E N D
1. Tnk hela tiden p mlgruppen progamansvariga?
Hga frvntningar p lrarna deras yrkesutvande!!
Anvnd tips/rd frn Affrskraft!
Anvnd trycksak som ingngsmanus
Vi r frn Skolverket utbildningsavdelningen (inte i frsta hand utvecklare eller inspiratrer) men nd utanfr boxen ibland.Det betyder inte att framfrandet behver vara stelt men vr huvuduppgift r juridiska texter.
Ha med syfte och ett antal hur genom hela konferensen: (Koppla tillbaka till detta d och d).
Huren preciseras ju mer eller mindre under konferensen.
Syftet med Gy2011
Bttre frberedelse
kad genomstrmning
kad likvrdighet
kad tydlighet
Och ett antal hur?
Hjda krav - Nya program tydliga studievgar- Tydligare och mer ndamlsenliga styrdokument
- Samverkan med avnmare - Entreprenrskap - Std och stimulans utifrn individens behov- Introduktionsprogram- Kvalitetsskrade avvikelser
Frklara grna symbolen/loggan ngonstans i inledningen (delar helhet en riktning)
Programfrteckningen nedan r bara en kom-ihg-lista.
De tolv yrkesprogrammen
Barn- och fritidsprogrammet BF
Bygg- och anlggningsprogrammet BA
El- och energiprogrammet EE
Fordons- och transportprogrammet FT
Handels- och administrationsprogrammet HA
Hantverksprogrammet HP?
Hotell- och turismprogrammet HT?
Industritekniska programmet IP
Naturbruksprogrammet NP
Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL
VVS- och fastighetsprogrammet VF
Vrd- och omsorgsprogrammet VO
De sex hgskolefrberedande programmen
Ekonomiprogrammet EK
Estetiska programmet ES
Humanistiska programmet HU
Naturvetenskapsprogrammet NA
Samhllsvetenskapsprogrammet SA
Teknikprogrammet TE
Hur ska bildmanus anvndas?
Se det som ett std och som en viss garant fr att vi tar upp ungefr samma saker, snder liknande budskap och signaler. Det r viktigt att var och en utifrn detta manus gr sina egna stolpar.
Tnk hela tiden p mlgruppen progamansvariga?
Hga frvntningar p lrarna deras yrkesutvande!!
Anvnd tips/rd frn Affrskraft!
Anvnd trycksak som ingngsmanus
Vi r frn Skolverket utbildningsavdelningen (inte i frsta hand utvecklare eller inspiratrer) men nd utanfr boxen ibland.Det betyder inte att framfrandet behver vara stelt men vr huvuduppgift r juridiska texter.
Ha med syfte och ett antal hur genom hela konferensen: (Koppla tillbaka till detta d och d).
Huren preciseras ju mer eller mindre under konferensen.
Syftet med Gy2011
Bttre frberedelse
kad genomstrmning
kad likvrdighet
kad tydlighet
Och ett antal hur?
Hjda krav - Nya program tydliga studievgar- Tydligare och mer ndamlsenliga styrdokument
- Samverkan med avnmare - Entreprenrskap - Std och stimulans utifrn individens behov- Introduktionsprogram- Kvalitetsskrade avvikelser
Frklara grna symbolen/loggan ngonstans i inledningen (delar helhet en riktning)
Programfrteckningen nedan r bara en kom-ihg-lista.
De tolv yrkesprogrammen
Barn- och fritidsprogrammet BF
Bygg- och anlggningsprogrammet BA
El- och energiprogrammet EE
Fordons- och transportprogrammet FT
Handels- och administrationsprogrammet HA
Hantverksprogrammet HP?
Hotell- och turismprogrammet HT?
Industritekniska programmet IP
Naturbruksprogrammet NP
Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL
VVS- och fastighetsprogrammet VF
Vrd- och omsorgsprogrammet VO
De sex hgskolefrberedande programmen
Ekonomiprogrammet EK
Estetiska programmet ES
Humanistiska programmet HU
Naturvetenskapsprogrammet NA
Samhllsvetenskapsprogrammet SA
Teknikprogrammet TE
Hur ska bildmanus anvndas?
