1 / 26

Stadsdelsnämnderna i Göteborg

Stadsdelsnämnderna i Göteborg. 21 stadsdelsnämnder infördes 1990 för att decentralisera de politiska besluten i kommunen. Stadsdelsnämnden Högsbo. Stadsdelschef. Äldreomsorg. Administrativa avdelningar. Hemsjukvård/ Rehabilitering. Flatås Gård. Hemsjukvård. Gerdas Gård. Rehabilitering.

yepa
Télécharger la présentation

Stadsdelsnämnderna i Göteborg

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Stadsdelsnämnderna i Göteborg 21 stadsdelsnämnder infördes 1990 för att decentralisera de politiska besluten i kommunen.

  2. Stadsdelsnämnden Högsbo Stadsdelschef Äldreomsorg Administrativa avdelningar Hemsjukvård/ Rehabilitering Flatås Gård Hemsjukvård Gerdas Gård Rehabilitering Kansliavdelning Personalavdelning Ekonomiavdelning Högsbotorps- hemmet Kaverös Äng Högsbo hemtjänst Bistånds- enheten Bemannings- enheten

  3. Gränsöverskridande ”kunskapsö” Alla yrkesgrupper med vid planeringen av kompetensutvecklingen i äldreomsorgen och hemsjukvården i Högsbo Anne-Marie Almthén sjuksköterska palliativa teamet, Hemsjukvården Ann-Kristin Andersson, planeringsledare äldreomsorgen, Högsbo

  4. ”Den röda tråden ” • En modell för hur stärka kompetensen hos sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. – en inspirationskälla. • Ett tvärprofessionellt- tvärsektoriellt projekt – 05—06 vilket permanentats och lever i högsta grad! • Målet: att analysera kompetensbehov och utveckla strategier för kompetensutveckling • Förväntningar: långsiktiga strategiska kompetensutvecklingsplaner mot behov i syfte att höja vårdkvaliteten.

  5. Organisation • Styrgrupp • Projektarbetsgruppen ”Fammi” • Chefsgrupp • ”Kunskaps ö- grupp”

  6. De fyra stegen • 1. Nulägesbeskrivning • Frågeformulär, SWOT analys • 2. Behovsanalys : Områden identifierades • Vårdproblem – kompetensbehov -befintlig kompetens - kompetensutvecklingsbehov

  7. Steg 3 och 4 • 3. Implementering : testa den egna modellen ”Kunskapsön” nutrition bildades Ny ”ö” bildad: Vård vid livets slut • 4. Spridning av resultatet, såväl nationellt som lokalt

  8. Hur vi kom fram till kunskapsön Nutrition Gemensamt förbättringsområde för de olika professionerna Beslut i samråd med styrgruppen om att satsa på detta område.

  9. Nutrionsön, legitimerad personal med • Uppdrag att; • Hålla sig ajour med ny kunskap • Förmedla och underhålla kunskap • Uppmärksamma kostfrågor • Påtala brister och föreslå förbättringar • Stödja vård och omsorgspersonalen i kost och nutritionsfrågor

  10. Utgått från Göteborgs stads kostprogram som säger att • Ansvaret för att hemmaboende personer får den hjälp man har rätt till enligt biståndet vilar på verksamhetschefen • Erforderlig kompetens krävs för de personer som beställer, levererar och/eller tillagar mat. • Hemlevererad mat skall vara väl sammansatt, variationsrik och näringstät. • Alla anställda skall vara välinformerade och väl insatta i kostens betydelse för hälsan.

  11. Mat inom Äldreboende • Alla skall serveras god, vällagad och näringsriktig mat anpassad efter de boendes behov. • Ansvaret för att de boendes näringsbehov tillgodoses åvilar verksamhetschefen. • Rekommenderar 6 måltider/dygn med 3 huvudmål. • Dygnsfastan bör ej överstiga 10-11 tim. • Måltidsmiljön bör vara lugn och fräsch utan störande moment.

  12. Övriga med ansvar för nutrition • Mas, ansvarar för att kvalité och säkerhet tillgodoses samt samordnar nutritionsrutiner i kommunen. • Sjsk/dsk har omvårdnadsansvaret för vårdtagarnas näringstillstånd. • Sjsk/dsk identifiera nutritionsproblem. • Ser till att läkarordinationer angående nutritionsbehandling följs. • Informerar, dokumenterar och rapporterar.

