Samverkan – möjligheter och hinder

1. Samverkan – möjligheter och hinder Genomgång av aktuella lagar. Vem ska göra vad? Hindrar de egentligen samverkan?

2. ”Vardagens” lagar • Patientdatalagen • Sekretesslagen om sjukvårdssekretess • Hälso- och sjukvårdslagen • Socialtjänstlagen

3. Ibland förekommande • Tvångsvårdslagar: LPT, LRV, LVU, LVM • LSS, rättighetslag • Föräldrabalken, ex godman, förvaltare • Brottsbalken, om planerade eller utförda brott

4. Grundbudskap • Respekt för allas lika värde och för den enskilda människans värdighet • Samråd med den enskilde så långt möjligt • Samordnas på ändamålsenligt sätt • Den enskildes integritet ska respekteras, obehöriga ska ej få tillgång till information

5. Patientdatalagen Personuppgiftslagen Sekretesslagen

6. Patientjournal • Skriftlig eller bilder • Upptagning som kan läsas, avlyssnas mm via tekniskt hjälpmedel • Upprättas eller inkommer i samband med vård av en patient • Innehåller information om hälsotillstånd, personliga förhållanden och vårdåtgärder

7. Syfte • God och säker vård av patienten • Ska vara informationskälla för:- patienten - uppföljn o utveckling av verksamheten - tillsyn och rättsliga krav - uppgiftsskyldighet enligt lag - forskning

8. Det som behövs för en god och säker vård… Det som krävs enligt andra lagar och författningar Vem som dokumenterat När det gjorts Dvs så snart som möjligt Signeringskrav Identitet Bakgrund till vård Ställd diagnos Anledning till betydande åtgärder Väsentliga uppgifter om planerade el vidtagna åtg Given information Ställningstagande till behandlingsalternativ och ev förnyat medicinskt ställningstagande Innehåll

9. Nya begrepp • Sammanhållen journalföring. Man får ha ”gemensam datajournal” dvs ge eller få direktåtkomst av personuppgifter hos annan vårdgivare om vissa krav är uppfyllda. • Inom ”egna området” som nu är större gäller intern sekretess

10. Inre sekretess • Den som arbetar hos en vårdgivare får bara ta del av journalen OM han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom sjukvården ex läkarsekreterare. • Behörigheterna ska begränsas till det som behövs för att de ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter inom vården. • Systematiska och återkommande loggkontroller måste genomföras för att förhindra överträdelser

11. Men om patienten inte vill? • Uppgifter som dokumenterats hos en vårdenhet eller inom en vårdprocess får inte göras tillgängliga genom elektronisk åtkomst för den som arbetar vid en annan vårdenhet eller inom en annanvårdprocess, om patienten motsätter sig det. • I sådana fall skall uppgiften genast spärras. Man måste kunna se att det finns spärrad information • Grundbudskapet respektera integritet gäller

12. Men – kan inte det bli farligt!? • Behörig på annan enhet (inom intern sekretess-området) får häva spärren OM endera • Patienten samtycker till det • Samtycke inte kan inhämtas och informationen kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver

13. Sammanhållen journalföring • Direktåtkomst mellan vårdgivare får ske. • Patienten måste informeras om vad det innebär samt att de kan säga nej till att andra vårdgivare får ta del av uppgifterna innan patientdata görs tillgängligt.

14. Men om de inte vill? • Uppgifterna ska spärras omedelbart. • Uppgift att det finns spärrad information ska ses, samt vilken vårdgivare som spärrat dem • Bara den som spärrade informationen kan öppna, på patientens begäran eller vid nödläge

15. Krav för direktåtkomst • Uppgifterna rör en patient som det finns en aktuell patientrelation med och • Uppgifterna kan antas ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienten inom hälso- och sjukvården och • Patienten samtycker till det.

16. Krav för direktåtkomst • uppgifterna rör en patient som det finns eller har funnits en patientrelation med • uppgifterna kan antas ha betydelse för att utfärda sådant intyg som avses i 3 kap 6 § (intyg över given vård och behandling). • patienten samtycker till det.

