1 / 21

Kan demens bero på stress?

Kan demens bero på stress?. Lena Johansson Sjuksköterska, Med Dr Neuropsykiatrisk Epidemiologi , Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi EpiLife , Sahlgrenska Academin. Stressbegreppet. ● Fr. engelskans stress ; tryck, spänning, påfrestning ● Inom medicinsk forskning:

elom
Télécharger la présentation

Kan demens bero på stress?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kan demens bero på stress? • Lena Johansson • Sjuksköterska, Med Dr • NeuropsykiatriskEpidemiologi, InstitutionenförNeurovetenskap och Fysiologi • EpiLife, Sahlgrenska Academin

  2. Stressbegreppet • ● Fr. engelskans stress; tryck, spänning, påfrestning • ● Inom medicinsk forskning: • Stressbegreppet introducerades av fysiologen Hans Selye på 40-talet • ● Anpassning av kroppens funktioner (Individens svar på påfrestning) • Utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar • ● Kan betyda både orsakoch effekt • ● Medicinska diagnoser: • Akut stressreaktion, Posttraumatiskt stressyndrom, Utmattningssyndrom

  3. Exponering - Stressor • ■ En stressor är alltid individuell • ■ Olika känsliga stressystem i hjärnan • ■ Det är svårt att objektivt mäta eller värdera en stressor • ■ Olika typer av stressorer: Livssituation, sjukdom, psykisk belastning, förlust: dödsfall, för hög aktivitetsnivå, för lite tid för återhämtning, fysisk orsak, sociala, rädslor etc… • ■ Balans mellan krav och förmåga att hantera kraven • Kombinationen höga krav och låg grad av kontroll är oftast kopplad till stress

  4. Stressreaktionen ■ En livsviktig funktion som hjälper kroppen att prestera ■ Komplicerat samspel mellan hjärna och kropp - via nervsignaler, neurotransmittorer, hormoner och immunsystem ■ Aktivering av ”stressaxeln” - hypotalamus och hypofysen i hjärnan och binjurarna ■ Ohälsosamma stressnivåer – ger negativa känslomässiga effekter/symtom: Irritation, spänning, nervositet, rädsla, ängslighet, sömnproblem ■ Kortvarig stress kan vara bra för hälsan och förbättra prestationerna - Långvarig stress är ofta skadlig för kroppen

  5. Stress och hjärnan • ■ Långvarig överproduktion av kortisol • - påverkar hippocampus, hjärnans främsta minnescentrum • - påverkar signalsubstanserna i hjärnan • - stör hjärncellernas normala ämnesomsättning • ■ Kognitiva och känslomässiga förmågorna försämras: kunskap, tänkande • minne, språk, koncentration och medvetande.

  6. Syfte: Att studera relation mellan stress i medelåldern och: • Utveckling av demens • Strukturella hjärnförändringar Hypotes Miljöfaktorer Påverkan på hjärnans anatomi Demens? Biologiska reaktioner Stress Personlighet Genetiska faktorer

  7. IMidlifepsychological stress and risk of dementia: a 35-year longitudinal population study Brain, 2010 Aug;133(Pt 8):2217-24

  8. Stress och demens Kortisolpåverkan Atrofi/förminskningav Hippocampus HögreförekomstavAmyloidihjärnan (djurstudier) Dysfunktionelltimmunsystemet Blodkärlspåverkan

  9. Kvinnoundersökningen ProspektivaPopulationsstudienavkvinnoriGöteborg 1968 --- 1974 --- 1980 --- 1992 --- 2000 --- 2005 --- 1462 kvinnordeltogvidstarten 38-60 år (födda 1918-1930)

  10. En frågaom stress – 1968, 1974 och 1980 • De senaste 5 åren • Definierassom en subjektivupplevelseav……………………. irritation, spänning, nervositet, rädsla, ängslighetellersömnproblem, i relation till arbete, hälsa, familjesituationelleravannanorsak, under en månadellerlängre. Kategoriseradesom: • Ingen stress • Temporär stress (en period) • Frekventstress (fleraperioder/konstant stress)

  11. Diagnostisera demens Demensdiagnoserna baseras på information från: • Neuropsykiatriskaintervjuer • Anhörigintervjuer • Patientjournaler • Registerdata Av 1462 kvinnor (1968), utvecklade 168 demensmellan 1968-2000

  12. Demensi relation till stress (HRs; 95%CIs) HR justeratsförålder, utbildning, civilstånd, barn, rökning, vinkonsumtion, fysiskaktivitet, högtblodtryck, hjärt- och kärlsjukdom och BMI.

  13. Långvarig stress och demens 2.4 (1.2-4.7) 1.7 (1.0-3.1) Ref. 1.0 (0.6-1.7) 0.9 (0.6-1.5) Ingen stress Temporär stress Frekventstress 5 år Frekventstress 10 år Frekventstress 15 år

  14. IIMidlife stress associated with late-life brain atrophy and white matter lesions: a 32-year population study Psychosomatic Medicine 2012;74:120-127

  15. 1968 -- 1974 -- 1980 --------------------- 2000 Stress-data Stress and brainstructuralchanges X XX • CT • Mean age 76 y Mean age 44 y Study Sample N= 344

  16. Studiedesign Frekvensav stress • Stress: 1968 – 1974 – 1980 • Hjärnröntgen 2000

  17. Stress och atrofi i temporalloben 2.5 (1.0-5.9) 1.5 (0.5-4.4) 1.0, Ref. Ingen stress Temporär stress Frekvent stress Justeratförålder, rökning, högtblodtryck, kolesterol och midja- höftmått

  18. 2.7(1.3-5.4) Stress och förändringar i vitsubstansen 1.6(0.7-3.8) Ref Ingen stress Temporär stress Frekvent stress

  19. Resultat Långvarig stress imedelåldernökaderiskenförattutvecklademens och Alzheimerssjukdom Stress ökadeocksåriskenföratrofiitemporalloben och förändringarihjärnans vita substans

  20. Stress ? Demens Alternativa hypoteser Stress + ? Demens Stress ? Demens Kognitiv svikt Reducerad hjärnvolym Stress

  21. Tack för uppmärksamheten! epinep.gu.se

More Related