Se det som ett std och som en viss garant fr att vi tar upp ungefr samma saker, snder liknande budskap och signaler. Det r viktigt att var och en utifrn detta manus gr sina egna stolpar.
2. Frn yrkesfrberedd till yrkesberedd p 3 r Tnk p en rd trd i em-budskapet fr varje program
Tnk p en rd trd i em-budskapet fr varje program
3. Nationella programrdet fr VF- programmet
4. Vf- programmets framvxt
7. Examensml VVS och fastighetsprogrammet r ett yrkesprogram
Efter examen frn programmet ska eleven ha de kunskaper som behvs fr att arbeta inom sektorerna fastighet, kyl och vrmepump, ventilation samt VVS
8. Examensml Utbildningen ska:
utveckla kunskaper i installation, felskning, reparation, drift och underhll samt frvaltning av fastigheter, tekniska anlggningar och system.
utveckla en miljmedvetenhet och utveckla frmga att omstta kunskaper om milj, ekologi och resursanvndning i praktisk handling.
utveckla frmga att kommunicera och samverka med andra mnniskor och andra yrkesgrupper samt utveckla servicefrmga, kvalitetsmedvetenhet och kreativitet.
utveckla frmga att kritiskt granska och utvrdera det egna arbetet i relation till kvalitets- och skerhetskrav.
9. Examensml Det arbetsplatsfrlagda lrandet ska utveckla yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt frstelse fr yrkeskultur och yrkesgemenskap p en arbetsplats.
Examensmlen gller fr bde skolfrlagd utbildning som lrlingsutbildning.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier p yrkeshgskola.
10. Vf-programmet struktur
11. Vf- programmets programgemensamma mnen
12. Vf-programmets inriktningar
13. Programstrukturen Koppla till Framtidsvgen p det enskilda programmet
terkoppla till frmiddagen och gr programspecifikt
Motivera strukturen
Prata om mjliga profileringar, utgngar etc. Frirummet.
Gymnasiegemensamma mnen
Koppla till Framtidsvgen p det enskilda programmet
terkoppla till frmiddagen och gr programspecifikt
Motivera strukturen
Prata om mjliga profileringar, utgngar etc. Frirummet.
Gymnasiegemensamma mnen
14. Gymnasiearbetet Bl a koppling till propens skrivningar om elevers intresseval och en meningsfullgymnasieskola.
Utifrn ngra generella ord/uttryck om hgskolefrberedelse respektive yrkeskunnande. Bl a koppling till propens skrivningar om elevers intresseval och en meningsfullgymnasieskola.
Utifrn ngra generella ord/uttryck om hgskolefrberedelse respektive yrkeskunnande.
15. Gymnasial lrlingsutbildning Ger yrkesexamen
Samma behrighetsregler och examensml
Kan brja frsta, andra eller tredje lsret
Minst halva utbildningen p arbetsplats
Rtten att fullflja utbildning
Fr yrkesprogrammen
Samma mnesplaner som skolfrlagd
- Kan brja r 1, 2 eller 3
- Kombination utbildning och anstllning
- Mottagande i frsta- resp. andrahand
Vad som ska glla fr gymnasial lrlingsutbildning inom gymnasieskolan frn hstterminen 2011, r vad som freslogs i propositionen 2008/2009:199 Hgre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Riksdagen har beslutat om gymnasiereformen och beslutet innebr bland annat att gymnasial lrlingsutbildning infrs.
Gymnasial lrlingsutbildning ska infras som en alternativ vg till yrkesexamen inom gymnasieskolans yrkesprogram, vilket innebr att den lyder under samma examensml som fr motsvarande skolfrlagd utbildning p samma program. Gymnasial lrlingsutbildning kan brja frsta, andra eller tredje lsret. Den ska i huvudsak vara frlagd till en eller flera arbetsplatser.