17. Om fara för liv föreligger • Om det finns spärrade anteckningar OCH • patienten själv inte kan begära att spärr släpps OCH • man bedömer att det föreligger allvarlig fara för patientens liv eller en allvarlig risk för dennes hälsa FÅR • vårdgivaren titta efter vem som spärrat och begära att denne häver spärren • Om det finns ospärrade uppgifter på motsvarande sätt får vårdgivaren ta del av dem efter eget beslut

18. Observera • Om varken kriterierna 1,2 eller 3 föreligger får man INTE ta del av annan vårdgivares uppgifter, även om patienten uttryckligen tillåter detta • Dvs direktåtkomst • Patienten kan däremot begära kopia

19. Kvalitetsregister • Personuppgifter får inte behandlas i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister, om den enskilde motsätter sig det. • Om den enskilde motsätter sig personuppgiftsbehandlingen sedan den påbörjats, skall uppgifterna utplånas ur registret så snart det kan ske. • Informationsskyldighet finns

20. Den enskildes rättigheter – läsa journal • Om patient eller närstående begär det ska journalhandling snarast tillhandahållas för att få läsas, skrivas av på stället, kopieras mm men efter men-prövning . • Om journal eller del av journal inte ska lämnas ut ska ärendet skyndsamt överlämnas till Socialstyrelsen med eget yttrande för prövning.

21. Förstöring av journal • Ansökan hos socialstyrelsen av patienten eller tredje person som nämns i journalen • Godtagbara skäl krävs • Journalen eller den del man begär ska förstöras ska uppenbarligen inte behövas för patientens fortsatta vård • Från allmän synpunkt ska det inte finnas skäl att bevara uppgiften • Yttrande från den som ansvarar för journalen ska skickas med. • Kan överklagas.

22. Information • Patienten har rätt att på begäran få information om den direktåtkomst och elektroniska åtkomst till uppgifter om patienten som förekommit.

23. Sekretesslagen • Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso- och sjukvården • för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller • andra personliga förhållanden, • om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Känner de sig kränkta, har de lidit men. • Sekretess gäller även vid sammanhållen journalföring om förutsättningarna enligt 6 kap 3 eller 4 § (dvs patient under behandling, för intyg eller akutläge) för att myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda.

24. Sekretess hindrar inte… • att en uppgift lämnas från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i första stycket i en kommun eller ett landsting • till en annan sådan myndighet i samma kommun eller landsting = inom inre sekretess • till en myndighet som bedriver verksamhet avses i första stycket eller till en enskild vårdgivare enligt vad som föreskrivs om sammanhållen journalföring i patientdatalagen

25. Sekretess hindrar inte.. forts • …till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen • …från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i första stycket inom en kommun eller ett landsting till annan sådan myndighet …för forskning och framställning av statistik eller …för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs

26. Om de inte kan samtycka… 1 • På grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl • om en uppgift om honom eller henne behövs för • att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd • finns inget sekretess-hinder att information

27. Om de inte kan samtycka… 2 • lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område • Utan hinder av sekretessen enligt fjärde stycket får uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

28. Misstanke om brott • Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om misstanken gäller ett • brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, • försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller • försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av allmänfarlig sjukdom

29. Under 18 år • Brott mot barn självklar anmälningsskyldighet • Misstanke om överlåtelse av narkotika, dopingmedel, överlåtelse eller anskaffande av icke ringa mängd alkoholhaltiga drycker till den som inte fyllt 18 • Det finns inget sekretesshinder att uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till polis-myndighet om någon som kan antas vara under 18 år anträffas i förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling. Detsamma gäller om den unge påträffas när han eller hon begår brott

30. Förhindra brott • Sekretess enligt 7 kap 1 c § första stycket, andra stycket, tredje stycket andra meningen eller fjärde stycket och 4 § hindrar inte att uppgift lämnas till polismyndighet eller annan myndighet som ska ingripa mot brott, • om uppgiften behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott dvs vissa trafikbrott, brott mot luftfartslagen, lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, sjölagen eller järnvägslagen

