1 / 98

Nyvaldutbildning för ledamöter i miljö- och byggnämnder

Nyvaldutbildning för ledamöter i miljö- och byggnämnder. Program för dagen. 9.30 kaffe 10.00 arbetet i en miljö- och byggnämnd 12.00 lunch 13.00 lagstiftning , mm 14.30 kaffe 15.00 forts 16.00 slut. Vad är samhällsbyggnad. Fysisk samhällsbyggnad Byggnader Planering Infrastruktur

ernst
Télécharger la présentation

Nyvaldutbildning för ledamöter i miljö- och byggnämnder

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Nyvaldutbildning för ledamöter i miljö- och byggnämnder

  2. Program för dagen 9.30 kaffe 10.00 arbetet i en miljö- och byggnämnd 12.00 lunch 13.00 lagstiftning , mm 14.30 kaffe 15.00 forts 16.00 slut

  3. Vad är samhällsbyggnad Fysisk samhällsbyggnad • Byggnader • Planering • Infrastruktur • Parker/grönytor • Cykel-/gångvägar • Service • Kultur • Mm Miljö Näringsliv Sysselsättning/arbete Omsorg/skola Allt som berör oss som människor

  4. Historisk tillbakablick60-70 talet • Hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd • Miljonprogrammen – urbaniseringen – stark tillväxt – stark tilltro • Sanitär olägenhet – boendemiljön i fokus • Bygglov med detaljerade bestämmelser om utförandet • Miljöskyddslagen kommer 1969 och naturvårdsverket ser dagens ljus • Bostadsdepartementet bestämmer byggandet • Kommunal renhållning blir viktig – kommunalt ansvar 1970

  5. Fortsättning 80-talet • Teckomatorp och andra miljöskandaler • Fokus på punktkällor • Byggandet fortsatt intensivt • Ny plan- och bygglag 1987, efter 20 års utredande • Hälsoskyddslagen 1984 – ökat kommunalt ansvar för miljö och hälsa • Miljöfrågorna allt viktigare • Miljö- och hälsoskyddsnämnden heter det nu • FN och WHO pekar på miljöfrågornas internatoinalisering • Brundtlandkommisionen 1987 • taxefinansiering

  6. Fortsättning 90-talet • Bygg- och miljönämnder bildas byggandet fortsatt intensivt • PBL revideras 1995 – BN slutar besiktiga – KA och kontrollplaner införs • Fukt och mögel i byggnader • Miljöfrågorna viktiga och svårhanterade • Agenda 21 –Rio 1992 • Byggsektorn dör mot slutet av 90-talet • Miljösektorn på högvarv • Mijö- och byggnämnder heter det nu • Industrins ser miljö som business • Miljöbalken kommer 1999 • Livsstilsfrågorna dominerar

  7. Fortsättning 2000-talets början • Miljö en självklarhet i vårt samhälle • EU ger nya spelregler • Sopsortering - javisst • Energi och varor i fokus • Klimatproblematiken uppenbar • Byggandet lågt • Staten ” delegerar” till kommunerna • Ökat statligt styrande • PBL och MB samordnas bättre ? • Ökat krav på planering av mark och vatten • Bostadsdepartementet saknat av alla

  8. Fortsättning 2000-talets början • Byggandet tar fart (2005--- xxxx) • Strandskyddslagstiftningens ändras 2009 – allt blir lättare ? • Klimatsmart ska det vara • ÖP blir kommunens utvecklingsinstrument • Ny PBL 2011 – kommunala tillsynen återupplivas • Naturkatastroferna allt vanligare • Trähus och lågenergi • Bilen blir miljöcertifierad • Klimatfrågan och uthållighet i alla komuner

  9. Miljö och byggnämnden Vad är det för nåt

  10. Miljö- och byggnämndens uppgifter • Tillståndgivande myndighet • Tillsynsmyndighet • Naturvårdsorgan • Energirådgivning • GIS-ansvariga • kartansvariga • Kommunstyrelsens verktyg i fysisk planering • Kommunens expertorgan i div frågor (kulturmiljö) • Div annat (konsument, räddning, trafik) Däremot inte • Fixare åt den sökande eller kommunens egna verksamheter • Konsult – men kanske rådgivare • För inte kommunens talan – såvida det inte finns en ök eller ett uppdrag Hur ska ni som politiker hålla isär de olika roller som nämnden har ????????