Karaktristiskt fr den gymnasiala lrlingsutbildningen r att omfattningen av den arbetsplatsfrlagda delen av lrandet ska motsvara minst 1250 pong, det vill sga halva utbildningen. Detta kan jmfras med skolfrlagd yrkesutbildning som i normalfallet omfattar 15 veckors arbetsplatsfrlagt lrande (APL). Det ska ocks vara mjligt fr en lrlingselev att kombinera en anstllning under utbildningen, se vidare nedan.
Behrighetsregler och examensml ska vara gemensamma fr skolfrlagd yrkesutbildning och gymnasial lrlingsutbildning inom samma yrkesprogram.
Regeringen liksom Skolverket gr bedmningen att de kursplaner som skrivits inte utgr ngot hinder fr att elevens inlrning sker i mera vergripande former som det rr sig om fr den gymnasiala lrlingsutbildningen.
Den kursplan som anvnds i den pgende frsksverksamheten med gymnasial lrlingsutbildning, fr den arbetsplatsfrlagda delen av utbildningen, ALF1201, har ingen motsvarighet i den reformerade lrlingsutbildningen. Dremot ska erfarenheter frn ALF1201 tas fr det arbetsplatsfrlagda lrandet i den reformerade yrkesutbildningen.
Mottagande
Behriga skande till gymnasial lrlingsutbildning som brjar frsta lsret har rtt att bli mottagna i frsta hand endast i den egna kommunen eller i en kommun eller ett landsting som ingr i samma samverkansomrde fr utbildningen som hemkommunen.
Till en gymnasial lrlingsutbildning som brjar frsta lsret ska ocks behriga skande tas emot i frsta hand, om de r hemmahrande i en kommun som inte erbjuder ngon utbildning p det aktuella programmet. Behriga skande ska vidare tas emot i frsta hand, om de skt till ett yrkesprogram i skolfrlagd form som hemkommunen endast anordnar som gymnasial lrlingsutbildning.
Gymnasial lrlingsutbildning jmstlls inte fullt ut med skolfrlagd yrkesutbildning vad avser mottagande i frsta eller andra hand. ena sidan begrnsar det en elevs mjlighet att bli mottagen i frsta hand till en gymnasial lrlingsutbildning utanfr hemkommunen. andra sidan innebr frslaget att elever som vill ha en skolfrlagd yrkesutbildning p ett program utanfr hemkommunen inte blir begrnsade i de fall hemkommunen erbjuder programmet i form av gymnasial lrlingsutbildning men inte som skolfrlagd utbildning.
Frisk, det vill sga att eleverna tas emot i andra hand i mn av plats, gller dock fr gymnasial lrlingsutbildning.
Samma principer fr interkommunal ersttning fresls glla fr gymnasial lrlingsutbildning som fr skolfrlagd utbildning.
Rtten att fullflja en utbildning
Rtten att fullflja en gymnasial lrlingsutbildning innebr att om lmplig arbetsplatsfrlagd utbildning inte lngre kan anordnas, ska eleven istllet erbjudas att fullflja sin utbildning genom skolfrlagd utbildning p det aktuella programmet. Om inte det r mjligt ska eleven erbjudas att fullflja utbildningen p ett annat yrkesprogram. Om utbildningen ver huvudtaget inte erbjuds i hemkommunen, r en annan mjlighet att eleven kan ska sig till en annan kommun.
Anstllning under utbildning
Frutsttning att inom gymnasial lrlingsutbildning kombinera anstllning och studier har utretts p regeringens uppdrag och utmynnat i ett betnkande. Det innehller ett antal frslag om tgrder fr att mjliggra fr elever att kombinera anstllning med utbildning inom gymnasial lrlingsutbildning.
