Intern redovisning för planering och uppföljning

1. Intern redovisning förplanering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 2 (Kalkylering) ( 9/3 Litteratur till idag: Kapitel 5-8, 11 och 12) Ekonomistyrning genom • Resultatplanering, Täckningsbidrag, (Pristeori) • Produktkalkylering (Period, Pålägg , Order) • (Investeringskalkylering) • Övning; Period-, Påläggskalkyl, kalkyler i handels - och tjänsteföretag, Bidragskalkylerig • Utdelning övningsuppgifter till 15/3 (a,b) • (Ö 2:1 – 2:7 samt Ö 3:1, 3:2 samt 3:5) Internredovisning 722G76

2. Vad är det för företag? • Tjänsteföretag? • Handelsföretag? • Tillverkande? • Annan form? • Stort, litet? • Organisationstanke? Internredovisning 722G76

3. VIKTIGT! Resultatpåverkan eller likviditetspåverkan! • Resultatplanering/kalkylering i olika företag INTÄKTER och KOSTNADER! Bidragskalkyler, täckningsbidrag och ”break- even” ”Självkostnader” (TVK, SVK)– varför och hur? Periodkalkyl – när och hur? Påläggskalkyl – när och hur? Orderkalkyl – när och hur? • Investeringsplanering BETALNINGSFLÖDET! Internredovisning 722G76

4. TOTALANALYS • ”Break- even” • Kritisk omsättning • Säkerhetsmarginal • Kritisk volym Internredovisning 722G76

5. BIDRAGSKALKYL • Täckningsbidrag • Täckningsgrad • Kritisk volym • Kritisk omsättning Internredovisning 722G76

6. Till vad kan bidragskalkylen användas? • Vad är det lägsta pris vi kan sätta på kort sikt? • Vilket lägsta pris skall vi ange i ett anbud? • Vilket är det lägsta pris vi får ange? • Vilken produkt skall vi välja om vi har begränsningar i produktionen? • Ska man helt inställa produktionen på kort sikt? • Ska man komplettera produktionen med nya produkter? Internredovisning 722G76

7. Särkostnader är kostnader som skulle bortfalla om ett visst produktslag inte tillverkas eller för ett produktslag som nu ej ingår i sortimentet men planeras ingå i sortimentet blir dess särkostnader de kostnader som beräknas tillkomma. Exempel på vanliga särkostnader direkt material ibland direkt lön emballage provision Internredovisning 722G76

8. FORMELN generellt • Särintäkter • - Rörliga särkostnader • (- Fasta särkostnader) • Täckningsbidrag • - Fasta samkostnader • Resultat • TB i relation till Särintäkten = TG Täckningsbidrag kallas så för att produkten lämnar ett bidrag för att täcka företagets samkostnader. Internredovisning 722G76

9. BIDRAGSKALKYLEN per st • Särintäkt per enhet (Pris/enhet) • - Rörliga särkostnader per enhet (RK/enhet) • Täckningsbidrag per enhet (TB/enhet) • TG = TB i relation till särintäkten = TB per enhet/Särintäkt per enhet Täckningsbidrag kallas så för att produkten lämnar ett bidrag för att täcka företagets samkostnader. Internredovisning 722G76

10. Täckningsgrad totalt eller per st Täckningsgrad (TG) = Totalt Täckningsbidrag (TTB) / Omsättning (uttryckt i %) alternativt TG = TB/st /Pris Internredovisning 722G76

11. Hur vet vi om ett visst bidrag till företaget som helhetär tillräckligt? En utökad formel. Särintäkter - Särkostnader = Täckningsbidrag - Samkostnader = Kalkylmässigt nettoresultat +bokföringsmässiga merintäkter -bokföringsmässiga merkostnader =Resultat efter finansnetto Bidrag från olika produktslag måste totalt täcka för produktslagen tillsammans uppkomna samkostnader, inklusive räntor på eget kapital. Eventuell övertäckning blir KALKYLMÄSSIGT NETTORESULTAT. Internredovisning 722G76

12. Samkostnader är kostnader som inte bortfaller vid ett eventuellt beslut Vanliga exempel på samkostnader Tjänstemannalöner Kapitalkostnader Kapacitetskostnader Internredovisning 722G76

13. Det totala bidraget kan också ställas i relation till de totala (fasta och gemensamma) kostnaderna för att upprätthålla en viss kapacitet. Kvoten kallas ibland kapacitetsgrad. Den anger hur väl kapacitetskostnaderna (samkostnaderna) täcks. Formeln = Täckningsbidrag x 100 Samkostander Kapacitetsgrad Internredovisning 722G76

14. En annan möjlighet är att jämföra med särskilt uppställda bidragskrav. Dessa kan formuleras på olika sätt. Avgörande är vad man i företaget upplever vara dess trånga sektion. Om en viss tillverkningsprocess begränsar utbudet kan t ex krav ställas på ett visst bidrag per timme.I andra fall kan det gälla att nå ett visst bidrag per ton råvara.Om begränsningen ej ligger på resurssidan utan i försäljningen kan krav ställas på visst bidrag i procent av särkostnader eller i procent av omsättningen.Det sistnämnda utgör då krav på viss täckningsgrad Speciella bidragskrav vid begränsningar Internredovisning 722G76

