Minne

1. Minne Föreläsning 3?

2. Vad ni behöver komma ihåg Det finns olika sätt att dela upp minnet Koncepten finns för sin användbarhet Flera olika typer av processer sker samtidigt

3. Definition minne Memory - current views from in information processing theory (cognitive psychology and computer science). The capacity to store and retrieve information (comp sci) The faculty of the mind by which it retains the knowledge of previous thoughts, impressions, or events. (cognitive psych)

4. Varför lär vi oss och minns saker 1) Grundläggande responser (reflexer) • Bestämt av vårt perceptuella system och evolutionära överväganden 2) Komplex inlärning Styrt av individuell motivation och behov

5. Välj ditt favoritkort! Memorera det!

6. Störande moment

7. BA-DA! Jag vet vad ditt favoritkort var för jag har tagit bort det från högen! Ditt kort finns väl inte här?

8. Tre olika uppdelningar av minnet • Minnet som process • Minnet som lager beroende på tid • Minnet som lager beroende på innehåll • Procedur minne • Klassisk betingning • Semantiskt minne • Episodiskt minne Lagring Framplockning Inkodning Sensoriskt minne Korttids- minne Långtids- minne

9. 1 Minnesstadier Inkodning  Lagring  Framplockning (stoppa in) (hålla kvar) (komma åt) • Belägg från bl.a hjärnavbildningsstudier som visar olika mönster i hjärnaktivitet vid inlärning kontra framplockning • Aktivering av regioner i vänster frontallob under inlärning • Aktivering av regioner i höger frontallob under framplockning • Biologiskt belagt att minnesprocessen är uppdelad

10. 2 Minnet som lager Beroende på tid: Sensoriskt minne Korttidsminnet Långtidsminne bråkdel av sekund några sekunder all evighet Idén om att vi har olika minnen som beror på de tidsintervaller som vi processar informationen, grundades av två minnesforskare: Atkinson & Shiffrin.

12. Sensoriskt minne • Håller information aktuell under en bråkdel av en sekund • Information från våra sinnen: det vi ser och hör • Minnesstimuli representerad som • visuell representation - ikoniskt minne • ljud representation – auditivt minne • Den information vi uppmärksammar förs vidare till korttidsminnet

13. Arbetsminnet alt. korttidsminnet Korttidsminnet kallas också för arbetsminnet och kan delas upp i följande komponenter: • Korttidsminne: Passivt • Arbetsminne: Aktivt - flera aktiviteter samtidigt

14. Arbetsminnet • Kan kallas för vår uppmärksamhet eller vårt medvetande • Det är lätt att komma åt denna information • Håller information aktuell under kort period ca 20 sek • Längre tid om man repeterar • Håller information tillgänglig samtidigt som en annan uppgift utförs • Begränsad kapacitet vad gäller tid och utrymme; • Mellanstation före LTM

15. Begränsningar KTM / Arbetsminne Miller (1956) 7+/- 2 Chunking: 1 9 8 0 1 9 9 8 2 0 0 3 - Exceeds capacity 1980 1998 2003 - Reorganize by chunking

16. Långtidsminnet • Det som överförs från arbetsminnet hamnar i LTM • Omfattar allt som lagras i längre tid än några sekunder • Innehållet i LTM är meningsbaserad • Obegränsad utrymme • Inkluderar flera lager: procedur, semantiskt och episodiskt

17. Långtidsminnets procedurer • Inkodning i långtidsminnet • Domineras av verbal representation i enheter • Visuella och känslor kodas också i meningsbärande enheter • Lagring • Framplockning • Ledtrådar för framplockning underlättar • Interference: störningar i framplockningen av ”fel” ledtrådar

18. KTM - LTM • Belägg för att det KTM och LTM är olika system kommer från observationer av patienter med amnesi • Man kan ha utslaget LTM men väl fungerande KTM (det omvända är ovanligt) • Hippocampus kritisk för LTM • Områden i frontalloberna viktiga för KTM

19. Recency - primacy effekt • Recency effekten reflekterar den del som kommer från KTM vid fri återgivning av en ordlista • Primacy effekten indikerar det som kommer från LTM

20. Minnet som två ”typer” • Explicit • Deklarativt; minne som man kan beskriva • Implicit • Icke deklarativt; minnen som är svårt att återge verbalt

21. Explicit och implicit minne Explicit • Man har ett minne och vet att man har det • Kommer åt minnet med avsikt • Kräver mental ansträngning Implicit • Man har lärt sig något utan att veta om det • Utan avsikt • Hjälper inte med mental ansträngning

22. 3. Minneslager Beroende på typ av information Minnet Icke-deklarativt (Implicit) Deklarativt (Explicit) Klassisk betingning Fakta Semantiskt Episoder Episodiskt Färdigheter Procedur Priming PRS

23. Minneslager • Information hamnar i olika lager beroende på innehåll • Tulvings teori om minnet • Episodiskt minne • Semantiskt minne • Procedurminne

24. Minne Sensorisktminne Korttidsminne Långtidsminne Explicit (Deklarativt) Implicit (icke-deklarativt) Semantiskt Episodiskt Procedur Betingning

