1 / 30

Fyrbodals kommunalförbund Uddevalla den 3 oktober 2013 - Nuläge och målbild

Fyrbodals kommunalförbund Uddevalla den 3 oktober 2013 - Nuläge och målbild. Roland Lexén Public Partner. Tillväxt - men är den långsiktigt hållbar?. ”Folk köper saker de inte behöver med pengar de inte har för att imponera på människor de inte tycker om.”.

Télécharger la présentation

Fyrbodals kommunalförbund Uddevalla den 3 oktober 2013 - Nuläge och målbild

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Fyrbodals kommunalförbundUddevalla den 3 oktober 2013- Nuläge och målbild Roland Lexén Public Partner

  2. Tillväxt- men är den långsiktigt hållbar? ”Folk köper saker de inte behöver med pengar de inte har för att imponera på människor de inte tycker om.” Källa: Clive Hamilton, etikprofessor och debattör, författare till boken Growth fetish”

  3. Sverige – en del av världen • Internationalisering • Produktivitetsjakt • Specialisering • Omstrukturering

  4. Arbetsmarknadens dynamik • Under varje år tillkommer det mellan 250 000 och 300 000 arbetstillfällen. Ungefär lika många försvinner. • De nya jobben ersätter inte de gamla i den mening att de har likartade kompetenskrav eller ens är i samma bransch eller i samma region. • Åldersavgångar 2010-2025 - industrin: 36,9 % - privata tjänstenäringar: 31,7%- byggindustrin: 34,7 % • Vilka regioner eller branscher kommer att vara ”vinnare” i kampen om arbetskraften? Vad avgör vem som blir vinnare? Källa: SCB

  5. Hur ska vi klara kompetensförsörjningen? - 1,6 miljoner personer beräknas lämna arbetslivet mellan 2010 och 2025 - Det är drygt 250 000 fler ålders-avgångar än under perioden 1995 – 2010 - För första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än ålderavgångarna på riksplanet - I enbart ca 10 % av landets kommuner kommer det fram till år 2025 att vara fler som tillförs arbetskraften än som träder ur den Källa: Arbetsförmedlingen Källa: SNG 2012

  6. Hur stor andel av åldersavgångarna 2010–2025, kommer att täckas av nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden? Trollhättan 102% Uddevalla 86% Dals-Ed 83% Vänersborg 74% Vara 69% Grästorp 60% Sotenäs 55% Lysekil 52% VGR 106% Riket 98% Källa: Arbetsförmedlingen.

  7. Strategier för regional kompetensförsörjning Tillväxtanalys har utarbetat fem strategier: Kompetensutveckling- anställ personal med annan kompetens (och anpassa arbetsuppgifterna)- kompetensutveckla/omskola bef. arbetskraft- anpassa det regionala arbetskraftsutbudet till den regionala efterfrågan Ökat arbetskraftsutbud Inpendling Inflyttning Invandring Källa: Strategier för regional kompetensförsörjning, Tillväxtanalys, 2013:03.

  8. …tidigare inträde i arbetslivet • För 20 år sedan var 75% av 21-åringarna etablerade på arbetsmarknaden. Idag är en så stor andel av årskullen etablerade först vid 26 års ålder. • Omkring en tredjedel av en årskull går vidare till högre studier. Påbörjas vid drygt 22 år ålder (OECD-snitt: 20,5 år) • Genomsnittlig ålder vid examen från högskola:- Sverige: 29,5 år- Tyskland: 27,3 år- Storbritannien: 26,6 år- Nederländerna: 24,5 år Källa: Näringslivets kompetensförsörjning – dags att agera!, Arena för tillväxt, 2012.

  9. Antal arbetslösa ungdomar (18-24 år), jan 2008 – juli 2013 Källa: Arbetsförmedlingen

  10. Urbaniseringen tilltar • Under perioden 1990-2012 ökade befolkningen i Sverige med ca 673 000 personer, ca 7,6 procent. • Under samma period ökade befolkningen i Stockholms län ökat med 304 000 personer, Västra Götaland med 106 000 personer och Skåne med 134 000 personer. Totalt 544 000 personer, motsvarande 81 procent av den totala ökningen. • De tre områdenas befolkningsökning beror till 34% på födelse-netto, 54% migrationsnetto och till 12% på inrikes flyttnetto. • Storstadsregionerna tillväxt blir alltmer påtaglig. Inte på bekostnad av övriga regioner utan som en konsekvens av samhällets utveckling.

