DET FRIA BILDNINGSARBETET 2008?

1. DET FRIA BILDNINGSARBETET 2008? VAD? FÖR VEM? PÅ VILKET SÄTT? De finlandssvenska arbetar- och medborgarinstituten

2. Om Finlandsvenskarnas folkbildningsintressen i början av det tredje årtusendet

3. De välmående finlandssvenskarna En minoritet som bättre än majoriteten (sällsynt!) Bland de befolkningsgrupper i hela världen som lever längst I komparativa studier mellan svensk- och finskspråkiga i kommunerna på Finlands västkust framkommit bl.a.: @ Dödligheten 20 % lägre bland de svenskspråkiga @ Den äldre befolkningens andel större (friska åldringar) @ Sjukfrånvaron under genomsnittsindexet @ Sjukpensionerna mycket ovanliga @ Mindre utbrändhet, behovet av rehabilitering mindre @ Skiljsmässorisken 40 % lägre Inga väsentliga skillnader i de vardagliga levnadsvanorna, förutom att de svenskpråkiga kvinnorna sjunger oftare i kör, männen deltar oftare i hembygdsaktivitr, båda aktivare i religiösa samfunds verksamheter Välmåendet, livskvaliteten och –längden kan inte förklaras med hjälp av fysiskt eller materiellt välmående utan med hjälp av socialt kapital, delaktigheten i medborgarsamhället Hyyppä, M.T. & Mäki, J. 2001a. Hyyppä, M.T. & Mäki, J. 2001b, Hyyppä, M.T. 2002

4. De mänskliga kapitalformerna IDENTITY CAPITAL Self- concept Health Networks Associations Family, friends Skills Knowledge Qualifications HUMAN CAPITAL SOCIAL CAPITAL Shuller, T., Preston, J. Hammond, C. Brasset-Grundy, A. & Bynner, J. 2004. The benefits of learning. The impact of education on health, family life and social capital.

5. Samband mellan de olika kapitalformerna - det livslånga lärandets kontexter Högt socialt kapital korrelerar positivt med deltagande i engage-mang i informella kontexter för livslångt lärande, och kompenserar åtminstone delvis lägre human kapital (Schuller & Field 1998) Nord-Irland(=Österbotten) Arbetskraftens utbildningsgrad lägre Ungdomarna säker sig till utbildning på annat håll (återvänder inte) Små familjföretag (ingen personalutbildning) Aktiva kyrkobesökare Färre skilsmässor Färre boklån (2000; 14,1 böcker < 19,9 böcker) Wigell-Ryynänen, B. 2001. Deltagandet i formell vuxenutbildning rätt lågt men desto aktivare deltagande i informell vuxenutbildning Field, J. 1999. Schooling, networks and the labour market: explaining participation in lifelong learning in Northern Ireland

6. Finlandssvenskarnas human kapital 2004 Utbildningsindex Hela landet 300 Svenskfinland 295 Nyland 355 Österbotten 283 Statistikcentralen 2006. Vuxenutbildningen i Svenskfinland

7. Medborgarinstituten i Svenskfinland 2004 @ 31 svensk- och tvåspråkiga institut (12% av totalt 253) @ Skiljer sig inte till storlek, verksamhetsmiljö, verksam-hetsförutsättningar (personal), profilen på verksamheten (t.ex. ÖPU, avgiftsbelagd serviceverksamhet) från helheten @ Deltagaraktiviteten (bland befolkningen över 15 år, över 6 h utbildningar) högst i Österbotten (31%), Västra Nyland (20%) (M hela Finland 16-17%) Vaherva, T., Malinen, A. Moisio, A. Raivola, R. Salo, P. Kantasalmi, K. Kamppi, P. & Silvennoinen, H. 2006.

8. Deltagarna och deltagandet vid de Finlandssvenska medborgarinstituten 2006-2007 med särskild fokus på Österbotten N 4845 deltagare från 23 institut (54% från Österbotten) 74% kvinnor Medelålder 51,1 år (Nyland 55,3 år Österbotten/Åboland 49,7 år) Under 35 år 19%, 35-54 år 31%, 55 år äldre 49%

9. Åldersfördelning Kvinnor M 47 år Män 50 år

10. Deltagarnas utbildning < < >

11. Deltagaraktivitet Grundutbildning - deltagaraktivitet

12. Motiv för deltagande - utbildning Motiv för deltagande - deltagaraktivitet

13. Motiv att delta i musik (N 596, varav 430 (72%) i körer) Kunnande Musik 5. Intresse Musik 1. Socialt Musik 2. Omväxling Musik 2. Avslappning Musik 3. Arbete Musik 6. Ämnesgruppsindelning Musik Gymnastik/hälsa Konst Dans Språk Teoretiska