15. + Approximerar kostnaden + Underlag för internpriser + Underlag för kontroll - Kostnadsfördelningar som kan missleda - Påläggen inget uttryck för resursers verkliga värden - Ingen marknadsanpassning av priser; inget incitament för nya produkter - Betydelsen av hög beläggning av fasta resurser underskattas + Ger minimigränser för priser + Ger incitament för kund- och resultat ansvar + Ständig marknadsanpassning av priser, nya projekt - Ingen bestämning av alternativkostnader - Tendens till “volymsjuka” - Främst kortsiktiga förhållande beaktas och långsiktiga konsekvenser negligeras. Underskattar särkostnader Jämförelse självkostnadskalkyl och bidragskalkyl. Självkostnadskalkyl Bidragskalkyl Internredovisning 722G76

16. EXEMPEL • TOTALANALYS Internredovisning 722G76

17. FÖRETAGET • Ett företag tillverkar snowboards som säljs för 3000 kr/st /exkl mvs). Tillverkningen sker manuellt med mycket direkt arbetskraft. P.g.a. detta är de rörliga kostnaderna höga och uppgår till 900 kr/st. (3 tim/ st) • Förra året sålde företaget 5.000 st. med följande resultat: /st • Försäljning (5.000 st) 15.000 000 3000 • Rörliga kostnader (särkostnad) 4.500 000 900 • Bidrag 10.500 000 2100 • TG 70% • Fasta kostnader (Samkostnad) 8.500 000 • Resultat 2.000 000 Internredovisning 722G76

18. NollpunktsanalysQ = FK/TB per st • Beräkna Break-even (Kritisk punkt eller Nollpunkten, Kritisk volym) • 3000 – 900 = 2 100 (TG 2 100/3000 = 70%) • FK/ TB /st = 8.500 000/2 100 = 4.048 st • Om de rörliga kostnaderna ökar med 300 kr/st (1 tim) och priset är oförändrat, vad blir det nya täckningsbidraget, täckningsgraden och kritisk volym? • 3000 – 1200 = 1 800 (TG 1 800/3 000 = 60 %) • FK/TB/st = 8.500.000/1 800 = 4.723 st Internredovisning 722G76

19. Kritisk omsättningFK/TG TG x Omsättning = TTB TTB = FK (vid 0-punkten) TG x Kritisk omsättning = FK • Kritiks omsättning = 8.500 000/ 60 % = 14 166 tkr Med förutsättningarna i (2), hur många styck måste säljas för att nå samma resultat som ovan (2.000 000) och vilken omsättning blir det? 2.000 000 = (3000 – 1 200) x q – 8.500 000 = 5.833 st Omsättning 5 833 x 3 000 = 17.500 000 Rörliga kostnader 5 833 x 1 200 = 7.000 000 Bidrag 5 833 x 1 800 = 10.500 000 Fasta kostnader 8.500 000 RESULTAT 2.000 000 Internredovisning 722G76

20. Periodkalkyl eller orderkalkyl? • Periodkalkylen (divisions-respektive ekvivalentmetoden) används när kalkylobjekten är ”identiska” och för en viss period • Orderkalkylen (för kund, order, projekt mm oberoende av tidsperioden) samt på olika nivåer med ex stegkalkyl Internredovisning 722G76

21. Produktkalkylering • Periodkalkyl (divisionskalkyl, normalkalkyl och ekvivalentkalkyl) Rörliga och Fasta kostnader Volymer, priser När man ska beräkna självkostnader per st för en viss period (i en viss process) (Denna kalkylform kallas ibland därför processkalkyl) Internredovisning 722G76

22. Produktkalkylering • Påläggskalkylering i tillverkande företag Kostnadsslag, kostnadsbärare, kostnadsställen Påläggsbas och Påläggssats Direkt och (indirekta) Omkostnader När man ska beräkna självkostnaden per st på olika produkter, beroende på hur omkostnaderna ska fördelas på dem Internredovisning 722G76

23. Arbetsgången vid påläggskalkyl 1 Bestäm direkta kostnader 2 Gruppera omkostnaderna i poster 3 Välj fördelningsnycklar 4 Beräkna påläggsbaser och påläggssatser 5 Fördela omkostnaderna till kalkylobjekten (produkterna) 6 Beräkna självkostnaden för respektive produkt Internredovisning 722G76

24. Produktkalkylering • Kalkylering i handels och tjänsteföretag • Orderkalkylering (en form av påläggskalkyl) Begreppen som egentligen ska användas här är de särkostnader som orderna har och de samkostnader som ska fördelas på ordern. I realiteten används begreppen som vid övrig påläggskalkyl d v s direkta kostnader och omkostnader. Vid orderkalkylering används antingen påläggsmetoden eller den sk ABC metoden. När man ska beräkna självkostnaden för att kunna bestämma pris på en viss produkt eller tjänst (och ofta för en viss kundorder) Internredovisning 722G76

25. Övningsexempel SVK • PERIOD • PÅLÄGG • ORDER Internredovisning 722G76