  11. Andelen 65 år och äldre av totalbefolkningen, 2011-12-31 Källa: Arena för tillväxt

  12. Antal invånare och förändring av antalet invånare per lokal arbetsmarknad 1985-2010 enligt 1985 års indelning Antal invånare (log) Källa: Örebro kommun/SCB

  13. Varför väljer vi att flytta? • Bland de långväga flyttningarna flyttar nästan 50% av ungdomarna (18-25 år) för studier och nästan 20% för arbetsskäl • För gruppen 26-37 år flyttar cirka 50% för arbete och 10% för studier • I den äldsta åldersgruppen 60-74 år flyttar 40% av sociala skäl • Det är vanligare att män flyttar pga arbete jämfört med kvinnor, som i sin tur flyttar pga av sociala orsaker • 75% av alla flyttningar över kommungräns sker i åldersgrupperna upp till 35 år Källa: Vinnova 2010:08, Arbetsmarknadsrelaterade flyttningar i Sverige, Niedomysl & Malmberg. 5000 svarande under 2006.

  14. 290 kommuner i en regional logik • Nästan en tredjedel av de förvärvs- aktiva pendlar över kommungräns • Pendlingen ökar för varje år men ökningstakten avtar • Ökad pendling innebär färre och större lokala arbetsmarknader, 54 st år 2030 • Regionförstoring bidrar till ökad funktionalitet och matchning i de lokala arbetsmarknaderna • En förutsättning för fortsatt hållbar regionförstoring är fortsatt satsning på infrastruktur och kommunikationer, inte minst spårbunden trafik

  15. Tillväxtens logik blir allt mer tydlig • Avreglerade marknader och EU-inträde- från regional- & industripolitik till regional tillväxtpolitik- specialisering höjer kunskapsinnehållet i varor och tjänster • Industri och tjänstesektor hänger nära samman- tjänsteexporten står för 1/3 av den totala exporten- industrin är ryggraden för tjänsteutvecklingen • En ny regional geografi växer fram- staden som den naturliga mötesplatsen i tjänstesamhället- geografisk koncentration av företag och hushåll underlättar och stimulerar företagens specialisering (sharing, matching, learning)- befolkningstäta miljöer (växande befolkning, hög och ökande sysselsättning, höga och ökande lönesummor, låga ohälsotal, lägre beroende av statens budget) • Platsens betydelse ökarAttraktiva miljöer lockar individer, kapital och företag. Företagen söker till platser där kompetent arbetskraft finns.

  16. Attraktivitet?

  17. Platsen som markör för vad som finns där, vem som finns där och vad som är på gång • Linköping – där idéer blir verklighet! • Tyresö – den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen • Botkyrka – långt ifrån lagom • Fagersta – här får du livstid • Västerås –Mälarstaden, http://www.youtube.com/watch?v=kr2wLR71g70 • Hur ska de mindre kommunerna kugga in i tillväxtnoderna så att de kan ta del av och bidra till regionens tillväxt?

  18. Kultur 3.0 som systemövergripande faktor • Produktionsmöjligheterna – har ökat, en explosion av antalet producenter. • Rollförskjutning - publiken förvandlas till utövare, svårt att skilja producent från användare, en väsentlig del i våra vardagliga livs- och konsumtions-mönster, de kulturella och kreativa näringarna är inte avskild del av ekonomin. • Social sammanhållning - i motsats till dynamiken i ett industrisamhälle, som drar isär samhället ekonomiskt och socialt, så kan det kulturella kapitalet vara den systemövergripande kraften som drar i motsatt riktning. • Kreativitet och innovation – insikt om att traditionella industriella kluster inte längre har samma roll i den lokala utvecklingen eftersom betydelsen av immateriella värden, baserade på kreativitet och innovation, ökat i betydelse. Kultur som systemövergripande faktor som kan koppla samman den produktiva mångfalden hos den lokala ekonomin genom att försörja med kreativitet och innovation- plattform för horisontell integration! Källa: Pier Luigi Sacco, professor vid IULM universitetet i Milano, Kultur 3.0, Konst, delaktighet, utveckling