En avgrande roll fr den gymnasiala lrlingsutbildningen, vad avser elevens mjlighet till anstllning under utbildningstiden, garantin fr en kvalitativt god utbildning mm. lggs i frslaget p samarbetet med de nationella programrden.
Frgorna som kommit fram i samband med utredningen om anstllningsmjlighet fr den gymnasiala lrlingen, ska dock behandlas vidare.
Process
Vad betyder det fr rektorn?
De lokala programrden kommer att ha en viktig roll hr
Fr yrkesprogrammen
Samma mnesplaner som skolfrlagd
- Kan brja r 1, 2 eller 3
- Kombination utbildning och anstllning
- Mottagande i frsta- resp. andrahand
Vad som ska glla fr gymnasial lrlingsutbildning inom gymnasieskolan frn hstterminen 2011, r vad som freslogs i propositionen 2008/2009:199 Hgre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Riksdagen har beslutat om gymnasiereformen och beslutet innebr bland annat att gymnasial lrlingsutbildning infrs.
Gymnasial lrlingsutbildning ska infras som en alternativ vg till yrkesexamen inom gymnasieskolans yrkesprogram, vilket innebr att den lyder under samma examensml som fr motsvarande skolfrlagd utbildning p samma program. Gymnasial lrlingsutbildning kan brja frsta, andra eller tredje lsret. Den ska i huvudsak vara frlagd till en eller flera arbetsplatser.
Karaktristiskt fr den gymnasiala lrlingsutbildningen r att omfattningen av den arbetsplatsfrlagda delen av lrandet ska motsvara minst 1250 pong, det vill sga halva utbildningen. Detta kan jmfras med skolfrlagd yrkesutbildning som i normalfallet omfattar 15 veckors arbetsplatsfrlagt lrande (APL). Det ska ocks vara mjligt fr en lrlingselev att kombinera en anstllning under utbildningen, se vidare nedan.
Behrighetsregler och examensml ska vara gemensamma fr skolfrlagd yrkesutbildning och gymnasial lrlingsutbildning inom samma yrkesprogram.
Regeringen liksom Skolverket gr bedmningen att de kursplaner som skrivits inte utgr ngot hinder fr att elevens inlrning sker i mera vergripande former som det rr sig om fr den gymnasiala lrlingsutbildningen.
Den kursplan som anvnds i den pgende frsksverksamheten med gymnasial lrlingsutbildning, fr den arbetsplatsfrlagda delen av utbildningen, ALF1201, har ingen motsvarighet i den reformerade lrlingsutbildningen. Dremot ska erfarenheter frn ALF1201 tas fr det arbetsplatsfrlagda lrandet i den reformerade yrkesutbildningen.
Mottagande
Behriga skande till gymnasial lrlingsutbildning som brjar frsta lsret har rtt att bli mottagna i frsta hand endast i den egna kommunen eller i en kommun eller ett landsting som ingr i samma samverkansomrde fr utbildningen som hemkommunen.
Till en gymnasial lrlingsutbildning som brjar frsta lsret ska ocks behriga skande tas emot i frsta hand, om de r hemmahrande i en kommun som inte erbjuder ngon utbildning p det aktuella programmet. Behriga skande ska vidare tas emot i frsta hand, om de skt till ett yrkesprogram i skolfrlagd form som hemkommunen endast anordnar som gymnasial lrlingsutbildning.
Gymnasial lrlingsutbildning jmstlls inte fullt ut med skolfrlagd yrkesutbildning vad avser mottagande i frsta eller andra hand. ena sidan begrnsar det en elevs mjlighet att bli mottagen i frsta hand till en gymnasial lrlingsutbildning utanfr hemkommunen. andra sidan innebr frslaget att elever som vill ha en skolfrlagd yrkesutbildning p ett program utanfr hemkommunen inte blir begrnsade i de fall hemkommunen erbjuder programmet i form av gymnasial lrlingsutbildning men inte som skolfrlagd utbildning.
