1 / 10

Städer som noder för global samhällsstyrning e ller slagfält för sociala konflikter

Städer som noder för global samhällsstyrning e ller slagfält för sociala konflikter Den ojämna folkhälsan ur ett freds - och utvecklingsperspektiv Anförande vid Sommarakademin – Nya Varvet – Göteborg den 18.6.2012

deanne
Télécharger la présentation

Städer som noder för global samhällsstyrning e ller slagfält för sociala konflikter

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Städersomnoderför global samhällsstyrning ellerslagfältförsocialakonflikter Den ojämnafolkhälsanurettfreds- ochutvecklingsperspektiv Anförande vid Sommarakademin – NyaVarvet – Göteborg den 18.6.2012 Hans AbrahamssonDocent I freds- ochutvecklingsforskningSchool of Global Studies ”Omställning till Social, ekonomisk och Ekologisk hållbarhet är en Utmaning för att säkra jobb, god miljö och social trygghet, även för framtida generationer” VGR Faktablad – Budget 2013

  2. Globalisering Den StoraOmdaningenivårtid Säkerhet Utveckling Rättvisa Migration Urbanisering Ökade krav på koherens och samstämmighet mellan politikområden

  3. Globalisering och det politiska rummet Pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Post-Westfalisk ordning Governance 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Påve Kyrka Regioner Nationalstater Kung Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Urbana regioner Brist på legitima statliga institutioner med global räckvidd. Men när staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för andra aktörer, exempelvis för städer och dess gränsöverskridande nätverk

  4. Finansieringsgap Kostnad Investeringsnivå Självfinansieringsgrad Tid Kostnader för att attrahera globala flöden tenderar att öka > skatteintäkter som tenderar att plana ut = minskad välfärd

  5. Finansieringsgapoch bristenpåsamhällsstyrning påverkarrelationenstat – samhälle stadenssocialasammanhållningutmanas Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Socialt kontrakt – Fordism Från ”welfaretoworkfare” Global nätverksproduktion producent/konsument skiljs åt: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitetsformation och lojalitet ”Vi-grupper” och Gängbildningar i rivalitet Innanförskapets osynliga gränser Upplevt utanförskap Informella trygghets- och försörjningssystem

  6. Utanförskapetsfrustrationsgap Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Tid Vrede / våld Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam På 30 år

  7. Spänningsfält Slagfält för sociala konflikter Nav förglobal samhälls -styrning

  8. PositivSäkerhet Förebygga Främja Underifrån NegativSäkerhet Kontroll Övervakning Ovanifrån Prevention/promotionProvention Sociala investeringsfonder för att sluta finansierings- och frustrationsgap Politiskt deltagande – medborgardialog Synliggöra alternativ och intressemotsättningar – hantera konflikter

  9. Det politiska manöverutrymmet Gläntor i det politiska landskapet Motsägelsefulla omständigheter Attraktiv investeringsort/Kunskapsstad = Social oro/Brinnande bilar Barnfattigdom/Ungdomens utanförskap = Krav på kognitiv förmåga Sammanfallande intressen Social hållbarhet

  10. Forskningsfrågor • Välfärdssystem i en transnationell tid - Generella och specifika insatser? • Hur ser de informella systemen ut – kan de användas – ingå i välfärdsregimerna? • Nätverkssamarbetets omfattning – kan det användas strategiskare – vilka effekter för deltagande och demokrati?

More Related