Ulla Ekvall

1. ? Ulla Ekvall

2. Projektet: Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum

3. Tvärvetenskapligt projekt 3 pedagoger 2 kemister/kemididaktiker 2 språkvetare (Stockholm, Linköping, Växjö)

4. Bakgrund: Internationella jämförelser • Kemiämnet uppfattas som svårt • Läroböcker i kemi uppfattas som svåra • Finska och finlandssvenska elever lyckas bättre i naturvetenskapliga ämnen än svenska (PISA 2003) • Finska och finlandssvenska elever lyckas bättre på lästest än svenska.

5. Material • 3 skolor (4 klasser) Finland (finlandssvenska) (med goda resultat på PISA) • 3 skolor (3 klasser) Sverige (svenska) (med liknande socioekonomiska förhållanden) • En högstatusskola i storstad • En skola i blandad område • En småstadsskola (Samma eller snarlika läroböcker)

6. Omfattning • Vi letar efter samma kärninnehåll: periodiska systemet och hur kemiska föreningar bildas. • Följer ett tema (som brukar avslutas med prov) • Tid i varje klass: varierar mellan ca 3 veckor och 6 veckor • Tillfälle per vecka: 2-3 • Lektionstid: 40-60 min (ibland 2x40) • Alltså: olika mycket tid i olika klasser • 6 klasser i skolår 8, 1 i skolår 9 • I varje klass har vi två – fyra ”fokuselever” (flickor och pojkar – ej utmärkande starka eller svaga)

7. Intervjuer med lärare Förtest Observationer och inspelningar av alla lektioner Eftertest PISA- test Intervjuer med lärare och elever

8. Inspelningar • Videokamera mot läraren + MP3 som halsband • Videokameror mot två elevpars bord + MP3 spelare på borden • Fotografering av alla texter som aktualiseras (eller som finns på väggar m.m.)

9. Kemi som skriftspråkspraktikUlla Ekvall och Kristina Danielsson Inspirerat av den etnografiska metoden inom New literacy studies (Barton, Hamilton) Etiska överväganden

10. Kemi som skriftspråkspraktik • I vad mån och i vilka situationer används text i undervisningen? • Vilka attityder till textanvändning har man? • Vilka texter aktualiseras och hur kan dessa texter beskrivas? • Hur använder och förhåller sig lärare/elever till läroboken och andra texter? • (Hur) arbetar läraren med elevernas insocialisering i naturvetenskaplig genre och hur svarar eleverna i så fall på detta? • I vilken mån förekommer klassrumsaktiviteter med outnyttjad potential för arbete med insocialisering i den naturvetenskapliga genren?

11. Vad kännetecknar lärobokens text och hur förhåller sig läraren till läroboken? Lektion 7 i ett finlandssvenskt klassrum

12. Inlärningsgång

13. Lärobokens kapitelstruktur

14. Struktur: Top - down

15. Strukturen är otydligt signalerad De ämnen som består av föreningar brukar man klassificera utgående från den kemiska bindning som håller samman dem. Det finns olika typer av bindningar, men …

16. Rubriker i texten: • Kemisk bindning • Den kemiska bindningen håller ihop byggstenarna i ett ämne • Jonföreningar • Molekylföreningar • Elektrisk ledningsförmåga

17. Lärarens struktur: bottom - up Läraren börjar direkt med jonbindningar och jonföreningar

18. Olika textslag

19. Grafisk utformning • Rubriktext • Ingresstext • Brödtext • Text på tonplatta • Bilder • Bildtext • Text-i-bild-text • Extratext • Experimentera hemma-text • Visste du?-text • Uppgiftstext • Tabeller

20. Ingresstext Har inscannad bild på ingressen o del av kristallbilden vi kan ha här.

21. Koksalti bild och bildtext

22. Socker i bild och bildtext

23. Hur ser läraren på de olika textslagen?

25. ARBETE MED INSTUDERINGSFRÅGOR I KLASSRUMMET L: vad gör en lösning sur? om du inte kommer ihåg det så tittar du - där ((pekar i boken på grön textruta där svaret finns)) /…/ ((går runt i klassrummet och kommer till ett annat elevpar) ) L: svaret finns ofta i de gröna rutorna

26. Grafisk utformning på taveltext • ”Vanlig” text • Rubriktext (underskrift) • Bilder

27. Omvärldskunskap

28. Läroboken Klassrumsaktiviteter Inleder med omvärldsanknytning: Socker och koksalt Inleder med teori – bygger vidare på förhållandet mellan atomer och joner

