1 / 25

Medieforskning och mediekritik

Medieforskning och mediekritik. 9.10.2008 Jaana Hagelberg. Medie- och journalistikforskning. Publik. Innehåll. Profession. Värdekedja. Innehålls- produktion. Samman- ställning. Slut- produkt. Distribution. Mottagande.

devi
Télécharger la présentation

Medieforskning och mediekritik

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Medieforskning och mediekritik 9.10.2008 Jaana Hagelberg

  2. Medie- och journalistikforskning Publik Innehåll Profession

  3. Värdekedja Innehålls- produktion Samman- ställning Slut- produkt Distribution Mottagande

  4. Känntecken för en profession (enl. Nygren 2008: Yrke på glid – om journalistrollens deprofessionalisering) • Kunskapsmonopol • Gemensam etik och yrkesregler • Yrkesorganisationer • Altruism • Autonomi i arbetet

  5. Forskning i journalistiskt arbete • Mer än en tredjedel av medieforskningen i Finland koncentrerar sig på professionen • Kan t.ex. titta på varför budskapet blir som det blir • Vilka överväganden som görs på redaktionen innan nyheten publiceras • Redaktionsrutiner i konvergensmedier

  6. OrganisationsstrukturPraxis Representationen av användarna formar startar skapar Teknisk utveckling Anpassningsprocess Red. effekter Exempel: Teknikens redaktionella effekter

  7. Klassiska nyhetsstudier • Tuchman, Gaye (1978) Making News: A Study in Constructing the Reality • Altheide, D (1974): Creating Reality • Golding, P & P. Elliot (1979) Making the News • Schudson, M (1991) The sociology of News Production Revisited

  8. En nyhetsdag (red. Stig Arne Nohrstedt) • En dags nyhetsarbete • Svenska reportrars uppdrag under en dag – en totalundersökning • Samtliga medier – svar från 126 stycken, dvs 88 procent • Svårast att täcka riksmedier inom press och tv • Enkät + intervjuer

  9. Grävande journalistik • På jakt efter sanningen • ”A good thing” vs. ”a bad thing” • Oftast utanför den normala nyhetsagendan • Pilger (1999): Investigative journalism came into common parlance some ten years ago in correlation with the decline of inquiry, curiosity and mission among journalists.

  10. Horisontell kommunikation i tv-arbete (Terry Adams 2007) • Granskar kommunikationen mellan mellan de tekniska och redaktionella personalen • Survey till regissörer och producenter, slumpmässigt urval • Forskningsfrågor • Demografi, finns det skillnader mellan grupperna • Avdelningsindelning, har ägandet betydelse? • Den andra gruppens professionella kompetens • Hur ofta kommunicerar de med varandra • Den andra gruppens kommunikativa kompetens • Resultat • Brister i kommunikationen, behöver bli bättre på det • Samband mellan kanalens framgång och kommunikationen • Metoden svår

  11. Newsroom convergence – flermediala redaktioner • ”single platform journalism” -> ”cross-platform journalism” • stora variationer – ”convergence continuum” • Puffa för varandra • Planera och producera utgående från varje mediums styrka • I västvärlden kan man säga att i princip alla medier fungerar på flera plattformar, eftersom de allra flesta också har en webbplats • Förändringar i arbetskulturen: från konkurrens till samarbete

  12. Tre skeden i forskningen i webbjournalistik • Normativa studier • Idealmodeller för webbjournalistik • hype • Empirisk forskning utgående från den första vågens resultat • Analyser av webbplatser • Enkäter och intervjuer • Empirisk forskning utgående från en konstruktivistisk syn på teknologisk förändring • Sociologisk ansats, kvalitativa metoder för att hitta orsakerna till varför verkligheten inte såg ut som modellerna

  13. Medborgarjournalistik • Public journalism, civic journalism, community journalsim • berätta om saker som är viktiga för medborgarna • presentera på ett sätt som är lätt och naturligt för medborgarna att förstå och tolka • presentera saker med konversation och debatt • man måste försöka att mobilisera medborgarna

  14. Medborgarjournalistik(Risto Kunelius) Fyra ben: • Arena för information • Arena för narration • Arena för dialog • Resurs för medborgaraktivitet

  15. Medborgarjournalistik – verkligt deltagande • Öppna för publikens kommentarer • Läsarna kompletterar • Rapportering med ”öppen källa” • Bloggrum (”bloghouse”) • Bloggar för transparent journalistik • Medborgarsida; redigerad version • Medborgarsida; oredigerad version • Tryckt version • Hybriden; proffs och medborgare • Integration; under samma tak • Wiki-journalistik – läsaren är redaktör

  16. Gatekeeping - grindvakt • Själva uttrycket och teorin tillskrivs Kurt Lewin, som utvecklade tankegången på 40-50-talen • Lippman talade om samma saker redan på 1920-talet, men inte under den benämningen • nyhetskriterier, vinkling, professionalism • slumpmässigt urval (det som får plats) • individbaserat urval (yrkeskunskap, kön, ålder osv) • mediebaserat urval (medieprofilering) kom senare

  17. Gatekeeping - gatewatching • Journalistikens roll förändras i och med aktiva medborgare • Tidigare tre ”flaskhalsar”: första nyhetsurvalet, slutligt nyhetsurval, insändarurval • Många som väljer att inte producera nyheter själva, utan kommenterar – korrigerar – andras nyheter • Collaborative gatewatching

  18. Bloggar och journalistik Medborgar- bloggar Publik- bloggar Journalist- bloggar Medie- bloggar

  19. De-professionalisering (Nygren 2008) • Förändringar i yrkesrollen • Arbetsfördelningen otydligare • Kunskapsmonopolet bryts • Professionens institutioner svagare • Altruismen ifrågasätts • Mindre autonomi

  20. God journalistik (Kunelius 2006)

  21. Forskningsessä • Längd: 5–6 sidor, färdig senast 31.10.2008 • Ett tema, ett par mera konkreta frågor inom det (=frågeställning) • Vetenskaplig användning av källor (referenser i texten & litteraturförteckning på slutet: författare, år, rubrik, utgivningsplats) • Slutsatser eller nya frågeställningar i slutet; koppling till eget fortsatt arbete • Stil: vardagsprosa, definitionerna klara

  22. Essäns struktur • Inledning: motivering för forskningsfrågan (kort) • Frågeställning (klar) • Evidens från böcker = litteraturöversikt • Diskussion om källornas huvudpoäng • Sammanfattning, egna funderingar

  23. Hänvisningar i text • Vanligast så här (Held 1997,12-13) • Om du hänvisar till en mening, blir hänvisningen så här: (Held 1997,12-13). • Om du hänvisar till ett helt stycke, blir det så här: . (Held 1997.12-13.) • Flera källor: (Held 1997, 12-13; Curran 2001, 246; Ekecrantz 2003, 31) eller i alfabetisk ordning

  24. Vad, hur = beskrivning Nya områden, fenomen Förändring Orsak, följd = analys Då det redan finns grundinformation om saken ”Nytt” perspektiv Forskningsproblem

  25. Hjälpmedel • Lindblom, Bettina & Henning, Anna: Ett steg i taget – guide för vetenskapligt skrivande (köp eller låna på bibban) • Språkhjälpen, www.sprakhjalpen.fi • Helka: http://helka.linneanet.fi • Artiklar i fulltext via unis bibba: http://ejournals.helsinki.fi/ • Google Scholar: http://scholar.google.fi/

More Related