25. Klassisk betingning • Inlärning där tidigare neutralt stimuli blir förknippad till annat stimuli igenom upprepade sammankopplingar • Ivan Pavlovs experiment • Obetingad stimuli (OBS) • Obetingad respons (OBR) • Betingad stimuli (BS) • Betingad respons (BR)

26. Pavlovs experiment OBS OBR BS BR BS OBS BS

27. Procedur minne • Bred grupp av diverse heterogena fenomen – svårt att definiera • Motoriska färdigheter Automatiserat (rutiniserat), inflexibelt • Exempel: cykla, simma, spela piano • Det är involverad i olika kognitiva färdigheter – läsa, skriva • Det är inte tillgängligt på så vis att man kan plocka fram fakta – ej deklarativt

28. Semantiskt minne • Kunskap för språket, ordförrådet, grammatiska regler, begrepp osv. • Kunskapsminne i största allmänhet, kunskap om omvärlden • Oklart huruvida kopplingen till det episodiska minnet är, dvs. två system eller inte?

29. Episodiskt minne • Erfarenhetsminne • Situationer kopplade till: • dig själv – du var med • rum – var det inträffade • tid – när det inträffade • Exempel: att jag var i USA för två månader sedan • Mäts med fri återgivning eller igenkänningstester av t.ex ordlistor

30. Episodiskt minne • Utvecklas sist • Mest utvecklat • Mest komplicerat • Beroende av större områden i hjärnan • Därför mest känsligt • Sist in - först ut

31. Barnamnesi • Allra flesta har inget minne av händelser ur ens liv som inträffade före 3-års åldern • VARFÖR? • Minneslagren utvecklas i olika ordning, episodiska minnet är inte ”klart” före 3-års åldern, procedur minnet väl på gång • Barns oförmåga att organisera information och bilda associationer • Biologisk förklaring: Hippocampus inte utvecklad förrän vid 2-års åldern

32. Många faktorer påverkar minnet Faktorer som berör: • Inkodning • Framplockning • Inlärningsmaterial • Individen

33. Inlärning påverkar minnet • Inkodning av verbal information i LTM representeras av innebörden i informationen - ge det som skall kodas in en innebörd, sätta i sammanhang • Bättre förståelse – bättre inlärning • Organisera: Bilda överordnade kategorier • Visualisera: Method of loci (lokalisera i ett rum)

34. Framplockning påverkas • Fri återgivning • Igenkänning- recognition • Underlätta framplockning med ledtrådar • flera svarsalternativ • ge tips – cued recall

35. Problem med inlärning eller framplockning? • Att man inte kommer ihåg behöver inte betyda att minnet inte finns där => problem med framplockning • Svårt att hålla isär inlärning och framplockning – beroende av varandra • Testning med fri återgivning jämförs med testning med igenkänning • Om bättre prestation vid igenkänning => talar för problem med framplockning och inte inlärning eller lagring

36. Samspel mellan inlärning och framplockning • Bättre minnesprestation om framplockning sker i samma miljö (yttre och inre) som inlärningen • Inlärning under vatten => bättre framplockning under vatten • Inlärning på dåligt humör => bättre minne för negativa händelser

37. Individ-relaterade faktorer • Emotioner • Stresskänslighet • Sömnbrist, trötthet • Alkohol • Könsskillnader • Hälsa/sjukdomar

38. Emotioner och minne Känslor kan påverka minnet genom: • Ständig återupplivning av händelsen: man berättar hellre om en händelse som väckte känslor än om en neutral händelse => bättre konsolidering • Ångest: upptar ens koncentration => kommer inte åt minnet => blockerad framplockning • Förträngning?

39. Stresskänslighet • Vissa är mer stresskänsliga än andra • En viss stress kan vara bra Prestation Bra Dålig Stress Litet Mycket

40. Alkohol • Vid intag av alkohol försämras minnet i stunden • Inlärningsförmåga i berusad tillstånd betydligt försämrad • Måttligt alkoholkonsumtion livet igenom – bra eller dåligt?

41. Könsskillnader i minnet • Betula studien, 3000 individer 35-85 år • Kvinnor bättre än män på episodiskt minne • Ingen könsskillnad vad gäller de andra minnessystemen • Små skillnader i semantiskt minne (kvinnor 14/20 ord; män 13/20 ord) • Andra studier visar att skillnaderna finns redan hos barn i 5-års åldern

42. Minnet är subjektivt • Man rekonstruerar minnet av en händelse med hjälp av tidigare kunskap och förväntningar t.ex: • Stereotyper: Människor är på ett visst sätt • Scheman: Saker går till på ett visst sätt • Top-down processer: ny info blandas, störs och utvärderas med den tidigare kunskapen man har • ”Jump to conclusions”; drar slutsatser som också lagras som minnen

44. För att minnas Djupinlärning öva flera gånger övertid. Minnesstrategi Efter uppgift Efter dig Extern lagring

45. Baddeleys’ Working Memory Model

46. Working Memory Model Fonologisk Loop akustisk repetition Visuospatiala Ritblocket Episodisk buffert Multimodalt

47. Vad ni behöver komma ihåg Det finns olika sätt att dela upp minnet Koncepten finns för sin användbarhet Flera olika typer av processer sker samtidigt

48. Frågor? Annars tack för mig