  11. ”Den kommunala tratten” Livsmedel, bensinstationer, norrbotniabanan Vindkraft, mm Flygplats Biltestning Gruva mm Industrietableringar bostäder, deponi ,fritidshus, mm jmiljö- och byggnämnden Tillsyn inspektion Tillstånd, bygglov detaljplaner, mm Besvikna människor, företagare,mm Glada människor, företagare, mm

  12. myterna • Vi har inte tillräckligt med resurser • Den politikern / tjänstemannen är inte riktigt……… • Kommunledningen vill inte ha en fungerande mbn • Lagstiftningen gör att vi inte kan…………… • Jag ska se om inte jag kan…………. • Det är länsstyrelsens fel • Detaljplanen säger att……………… • XX-partiet är mot allt Fastna inte i detta – se framåt

  13. Varför vara politiker i mbn • Intresse för frågorna • Vad vill du åstadkomma • Vet du hur en mbn fungerar • Vad har du för politiskt mandat • Utvecklar du eller avvecklar du • Har ditt parti en uttalad tanke med mbns verksamhet Varför har du tagit på dig detta uppdrag ?

  14. Rollen som politiker • Privatperson – politisk företrädare för väljarna • Kommunens bästa eller ”grannens” intressen • Miljö- och byggnämndspolitiker – allmänpolitiker för kommunens bästa • Miljöfrågor- byggfrågor • exploatering – bevarande och skydd • Politiker – tjänstemän • Skilja sak och person

  15. Rollen som tjänsteman • Kommunens tjänare • Nämndens tjänare • Miljö och / eller byggs tjänare • Egen tjänare • Objektiv och politisk (ej partipolitisk) • Skilja sak och person

  16. Tjänstemannaorganisationens brottningsmatch • finns det från nämnden en klar målbild om förvaltningens roll • Kunna väga olika intressen inom förvaltningens olika verksamheter • Tillväxt kontra hållbar utveckling – kulturen och kulturbärarna är viktiga • En bra fungerande verksamhet kräver att ordförande – tj.man vill varandras väl • Politiker måste skilja på egna intressen och politikerrollen -vem företräder du ? • Myndighetsutövning en viktig del i samhällsutvecklingen – det ”allmännas” röst • yrkessstoltheten • En politiker ska inte vara tjänsteman – och en tj.man inte politiker

  17. Arbetet i en miljö- och byggnämnd • Myndighet med ett 100-tal lagar och förordningar • Objektiv och opartisk – men ej opolitisk • Pålitlig eller opålitlig • Ramlagar – ej ignorera lagen – men nämndens ambitionsnivå bestämmer nämnden • Politiken styr – ej politikern (Konsekvent eller inkonsekvent)

  18. Nämndsarbetet forts Vad är viktigast • Att göra rätt • Att göra rätt saker Prioriteringar • Att uttala vad som är viktigast • Att uttala vad som inte är viktigt (och inte ska göras) Vad är viktigast • Att ta ett beslut – även om det kan bli fel • Att låta bli att ta beslut (återremiss, bordläggning)

  19. Nämndsarbetet - arbetsformer • Kommer allas röst till tals • Är besluten i koncensus eller hur gör ni • Har ni ”rätt” beslutsunderlag – ej för mkt eller för lite • Nyttjar ni den moderna tekniken • Är kommunmedborgaren delaktig i era beslut • Talar ni om och marknadsför ert arbete • De kommunala revisorerna, SLV, länsstyrelsen reviderar er

  20. Politiska målsättningar Går det att ha politiska målsättningar i myndighetsutövning ? • Finns det sådana • Hur ser de ut • Hur har de tagits fram • Är det den nationella/ lokala politiken som kommer till uttryck eller ????? • Följer ni upp de politiska målen • Hur i så fall

  21. Fråga att diskutera Vad tycker ni ska utmärka det ”perfekta” samarbetet mellan politiker och tjänstemän Diskutera i grupp Utse en redovisare och en protokollförare

