansvaret för att de boendes näringsbehov tillgodoses åvilar verksamhetschefen. • Rekommenderar 6 måltider/dygn med 3 huvudmål. • Dygnsfastan bör ej överstiga 10-11 tim. • Måltidsmiljön bör vara lugn och fräsch utan störande moment.
Övriga med ansvar för nutrition • Mas, ansvarar för att kvalité och säkerhet tillgodoses samt samordnar nutritionsrutiner i kommunen. • Sjsk/dsk har omvårdnadsansvaret för vårdtagarnas näringstillstånd. • Sjsk/dsk identifiera nutritionsproblem. • Ser till att läkarordinationer angående nutritionsbehandling följs. • Informerar, dokumenterar och rapporterar.
Processen • Nutritionsutbildning för legitimerad personal på 12 tim/4ggr behandlade bl.a. • Näringslära, näringsbehov, näringsbrister, undernäring, energibehov, identifikation av riskpersoner, ansvarsbiten, måltidsrekom- mendationer, EPR-kost, berikning, mellanmålsförslag, sväljproblem, diabetes, gastropares, obstipation, gluten-laktosintolerans, enteral nutrition, etik och miljö m.m.
Personal inom Äom och Htj • Alla gått eller håller på att gå en utbildning inom nutrition på ca 12 tim. • Utsett kostombud på varje arbetsplats/htj-lag med speciellt ansvar att uppmärksamma kost och nutritionsfrågor som dessutom fått en pedagogisk utbildning. • Kostombuden träffas regelbundet för att diskutera kost och nutritionsfrågor. • Ca 2ggr/termin träffas ihop med ansvarig leg personal från kunskapsön Nutrition.
Exempel från vardagen • Äom jobbat med att mäta nattfastan på ett boende. • Ändrat rutinerna för att förkorta nattfastan. • Annat boende varit med i genombrottsprojektet mat och hälsa. • Ändrat rutinerna vid måltiderna för att skapa lugn och ro och minimera störande moment.
Hemsjukvården/hemtjänsten. • Utbildning av hemtjänstpersonalen pågår. • Legitimerad personalen börjat träffa kostombuden för erfarenhetsutbyte och stöd. • Påbörjat Nutritionspärm att ha som gemensam utgångspunkt för diskussioner inom nutrionsområdet.
Nutrition inom palliativ vård. • Informerat kolleger. • Tagit fram underlag för att informera patienterna. • Föreläsning av dietist med vinklingen palliativ nutrition.
Teamarbetet • Samarbete över professionsgränser. • Samarbete över organistionsgränser.
Höja medvetandet hos all omsorgspersonal när det gäller kost och nutritionsfrågor i syfte att förbättra livskvalitén för vårdtagarna. Syfte
Vad och - hur göra? • -” att veta är inte tillräckligt; vi måste använda kunskapen” • - ”att vilja är inte tillräckligt; vi måste göra” – Goethe. Gapet mellan det vi vet och det vi gör måste minskas • Metod: ex. genombrottsmetoden, samtals/reflektionscirklar • Syfte :höja välbefinnandet och livskvaliteten för x -antal vårdtagare/brukare på enheten, avseende kost, nutritions- och måltidssituationen under tiden ……… • Mål :att 80 % av vårdtagarna skall nå 7 eller mer på välbefinnandeskalan ( 1=dåligt- 10 =mycket gott ) • Minska nattfastan till 12 timmar • Höja BMI till minst 24
Testar och mäter , ser resultat • Välbefinnande/oro/ nöjdhetsskalan - en gång per dag kl… • Nattfastan - en gång per vecka: dag…. • BMI - en gång per månad: dag… • Testat idéer till förbättring. Små, förändringar leder till (stora) förbättringar. • Resultat summeras i månadsrapporter med diagram och testjournal .
Självvärdering steg 1 och 2 • Steg 1: i anslutning till avslutad kurs/cirkel etc. • Processen , lärdomar, aktivitet i förhållande till verksamhet • Steg 2: efter ca ½ år, när man omsatt sin kunskap i praktiken. • Processen, nuvarande situation, framtid Balanserade styrkort -nöjdkundindex …..mäts årligen
Resultat • Nöjdkundindex ökat i snitt med 4 enheter ;social samvaro, trivsel, aktiviteter • Anhöriga upplever mer delaktighet, ser och känner att det händer pos • Frukostklubb och kaffegrupper startats, med fika inkl. aktivitet • Gör skillnad på helg- och vardag , dukning , fest, delaktighet • Fokus estetik: Färg, form, ljus har stor betydelse • Bordsplacering, avstängd radio- telefon och stängda dörrar – ger minskad oro, ökad trivsel, • Näring mera jämt fördelat över dygn visar, minskad oro, sover bättre, närvarande mer aktiva, deltar mera i vardagen, färre fall, minskning av läkemedel • För personalen :Större arbetsglädje, engagemang, trivsel, ”tävlan”, färre sjukskrivningar