1 / 18

Studiestödet och EU-rätten

Studiestödet och EU-rätten. Marianne Gjevert Petersen Eva Rummel Jenny Wäsström . ASIN och EU 2012 - 2014. En EU-intensiv period där utbildningsfrågorna har haft en hög prioritet. Sammanfattas i: ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom studiestöds- och utbildningsområdet

ayoka
Télécharger la présentation

Studiestödet och EU-rätten

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Studiestödet och EU-rätten Marianne Gjevert Petersen Eva Rummel Jenny Wäsström

  2. ASIN och EU 2012 - 2014 En EU-intensiv period där utbildningsfrågorna har haft en hög prioritet. Sammanfattas i: • ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom studiestöds- och utbildningsområdet • ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom EU-rätten http://www.studiestodinorden.org/

  3. Mycket har hänt på EU-rättens område Exempelvis: • Krav på utbildningens längd för att få studiestöd vid studier utomlands (dom C-275/12, Elrick), DK • Vidgat familjebegrepp (enligt direktiv 2004/38), SV • Stöd till studier vid norska skolor men inte vid utländska (ESA - domstolen för EFTA- staterna), NO • Arbetstagare eller studerande - huvudsyftet med inresan och rätten till studiestöd (dom C-46/12 L.N), DK m.fl. • Bosättningsvillkor

  4. Varför ett bosättningsvillkor? För att få studiestöd vid utlandsstudier har det ansetts rimligt att ställa ett krav på anknytning. Bland annat för att: • motverka risken för en orimlig ekonomisk börda • identifiera personer som är integrerade i samhället • säkerställa att studiemedel beviljas studerande som sannolikt kommer att återvända efter studierna och bidra till samhället. Ej tillåtet att ställa krav på medborgarskap – hinder mot den fria rörligheten. En viss tids bosättning har ansetts ge en stark knytning till landet.

  5. Vad tycker EU-domstolen om bosättningsvillkor? Fri rörlighet och rätt till sociala förmåner för Migrerande arbetstagare (art. 45 FEUF och förordning 492/2011) • Mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna • migrerande arbetstagare • Mål C-20/12 Giersch • gränsarbetare Fri rörlighet för det egna landets medborgare (art. 20 och 21 FEUF) • Mål C-585/11 och C-523/11, Seeberger och Prinz • unionsmedborgare

  6. Domstolen fastslår • EU-länderna har rätt att kräva att en person har tillräcklig samhällsanknytning till landet innan man ger studiestöd för studier i annat EU-land. • Bosättningskravet är dock inte förenligt med artikel 20, 21 och 45 i FEUF: • Ettenda villkor gällande bosättning är inte tillåtet. • Utesluter annan form av anknytning. • Anknytning kan även styrkas på andra sätt - exempelvisvia medborgarskap, anställning, skolgång, familjeband, språkkunskaper samt andra sociala eller ekonomiska band.

  7. Danmark Konsekvenser af EU-domme om bopælskrav

  8. SU til uddannelse i udlandet (før) • Ret til SU til uddannelse i Danmark • Dansk statsborger • Ret til SU efter EU-retten • EU-borger og arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark • Ægtefælle, barn eller Forældre til EU-borger, der er arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark. • 5 års ophold i Danmark og • 2 års sammenhængende ophold i Danmark inden for de seneste 10 år forud for ansøgningstidspunktet (2-års-reglen).

  9. Hvordan handlede Danmark som følge af EU-dommene om bopælskrav? • Uddannelses- og Forskningsministeriet vurderede konsekvenserne af dommene sammen med Justitsministeriet • Ansøgninger, der efter gældende ret ville føre til et afslag på grund af 2-års-reglen, sat i bero (indtil nu ca. 100 ansøgninger). • Politiske forhandlinger i SU-forligskredsen. • Lovforslag til ændring af SU-loven fremsat i april 2014 (lovforslag nr. L 139). Ny bemyndigelsesbestemmelse. Ikrafttræden den 1. juli 2014. • Ændring af SU-bekendtgørelsen. Ikrafttræden den 1. juli 2014.