  22. Det perfekta samarbetet, politiker- tj.män • Rollfördelningen utklarad • Respekt för varandras roller och arbete • Rak kommunikation • Ta hjälp av varandra • Olika spelplaner • En bra politiker behöver en bra tjänstemän – och tvärtom • Fastna inte i detaljer och småaktigheter

  23. verksamhetsplanering

  24. VEP - styr ni verksamheten eller styr verksamheten er ? • Grunden för att kunna prioritera och nyttja resurserna ( personalen) på bästa sätt • Visa på resultat och brist på resultat / resurser • Krav på verksamhetsplanering inkl resursutredning i miljöbalk och livsmedelslag – kommer i nya PBL • Kunna höja blicken och kunna ta långsiktiga inriktningsbeslut för nämndens arbete • Omvärldsbevakning • Prioritering av vad som INTE ska göras – koncentrera arbetet på vad som är viktigt för kommunen • Måste integreras i kommunens stora planeringsprocess Roller i verksamgetsplaneringen • Målen en politisk fråga • Verksamhetsplaneringen en tjänstemannafråga • Uppföljningen en gemensam fråga • Planeringsmodell080109.pdf

  25. Vem betalar verksamheten

  26. Finansiering av verksamheten • Skattefinansiering • Avgifter • Bidrag och stöd ( EU, Länsstyrelsen, boverket, SNV) • Fonder lokala och andra (t ex naturvårdsfonder, kulturmiljö) Konstruktion av taxan • Normalförslag tas farm av SKL • Bygger oftast på en timavgift och en faktor baserad på tillsynstimmar • Timavgiften ger möjlighet att ta betalt för verksamhetens SAMTLIGA kostnader • PBL –taxan bygger som princip på del av prisbasbeloppet , samt ett antal faktorer – krånglig taxa

  27. Avgifter Typer av avgifter • Tillstånds- och tillsynsavgifter (bygglov, VA-tillstånd, sopdispenser, industritillsyn, mm) • Kontrollavgifter (livsmedel, läkemedel, tobak) • Avgifter för livsmedelsprovtagning • Uppdragsavgifter föreläsningar, provtagning, mätningar Grundprinciper • Taxan antas av KF och tillämpas av MBN • avgiften får inte vara högre än kostnadstäckning • Tillsynsavgifter ska finansiera tillsyn – ej annat • Nedsättning/ höjning av avgifter ska ha sakliga skäl och ha stöd i taxan • Kommunen bestämmer själv om avgifter ska tas ut och hur mycket

  28. Fortsättning Avgifter • Är bygglovavgiften för hög ? • Är miljötaxan m fl för höga ? • Ser ni över taxorna regelbundet ? • Tar ni ut svartbyggeavgiften ? • Låter ni bli att ta ut avgifter ? • Avgifter för tillsyn av kommunala verksamheter ? Får en nämnds verksamhet vara affärsmässig i vid bemärkelse ? Självfinansieringsgrad • Miljösidan 30-45 % • Byggsidan 60- 100 % Piteå 40-45 % på totalen

  29. Viktiga lagar för en mbn

  30. lagstiftning • Miljöbalken inkl strandskyddet • PBL med följdförfattningar • Livsmedelslagstiftningen • Läkemedelslagstiftningen • tobakslagstiftningen • Fastighetsbildningslagen • renhållningslagstiftningen • Lag om allmänna VA-anläggningar • M fl • Kommunallagen • Förvaltningslagen • Delgivningslagen • Sekretesslagstiftningen • M fl

  31. Plan och bygglagen

  32. Nya Plan och bygglagen • Träder i kraft 2 maj 2011 • Stora administrativa förändringar i bygglovhandläggningen – mer arbete • Tillsyn införs • Bygglov vinner laga kraft • Kvalitetsansvarig blir kontrollansvarig • Begreppet mindre avvikelse kvar med samma innebörd • Begreppet samlad bebyggelse blir sammanhållen bebyggelse med delvis andra regler • Ny taxa • Krav på planprogram försvinner • Utställning blir granskning

  33. portalparagraf I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhållsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och god långsiktig hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer (1:1§)