  13. Processen • Nutritionsutbildning för legitimerad personal på 12 tim/4ggr behandlade bl.a. • Näringslära, näringsbehov, näringsbrister, undernäring, energibehov, identifikation av riskpersoner, ansvarsbiten, måltidsrekom- mendationer, EPR-kost, berikning, mellanmålsförslag, sväljproblem, diabetes, gastropares, obstipation, gluten-laktosintolerans, enteral nutrition, etik och miljö m.m.

  14. Personal inom Äom och Htj • Alla gått eller håller på att gå en utbildning inom nutrition på ca 12 tim. • Utsett kostombud på varje arbetsplats/htj-lag med speciellt ansvar att uppmärksamma kost och nutritionsfrågor som dessutom fått en pedagogisk utbildning. • Kostombuden träffas regelbundet för att diskutera kost och nutritionsfrågor. • Ca 2ggr/termin träffas ihop med ansvarig leg personal från kunskapsön Nutrition.

  15. Exempel från vardagen • Äom jobbat med att mäta nattfastan på ett boende. • Ändrat rutinerna för att förkorta nattfastan. • Annat boende varit med i genombrottsprojektet mat och hälsa. • Ändrat rutinerna vid måltiderna för att skapa lugn och ro och minimera störande moment.

  16. Hemsjukvården/hemtjänsten. • Utbildning av hemtjänstpersonalen pågår. • Legitimerad personalen börjat träffa kostombuden för erfarenhetsutbyte och stöd. • Påbörjat Nutritionspärm att ha som gemensam utgångspunkt för diskussioner inom nutrionsområdet.

  17. Nutrition inom palliativ vård. • Informerat kolleger. • Tagit fram underlag för att informera patienterna. • Föreläsning av dietist med vinklingen palliativ nutrition.

  18. Teamarbetet • Samarbete över professionsgränser. • Samarbete över organistionsgränser.

  19. Höja medvetandet hos all omsorgspersonal när det gäller kost och nutritionsfrågor i syfte att förbättra livskvalitén för vårdtagarna. Syfte

  20. Vad och - hur göra? • -” att veta är inte tillräckligt; vi måste använda kunskapen” • - ”att vilja är inte tillräckligt; vi måste göra” – Goethe. Gapet mellan det vi vet och det vi gör måste minskas • Metod: ex. genombrottsmetoden, samtals/reflektionscirklar • Syfte :höja välbefinnandet och livskvaliteten för x -antal vårdtagare/brukare på enheten, avseende kost, nutritions- och måltidssituationen under tiden ……… • Mål :att 80 % av vårdtagarna skall nå 7 eller mer på välbefinnandeskalan ( 1=dåligt- 10 =mycket gott ) • Minska nattfastan till 12 timmar • Höja BMI till minst 24

  21. Testar och mäter , ser resultat • Välbefinnande/oro/ nöjdhetsskalan - en gång per dag kl… • Nattfastan - en gång per vecka: dag…. • BMI - en gång per månad: dag… • Testat idéer till förbättring. Små, förändringar leder till (stora) förbättringar. • Resultat summeras i månadsrapporter med diagram och testjournal .

  22. Självvärdering steg 1 och 2 • Steg 1: i anslutning till avslutad kurs/cirkel etc. • Processen , lärdomar, aktivitet i förhållande till verksamhet • Steg 2: efter ca ½ år, när man omsatt sin kunskap i praktiken. • Processen, nuvarande situation, framtid Balanserade styrkort -nöjdkundindex …..mäts årligen

  23. Resultat • Nöjdkundindex ökat i snitt med 4 enheter ;social samvaro, trivsel, aktiviteter • Anhöriga upplever mer delaktighet, ser och känner att det händer pos • Frukostklubb och kaffegrupper startats, med fika inkl. aktivitet • Gör skillnad på helg- och vardag , dukning , fest, delaktighet • Fokus estetik: Färg, form, ljus har stor betydelse • Bordsplacering, avstängd radio- telefon och stängda dörrar – ger minskad oro, ökad trivsel, • Näring mera jämt fördelat över dygn visar, minskad oro, sover bättre, närvarande mer aktiva, deltar mera i vardagen, färre fall, minskning av läkemedel • För personalen :Större arbetsglädje, engagemang, trivsel, ”tävlan”, färre sjukskrivningar

More Related