  10. SU til uddannelse i udlandet (efter) • Ret til SU til uddannelse i Danmark, og • 2-års ophold • Ansøger har haft 2 års sammenhængende ophold inden for de seneste 10 forud for ansøgningstidspunktet, eller • Særlig tilknytning • Ansøger har gået i skole i giverlandet i en betydelig periode, eller • Ansøger har tilknytning til giverlandet i form af familie, ellerbeskæftigelse, ellersprogkundskaber, ellerandre sociale eller økonomiske bånd. • Særligt om familiemedlemmer til grænsegængere: • Grænsegænger skal have haft 5 års arbejde i Danmark.

  11. Hvad gælder for hvem?

  12. Hvad gør vi nu? Genoptager behandling af ansøgninger, der er sat i bero og træffer afgørelse efter de nye regler Behandler eventuelle ansøgninger om erstatning. Styrelsen for Videregående Uddannelser er erstatningsansvarlig efter de almindeliget erstatningsansvarsregler (krav kan dog være forældede) Træffer afgørelse i nye sager efter ny regler Fastlægger egen praksis og vejleder herom Ankenævnet for Statens Uddannelses-søtteordninger efterprøver praksis

  13. Sverige Konsekvenser av EU-domarna om bosättning

  14. Studiemedel för utlandsstudier (före domarna) • Rätt till studiemedel för utlandsstudier • Svensk medborgare • Utländsk medborgare som jämställs med svensk enligt EU-rätten: • EU/EES- eller schweizisk medborgare och migrerande arbets- eller egenföretagare i Sverige. • Familjemedlem till en EU/EES- eller schweizisk medborgare som är migrerande arbets- eller egenföretagare i Sverige. • Turkiskt barn till turkisk arbetstagare i Sverige. • Har permanent uppehållsrätt, PUR, i Sverige. • Utländsk medborgare med rätt till studiemedel i Sverige och • som bedriver utbytesstudier eller deltar i ett utbildningssamarbete utomlands,i högst ett år och • Uppfyller övriga villkor för att få rätt till studiemedel (t.ex. tillräckliga studieresultat, godkänd utbildning m.m.) och • 2 års sammanhängande bosättning i Sverige under de senaste fem åren(bosättningskravet) • Undantag (studerande som tidigare uppfyllt kravet, statsanställda, biståndsarbetare m.fl.)

  15. Vad har Sverige gjort till följd av EU-domarna om bosättningskrav? • CSN har ändrat sin tillämpning genom två olika beslut: • Beslut om tillämpning av bosättningsvillkoret den 29 juni 2012 (efter domen i mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna) • Rättsligt ställningstagande om tillämpning av bosättningsvillkoret den 2 december 2013 (efter domarna i målen C-523/11 och C-585/11 Prinz och Seeberger och C-20/12 Giersch) • Praxis från Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) • Utbildningsdepartementet arbetar med ett förslag till ändring i studiestödslagen eller - förordningen (ikraftträdande tidigast från och med den 1 januari 2015) • Eventuellt behövs förordnings- och föreskriftsändringar till följd av lag- eller förordningsändringen

  16. Bosättningskravet (efter domarna)

  17. Tillräcklig samhällsanknytning Sammantagen bedömning av följande faktorer: • Svenskt medborgarskap • Tid och skolgång i Sverige • Familjeband eller andra sociala band till Sverige • Anknytning till arbetsmarknaden och andra ekonomiska band till Sverige • Kunskaper i svenska språket

  18. Vad händer nu? • Vi inväntar nya bestämmelser i lag eller förordning • Vi bevakar EU-domstolens och ÖKS:s praxis och korrigerar vår tillämpning vid behov • När det införs nya bestämmelser behövs troligen nya föreskrifter och ändringar i handböcker, rutiner, hjälp- och informationstexter m.m.

More Related