Frisk, det vill sga att eleverna tas emot i andra hand i mn av plats, gller dock fr gymnasial lrlingsutbildning.
Samma principer fr interkommunal ersttning fresls glla fr gymnasial lrlingsutbildning som fr skolfrlagd utbildning.
Rtten att fullflja en utbildning
Rtten att fullflja en gymnasial lrlingsutbildning innebr att om lmplig arbetsplatsfrlagd utbildning inte lngre kan anordnas, ska eleven istllet erbjudas att fullflja sin utbildning genom skolfrlagd utbildning p det aktuella programmet. Om inte det r mjligt ska eleven erbjudas att fullflja utbildningen p ett annat yrkesprogram. Om utbildningen ver huvudtaget inte erbjuds i hemkommunen, r en annan mjlighet att eleven kan ska sig till en annan kommun.
Anstllning under utbildning
Frutsttning att inom gymnasial lrlingsutbildning kombinera anstllning och studier har utretts p regeringens uppdrag och utmynnat i ett betnkande. Det innehller ett antal frslag om tgrder fr att mjliggra fr elever att kombinera anstllning med utbildning inom gymnasial lrlingsutbildning.
En avgrande roll fr den gymnasiala lrlingsutbildningen, vad avser elevens mjlighet till anstllning under utbildningstiden, garantin fr en kvalitativt god utbildning mm. lggs i frslaget p samarbetet med de nationella programrden.
Frgorna som kommit fram i samband med utredningen om anstllningsmjlighet fr den gymnasiala lrlingen, ska dock behandlas vidare.
Process
Vad betyder det fr rektorn?
De lokala programrden kommer att ha en viktig roll hr
16. Tv examina
17. APL skolfrlagd yrkesutbildning vs gymnasial lrlingsutbildning
18. Lokala programrd Ska finnas
Ett samarbete mellan skola och arbetsliv
19. Examenskrav yrkesexamen 2 500 pong 2 250 godknda pong
Godknda betyg i
Svenska/ svenska som andrasprk 1 kurs
Engelska 1 kurs
Matematik 1 kurs
Godknt betyg p gymnasiearbetet
Samt
Godknda betyg p kurser inom de
programgemensamma mnena med
400 pong Animera ihop med bilden fre? Tydliggra tudelningen mer n i Peters version, ev tv bilder?
Vi kan sga att det gller sv 1, 2 o 3, en 5 o 6, ma 1, det r s vi har formulerat oss i lrarbroschyren. Det freskrivs aldrig enskilda kursers namn annat n i vra freskrifter. Ev. kan regeringen reglera att det r t.ex. de tv frsta kurserna i engelska.
Du kan ha 250 p F, men inget streck! Viktigt att se till att eleverna deltar i undervisningen.
Ej reducerat om examen.
Tydliggr skillnader mot idag. Slutbetyg idag: Ange i manus vad som ingr.
Jmfr m hgskolefrordningen om behrighet
Animera ihop med bilden fre? Tydliggra tudelningen mer n i Peters version, ev tv bilder?
Vi kan sga att det gller sv 1, 2 o 3, en 5 o 6, ma 1, det r s vi har formulerat oss i lrarbroschyren. Det freskrivs aldrig enskilda kursers namn annat n i vra freskrifter. Ev. kan regeringen reglera att det r t.ex. de tv frsta kurserna i engelska.
Du kan ha 250 p F, men inget streck! Viktigt att se till att eleverna deltar i undervisningen.
Ej reducerat om examen.
Tydliggr skillnader mot idag. Slutbetyg idag: Ange i manus vad som ingr.
Jmfr m hgskolefrordningen om behrighet
28. Kunskapskraven
29. Kunskapskraven
30. En ny betygsskala
31. Till vervgande del
32. BarbroT bilder
Anpassa till ditt program ta upp syftet med regeringens strategi
- Eget fretagande mste bli ett lika naturligt val som anstllning.