  34. lokaliseringsprincipen • Mark som bebyggs ska vara från allmän synpunkt lämplig för sitt ändamål (2:4§) • Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet • Människors hälsa och säkerhet • Jord, berg- och vattenförhållanden • Möjligheter att ordna trafik, VA avfallshantering, elektronisk kommunikation och samhällsservice • Möjligheter att förebygga vatten- och luftföroreningar och bullerstörningar • Risken för olyckor, översvämningar och erosion (2:5§) • Miljökvalitetsnormerna i 5 kap Miljöbalken ska följas (2:10§)

  35. Det kommunala planmonopolet Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag (1:2§) lusthusbacken

  36. miljöbalken

  37. Övergripande miljömål som riksdagen slagit fast ” Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta”

  38. Miljökvalitetsmålen - bakgrund • April 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Det 16:e miljömålet beslutades i juni 2005. • Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. • För att konkretisera miljöarbetet har riksdagen fattat beslut om 71 delmål på vägen till miljömålen. • Delmålen anger riktning och tidsperspektiv.

  39. Sexton miljökvalitetsmål • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft • Bara naturlig försurning • Giftfri miljö • Skyddande ozonskikt • Säker strålmiljö • Ingen övergödning • Levande sjöar och vattendrag

  40. Sexton miljökvalitetsmål • 9. Grundvatten av god kvalitet • 10. Hav i balans, levande kust och skärgård • 11. Myllrande våtmarker • 12. Levande skogar • 13. Ett rikt odlingslandskap • 14. Storslagen fjällmiljö • 15. God bebyggd miljö • 16. Ett rikt växt- och djurliv

  41. Miljökvalitetsmålens koppling till MB • MB:s syfte är att främja en hållbar utveckling. • De nationella miljömålen ger ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling innebär.

  42. Balkens mål styr – MB 1:1 • MB 1:1 är styrande för tillämpningen av alla bestämmelser i miljöbalken. • Prövning, tillsyn, verksamheter, åtgärder – tillämpa MB på det sätt som bäst främjar miljöbalkens mål. • Vid tveksamhet – välj det som mest sannolikt gynnar en hållbar utveckling.

  43. Hänsynsreglerna kap 2

  44. Bevisbörderegeln 1§ • verksamhetsutövaren ska visa att miljöbalkens hänsynsregler följs • Skall redovisas vid prövningar – tillstånd, anmälan, dispenser • Gäller alltid vid tillsyn av verksamhet – kan innebära upplysningsskyldighet och undersökningsskyldighet för verksamhetsutövaren

  45. Kunskapskravet 2§ • Du ska ha erforderliga kunskaper om din verksamhets / åtgärds påverkan på miljön och människors hälsa – gäller även dig som privatperson • Kunskap om påverkan och erforderliga skyddsåtgärder • Kunskapen är en färskvara • Verksamhetens omfattning och påverkan avgör hur långt kunskapskravet sträcker sig

  46. Försiktighetsprincipen 3§ • Den grundläggande hänsynsregeln • Alla som bedriver eller avser at bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall vidta skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. • Blotta RISKEN utgör grunden för skyldigheten att vidta skyddsåtgärder • Bästa tänkbara teknik BAT, Förorenaren betalar PPP • kunna redovisa hur man gjort bedömningen att man beaktat principen

  47. Produktvalsprincipen 4§ • Syftet är att minimera användning av produkter som innebär risker för miljön och människors hälsa • Risken vägledande för ditt val • gäller dig som verksamhetsutövare och privatperson • Byte produkt mot mindre farlig produkt, • Byte farlig produkt mot alternativ mindre farlig metod

  48. Hushållningsprincipen/ kretsloppsprincipen 5§ • Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas • Skall tillämpas i ALLA led – från vaggan till graven

  49. Lokaliseringsprincipen 6§ • För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark eller vattenområden annat än helt tillfälligt skall bästa plats väljas • Den indirekta påverkan vägas in (transporter, energiförbrukning, mm)

  50. Stoppregeln 9§ • en verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas • om den befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön • om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnads förhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt • Stoppregeln gäller inte för verksamheter som tillåtlighetsprövats av regeringen enl 17 kap 1,3,4,4a §§

More Related