  19. Tillväxt och välfärd- hur hanterar vi det dubbla uppdraget? Vård, skola, omsorg Infrastruktur ”Forskning” Kommun/ region Civilsam- hälle Näringsliv Nya företag Växande företag Kluster

  20. Några goda exempel • BRG och GR • Sundsvall • Umeåregionen • Enköping • Luleå • Helsingborg • Gemensam målbild, resultatorienterat, samarbete,arbets- och rollfördelning, ledarskap

  21. Vad förenar de 15 kommuner som blivit Årets Tillväxtkommun? • Gemensam riktning • Gemensam utvecklingsvilja och handlingskraft • Bra ledarskap • Öppet och schysst samarbetsklimat • (ex. kommun-näringsliv, inom politiken, samarbete med andra kommuner/organisationer) • Struktur (ordning & reda) • Positiv anda

  22. Fyrbodal - några sammanfattande kommentarer • Kraftig omstrukturering senaste 3 decenniernaFrån storföretagsprägel till högskola, tjänster, handel, turism mm. • Tydlig inomregional spridning i utveckling: städerna får en allt större betydelse som regionala draglok. • Behov av inomregional arbetsdelning, ex Thn- draglok i Fyrbodal- passagerare i Stor-stor-Göteborgs utveckling • Kommunikationernas betydelse för Fyrbodals utveckling - Trollhättepaketet

  23. Några utmaningar att hantera • Utbildningsnivå, skolresultat • Arbetslöshet, matchning,kompetens-försörjning • Näringsstruktur • Regional samverkan, regionalt ledarskap

  24. Några styrkor och tillgångar att förädla • + högt teknik- och exportkunnande • + högskola • + närheten till Göteborg (arbetsmarknad, kultur, urban miljö) • + närheten till Oslo – Norge • + kommunikationerna: E45, E6, E20, järnvägar, flygplatser, sjöfart – hamnar • + regionala ”institutioner” • + fina livsmiljöer

  25. Förslag till målbilder • andelen elever som lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg ska halveras till 2016 och ingen kommun ska ligga under rikssnittet 2018 • andelen arbetsgivare som upplever att de har svårt att rekrytera ska halveras till 2016 • sysselsättningstillväxten i näringslivet ska vara högre än genomsnittet för VGR • sysselsättningstillväxten i de kreativa och kulturella näringarna ska vara högre än genomsnittet för VGR • samtliga kommuner i Fyrbodal ska ha påbörjat gemensam översiktlig planering med en eller flera grannkommuner senast 2015 • samtliga kommuners kommunstyrelser/-fullmäktige i Fyrbodal ska ha genomgått en utbildning i lokal och regional utveckling senast 2015 • samtliga kommuner i Fyrbodal ska ha påbörjat benchmarking (t ex sysselsättning, skattekraft, befolkning och skola) med fyra likartade kommuner i landet senast under 2014

  26. Förslag på strategier • Prioritera kvaliteten i skolan • Förstärk matchningen mellan skolan/högskolan och den regionala arbetsmarknaden. Definiera behoven av kompetensförsörjning tillsammans med arbetsgivarna. • Stimulera entreprenörskap och satsa på näringslivs-utveckling specifikt mot FoU- och exportintensiv verksamhet och branschkompletterande verksamheter (nya företag, växande företag, exporterande företag). • Underlätta kapitalförsörjningen • Förstärka attraktionskraften (bo-arbeta-leva: bygg attraktiva bostäder, förtäta-försköna, handel, kultur, attityder, erbjud valfrihet)

  27. Några kommentarer på Lars Nordströms paper • Kloka politiker och en ansvarsfull politik • Höjd utbildningsnivå – anpassa utbildningen till regionens efterfrågan – stimulera entreprenörskap • Stimulera pendling till Norge • Välkomna fritidshusboende från Norge • Stärk attraktiviteten; skola, nöjen, kultur, närmiljö, barnomsorg och service) • Arbeta med attityder; från storföretagsberoende till andra näringar och egen försörjning • Kommunsammanslagningar • Utveckla den kommunala samverkan; utbildning, kommunikationer, marknadsföring, planering, bostäder, kommunal service och infrastruktur • Långsiktigt strategiskt tänkande

  28. Tack!

More Related