- Fr att n dit kan utbildningsvsendet fylla en viktig funktion genom att hjlpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p de kunskaper, kompetenser och frhllningsstt som behvs.
- Entreprenrskap ska lpa som en rd trd genom utbildningssystemet. Eget fretagande mste bli ett lika naturligt val som anstllning.
Fr att n dit kan utbildnings-vsendet fylla en viktig funktion genom att hjlpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p de kunskaper, kompetenser och frhllningsstt som behvs.
2009 deklarerade Regeringen sin strategi fr entreprenrskap inom utbildningsomrdet.
Utveckla definitionen av entreprenrskap och beskriv hur vi har jobbat med det.
Det enda srskilda perspektivet som lyfts i reformen. Relatera till lroplanens perspektiv, Gy07,
Vad vill man ha ut av att infra detta: hgre kvalitet p s stt att det leder till
- Fler fretag
- Samarbete mellan skola och nringsliv
- Pedagogiskt frhllningsstt, kreativitet
Ett entreprenriellt frhllningsstt i alla program
Srskilda kurser som alltid mste erbjudas? Skolverket mste lgga in det i programfrdjupningen, och huvudmannen beslutar om det ska erbjudas lokalt.
Hur gestaltar det sig i olika program? TA FRAM UNDERLAG FRN ETT PAR PROGRAM (ELLER ALLA?)
Ta frn estetiska och handel
Var finns det framskrivet i examensmlen? Varfr?
Vilka program har kurserna som obligatorium? Varfr?
Dr det inte finns explicit framskrivet vilka vervganden har gjorts? Finns andra formuleringar i examensmlen som r nrliggande?
Process
Regeringens strategi fr entreprenrskap i grunden.
Vad det betyder fr rektorn:
Reflektera ver frhllningsstt, kanske initiera ett lokalt arbete runt entreprenrskap.
Kreativiteten kopplad till det entreprenriella.
BarbroT bilder
Anpassa till ditt program ta upp syftet med regeringens strategi
- Eget fretagande mste bli ett lika naturligt val som anstllning.
- Fr att n dit kan utbildningsvsendet fylla en viktig funktion genom att hjlpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p de kunskaper, kompetenser och frhllningsstt som behvs.
- Entreprenrskap ska lpa som en rd trd genom utbildningssystemet. Eget fretagande mste bli ett lika naturligt val som anstllning.
Fr att n dit kan utbildnings-vsendet fylla en viktig funktion genom att hjlpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p de kunskaper, kompetenser och frhllningsstt som behvs.
2009 deklarerade Regeringen sin strategi fr entreprenrskap inom utbildningsomrdet.
Utveckla definitionen av entreprenrskap och beskriv hur vi har jobbat med det.
Det enda srskilda perspektivet som lyfts i reformen. Relatera till lroplanens perspektiv, Gy07,
Vad vill man ha ut av att infra detta: hgre kvalitet p s stt att det leder till
- Fler fretag
- Samarbete mellan skola och nringsliv
- Pedagogiskt frhllningsstt, kreativitet
Ett entreprenriellt frhllningsstt i alla program
Srskilda kurser som alltid mste erbjudas? Skolverket mste lgga in det i programfrdjupningen, och huvudmannen beslutar om det ska erbjudas lokalt.
Hur gestaltar det sig i olika program? TA FRAM UNDERLAG FRN ETT PAR PROGRAM (ELLER ALLA?)
Ta frn estetiska och handel
Var finns det framskrivet i examensmlen? Varfr?
Vilka program har kurserna som obligatorium? Varfr?
Dr det inte finns explicit framskrivet vilka vervganden har gjorts? Finns andra formuleringar i examensmlen som r nrliggande?
Process
Regeringens strategi fr entreprenrskap i grunden.
Vad det betyder fr rektorn:
Reflektera ver frhllningsstt, kanske initiera ett lokalt arbete runt entreprenrskap.
Kreativiteten kopplad till det entreprenriella.
33. Entreprenrskap mnesstruktur