31. Inget sekretesshinder! • Sekretess hindrar inte att uppgift om enskild, eller närstående till denne lämnas • från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet, • om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stödOCH denne:

32. Inget sekretesshinder om… • inte fyllt arton år eller • fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller • vårdas med stöd av LPT lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård LRV eller • är gravid och det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

33. Hälso- och sjukvårdslagen Oavsett utförare Landstinget uppgifter Kommunernas uppgifter

34. Definition och mål • Hälso- och sjukvård innebär åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. • Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. • Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. • Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården

35. God vård 1 • God kvalitet, god hygienisk standard, tillgodose behov av trygghet i vård och behandling • Lättillgänglig • Respekt för patientens självbestämmande och integritet • Främja goda kontakter patient -personal • Tillgodose behov av kontinuitet och säkerhet

36. God vård 2 (samråd -samordning) • Så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten • Olika insatser ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt • Medicinsk bedömning av tillståndet om ej uppenbarligt onödigt

37. God vård 3 (info) • Individuellt anpassad information om hälsotillstånd och de metoder för undersökning och behandling som finns • Om den ej kan ges till patienten skall den ges till närstående istället. Obs sekretessreglerna • Förebyggande arbete innebär att när det är lämpligt ge upplysningar om metoder som förebygger sjukdom eller skada

38. Resurser • Där det bedrivs sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge god vård.

39. Barn som far/riskerar fara illa • Hälso- och sjukvården skall på socialnämndens initiativ i dessa frågor samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. • Vanliga sekretessregler gäller dock • Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap 1 § SoL

40. Landstingets ansvar • Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget • Även till de som stadigvarande vistas inom landstinget. • I övrigt verka för god hälsa • Undantag är kommunernas HoS -ansvar • Även andra kan utföra sjukvård, ex privata. • Avtal kan skrivas så att någon annan utför landstingets hälso- och sjukvårdsuppgifter.

41. Patientens valmöjlighet • Om det finns flera behandlingsalternativ i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ denne föredrar. • Landstinget skall ge patienten den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

42. Avgränsning • Patienten har inte rätt till behandling utanför det landsting inom vilket han eller hon är bosatt, • om landstinget kan erbjuda en behandling som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

43. Second opinion • Landstinget ska erbjuda patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att • inom eller utom det egna landstinget få • en förnyad medicinsk bedömning • i de fall vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och • det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller • har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet

44. Landstinget ansvarar även för • habilitering och rehabilitering • hjälpmedel för funktionshindrade • tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade • undantag kommunernas ansvar för motsvarande, liksom arbetsgivare m fl ansvar

45. Vissa hjälpmedel o läkemedel • Landstinget ansvarar för hjälpmedel vid rehabilitering samt habilitering • Inkontinenshjälpmedel • Läkemedelsförråd utan kostnad för de som får hemsjukvård

46. Sluten – öppen vård • För hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning skall det finnas sjukhus. Den vården benämns sluten vård. • Annan hälso- och sjukvård benämns öppen vård.

47. Primärvården • utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper • svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver • sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens

48. Primärvårdens organisation • Alla som är bosatta inom landstinget ska ha tillgång till och kunna välja en fast läkarkontakt • Det behöver inte längre vara en allmänspecialist • Landstinget får inte begränsa valet till ett visst geografiskt område inom landstinget.

49. Samplaneringsansvar • Man ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård. • Planeringen skall avse även den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare. • Även samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare.

50. Kommunernas HSL-ansvar • Varje kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem • som bor i sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap 5 § andra stycket eller 5 kap 7 § tredje stycket SoL • eller som efter beslut av kommunen bor i sådan särskild boendeform som avses i 7 kap 1 § första stycket 2 samma lag. • Varje kommun skall även i samband med dagverksamhet, som omfattas av 3 kap 6 § SoL, erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där.