14. USA SVENSKFINLAND NORDEN

15. Det fria bildningsarbetets uppgift, roll och funktion

16. Lag om fritt bildningsarbete(Nr 632/1998) 1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från prin-cipen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i sam-fund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället 2§ Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhög-skolor, studiecentraler, idrottsutbildningar och sommaruniversitet Medborgarinstitut: lokala och regionala bildningsbehov, möjligheter till lärande enligt eget val och utveckling av medborgarfärdigheter Folkhögskolor: är internat som syftar till att främja frivilliga studier genom betoning av sina värderingar, sin ideella grund och pedagogiska mål Studiecentraler: på riksnivå, ordnar studier självständigt eller i samband med medborgar- och kulturorganisationer

17. Det enda beständiga är förändring! Verksamhetsmiljön förändras på ett oförutsägbart sätt Castrens (klassiska) definition från 1929 Med fritt bildningsarbete anses den mångfald av verksam-heter, vilka syftar till att hos den vuxne väcka och främja fria strävanden till självfostran, dvs. deras strävan att fördjupa och utvidga sina kunskaper samt förädla sitt känsloliv och uppförande. Syftet med dessa verksamheter är att de vuxna på ett mera fullständigt sätt blir bildade människor och ansvarskännande samhällsmedlemmar i de levnads-förhållanden och livsuppgifter som de känner som sina egna.

18. Ett försök till en gestaltning av folkbildningen

19. FBA vid medborgarinstituten En aktör som verkar enligt lagen om fritt bildningsarbete Allmänbildande kommunal (vuxen)läroanstalt En lokal aktör som svara mot lokala behov Ett ställe där man kan skaffa sig kunskaper och utveckla olika typer av färdigheter Erbjuder fria och frivilliga intressen på fritiden Betydelsen av FBA vid instituten En självklar grund, essentiell kärna och ledstjärna för verksamheten Dess värden kommer till uttryck i deltagarnas självstyrda, fria och mångsidiga inlärningsprocesser Den enda aktören inom FBA inom sitt verksamhetsområde Skapar och upprätthåller sociala nätverk och samhörighet, Främjar medborgarskap och demokrati

20. Det fria bildningsarbetets kärnområden 2007 Den finländska kulturens sju fri färdigheter Litteratur Musik Bildkonst ---- De finska årstiderna Språket (finska, svenska) (Tros)föreställningar, mytologi Ett lokalt tema Varje tema behandlas genom En obligatorisk översikt Lärarens eget intresse Deltagarnas intressen och behov Eero Ojanen 12.10.2007

21. Identitetskapital Livsstil jaget terapi ínstitution Social medvetenhet Yrke och arbetsliv aktivitet medborgarskap politik utbildning det sociala kapital Human kapital Social aktion

22. Det fria bildningsarbetets framtidsscenarier Man fortsätter ungefär som tidigare: modifierar och utvecklar verk- samheten genom finjusteringar enligt de aktiva deltagarnas behov och personalens kompetensområden Man uppdaterar och fräschar upp verksamheten: Byter namn på organisationen, benämningar på personalen, anställer unga och visionära medarbetare, skriver en massa strategi- och missionsdoku- ment, anställer en reklambyrå för att designa nya hemsidor och möjligtvis en frän logo Man omorienterar sig: satsar på att söka sig ut till sin näromgivning, söker aktivt nya deltagargrupper, strävar efter att bli en samhällsaktör på det lokala planet, engagerar sig i politik

23. Folkbildning i brytningstid. Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen Sverige 2004. Slutsatser på ett allmänt plan @ Verksamhetsförutsättningarna påverkats av förändringar i omvärlden -> man har sökt sig nya vägar och verksamhetsformer (uppdrag) @ Den ideologiska förankringen behövs forsättningsvis (folkrörelse) @ Ekonomiska beroende av allmänheten/staten – stödet minskat, blivit mera beroende av andra källor, påfrestande ekonomiska utmaningar @ Den övergripande organisationen förändrats – antal enheter minskat @ Försvagad kontakt till kommunen, minskad intresse för stöd @ Folkbildningen mindre synlig i människors närmiljö – kultur Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

24. Folkbildning i brytningstid. Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen Sverige 2004. Slutsatser beträffande verksamheten @ Deltagandet har inte avtagit (mest yngre [fhsk] och äldre) @ Folkbildning viktig som kunskapskälla och mötesplats @ Den praktisk-estetiska verksamhetens värde stort @ Kontakt och stöd till föreningslivet @ Problematiskt att tillämpa folkbildningens demokratiska pedagogik @ Folkbildningen borde synnas bättre lokalt @ Har inte lyckats svsara mot förväntningar beträffande integration @ Könsfördelningen på ledande poster densamma som i samhället i övrigt Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

25. Folkbildning utanför Norden Folk education, Popular education, People´s education, Liberal adult education Den anglosachsiska världen UTBILDNING I LOKALSAMHÄLLEN(SAMFUNDSFOSTRAN) community education, community adult education ARBETE I LOKALSAMHÄLLEN community work, community development, community action ~ sozial pädagogik (Tyskland) ~ animation, la vie associative (Frankrike) ~ socio-cultural work (Belgien, Holland) ~ popular education (Syd-Amerika) Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

26. Från gemeinschaft .. till en lättsam nysamhöriget Ett refleksivt-estetiskt samfund som ett mellanform Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