29. L: visst är det intressant att liksom späda på och låta fint, att börja liksom "många av färgerna i växter fungerar antingen som syror eller som baser" /.../ och så vidare, det liksom är, visst är det fint att man har hela den här storyn, men ibland vill det liksom bli lite för mycket story och det betyder i princip att det är det som gör att de har svårt att hitta den här viktiga grejen /.../

30. Hur beskrivs jonbindning i teori och laborativ verksamhet?

33. Atomer träffar atomer och blir till joner i en jonförening

35. Joner träffar joner och bildar en jonförening

36. Formler

39. Läroboken Klassrumsaktiviteter Inleds med omvärldsanknytning Inleds med teori Top - down Bottom–up Atomer blir till jonförening Joner blir till jonförening Diskret placerade formler Framhävda formler

40. Hur hanterar eleverna läroboken?

41. I: /…/ är bilderna nödvändiga för att man - för att du ska förstå - behöver du bilderna? E: nä nog står allt i texten men om man inte förstår kan man se på bilderna I: så då fungerar bilderna som nån sorts hjälp för att förstå texten? E: mm I: skulle man då kunna ta bort dem egentligen - inte för att jag skulle göra det men E: inte vet jag, men nog är det väl -. bra med dom I: så man måste inte ha både bilder och text för att få den information som finns i boken E: nä I: Hur är det med bildtexterna då? hur viktiga är dom? måste man läsa dom? E: nä, nå om man förstår som vad dom menar så kan man då som... I: så är de inte nödvändiga.. så kan man läsa av bilden själv så (mm) så behöver man inte titta på dom (mm) så det kan inte stå nånting i en bildtext som inte står nån annanstans (nä) eller som nån information som man inte får annars E: nä

42. Elever om intervjusamtal om läroboken • I: okej och sen om vi tänker så här då att nu ska du ha prov om några dar /…/ hur gör du då? • E1: typ skriver ner det viktigaste • I: och hur vet du vad som är viktigt • E1: dom här dom är viktiga ((pekar på de tonade textrutorna)) E2: mm själv tycker jag att det är rubrikerna och just det här som är mer markerat ((pekar på ingress och på tonade textrutor)) att man ser så man förstår det bättre

43. Hur kan text hanteras i klassrummet? Kända modeller för samtal kring lärobokstext

44. Beck, I.L., McKeown, M.G., Hamilton, R. L., Lucan L. 1997 Questioning the Author. An Approach for Enhancing Student Engagement in Text.Se även: Reichenberg, Monica. 2005. Gymnasieelever samtalar kring facktexter.

45. Beck, I.L., McKeown, M.G., Hamilton, R. L., Lucan L. 1997 Questioning the Author. An Approach for Enhancing Student Engagement in Text. • Läraren analyserar texten i förväg och segmenterar den. • Texten läses gemensamt och läraren stannar upp för frågor och reflektioner. • Läraren sammanfattar innan man går vidare.

46. Två slags frågor: • 1) Ingångsfrågor: • Vad vill författaren säga? • Vilket är det viktigaste budskapet? • 2) uppföljningsfrågor: • Vad menar författaren med det här? • Hur hänger det här ihop med det vi har fått veta tidigare? • Har författaren uttryckt sig tillräckligt klart?

47. David Rose, 2005,2007. Learning to read – reading to learn

48. Revolutionary days[UE1]: The 1984 to 1986 uprising In the mid-1980s [UE2]South African politics erupted [UE3]in a rebellion in black townships throughout the country. The government´s policies of repression [UE4]had bred anger and fear[UE5]. Its policies of reform [UE6]had given rise to expectations [UE7]amongst black people of changes which the government had been unable to meet. The various forces of resistance[UE8], which we outlined in the previos section, now combined to create a major challenge [UE9]for the government. [UE1]Metafor [UE2]Tid [UE3]Metafor [UE4]Abstrakt + implicit logiskt samband [UE5]Orsaks- metafor [UE6]Implicit logiskt samband [UE7]Abstrakt [UE8]Abstrakt + Implicit logiskt samband [UE9]Abstrakt

49. Se även: David Rose Democratising the classroom: a literacy pedagogy for the new generation http://www.ukzn.ac.za/joe/JoEPDFs/joe%2037%20rose.pdf

50. Vad har kemiläraren för alternativ? Vem har ansvar för att lära eleverna läsa (och skriva) kemi?