27. Definitioner på utbildning i lokalsamhällen Syftet med utbildning i lokalsamhällen är att med hjälp av pedagogiska och utbildningsmässiga åtgärder främja människors (som lever inom ett avgränsbart geografiskt område) vilja och kapacitet att förbättra sin livskvalitet Jarvis, P. 1985, 159 Community education can be defined as all educational activities that support organisations, groups and individuals in their functioning in the community. van der Veen, R. 2000, 177 Lokalsamhälle:Människor som bor på ett i någon mening avgräns-bart område och som på grund av detta har regelbundna kontakter med varandra. Den regelbundna växelverkan leder till att män- niskor med tiden utvecklar en känsla av samhörighet, vilken man även ger uttryck för genom olika typer av symboler. Kontakter >> tillit >> delade normer och värderingar Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

28. Utbildning i lokalsamhällen > Utgångspunkt, plattform och metod: Människors vardagliga problem, behov och intressen > Verksamheten och den inlärning som följer av olika aktivi-teter har sin utgångspunkt i de resurser som redan existerar i lokalsamhället (att identifiera, utveckla och förädla dessa resurser) > Syftet och målet är att förbättra och utveckla livskvaliteten och påverkansmöjligheterna genom att fokusera och sträva efter att påverka de existerande sociala, kulturella och ekonomiska realiteterna Alltid i någon mening politiskt och värdeladdat !! Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

29. Olika former av utbildning i lokalsamhällen Liberal models of community adult education Liberating models of community adult education a) Adult education of b) Adult education for c) Adult education in Brookfield, S. 1983 the community Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

30. Utbildning i lokalsamhällen Enligt inriktning och förhållningssätet till det existerande systemet Förhållandet till det existerande systemet Att förändra Att bibehålla Utbildning i lokalsamhällen Kollektivt inriktat Frigörande Fri (c) (b) (a) Vuxen- utbildning Individuellt inriktat Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

31. Exempel på utbildning i lokalsamhällen Kopplingen till det existerande utbildningssystemet Svag Stark Community TV/Radio Community Theatre Outreach Work Aktivitet och processer Community school Community work/ development Mål och resultat Outreach work på finska: Menevä < herättävä < hakeva toiminta Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

32. Raninens uppföljningsstudie (1950>>1980) av verksamheten vid en antal till väckelserörelsen anknutna folkhögskolor ~ Kopplingen till rörelsen blivit allts svagare ~ Studerande rekryteras utanför rörelsen ~ Direktionerna genomgått en professionaliserings- och speciali- seringsprocess (allt färre präster) ~ Den intensiva och sammanhållande gemenskapen inom folkhög- skolorna har ersatts studerandes fria aktiviteter utanför skolan ~ I undervisningen (historia, musik) har betydelsen av den egna tra- ditionen blivit allt svagare Slutsatser: ~ Man velat bevara sin förankring till rörelsen men blivit tvungen att finna nya verksamhetsformer ~ Folkhögskolorna kommit att utvecklas till regionala utbildningsans- talter med ett allmänt fortbildningsintresse och ansvar Raninen.I. 1994. Herännäisyyskasvatus kansanopistoissa vuosina 1950-1984. Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

33. Det fria (folk)bildningsarbetet i Finland ~ Folk som begrepp försvinner under 1960-talet >> kopplingen till med- borgarsamhället och demokratin blir lösare (tre betydelser: motsats till bor- gare/de bildade, suverän subjekt, kulturell identitet > möjlighet till individualisering) ~ Bildning som begrepp finns kvar men har förlorat sitt innebörd > som begrepp vag, värdeladdat, betydelser: (före)bild, bilda=skapa, forma > kunde fortfarande stå för ”att utveckla sina inneboende potentialer” ~ Bildningsarbetet som begrepp refererar till arbetsformer och mål > studiemässighet kontra social växelverkan (=underhållning) > studiecir- kel, internat, levande dialog ~ Friheten hat mistat sina säregna sociala innebörder och kommit att bli främst ett organisatoriskt uttryck Slusatser De centrala ingredienserna beträffande folkbildning har föråldrats Självständig folkbildning eller ett komplement inom utb.systemet (Sverige och Danmark 1980-talet, Finland 1990-talet) Livslångt lärande har tagit över Niemelä, S. 2002. Kansansivistyksen kadottaminen. Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004

34. Institutionalisering av det sociala engagemanget Oppositionell Bibehållande Målet att förbättra levnadstan- darden/livskvaliteten eller ka- citeten för gemensamt hand- lande för givna grupper Handikappade, invandrare, etni- ka minoriteter, ensamstående mödrar, de lågtutbildade Kamp för förändring eller för- bättring av ledvnadsförhållan- den t.ex för en given grupp. Fackföreningar, social rörelser av olika slag, community edu- cation Kollektiv Man strävar efter förändring och utveckling genom att för- bättra individers kunskaper och färdigheter (ställning) Olika (fri)religiösa rörelser Utbildningstjänster som er- bjuds på en öppen marknad enligt principen för fri kon- kurrens Individuell Nordhaug, O. 1986. Institutionalization of the social commitment Folkbildning förr och nu –Petri Salo/2004