Integration och mångfald – Lärdomar från Växtkraft Mål 3 i Stockholms län

1. Integration och mångfald – Lärdomar från Växtkraft Mål 3 i Stockholms län ESF-rådet, 2 november 2006 Tomas Stavbom

2. Uppdrag • 150 (335) miljoner kronor till 89 integrationsprojekt • Vad har regionen lärt sig av alla dessa projekt? • Vad betyder detta för regionen framtida satsningar inom integrationsområdet, exempelvis under den nya programperioden 2007-2013? Syfte: summera viktiga lärdomar från ett urval av strategiska integrationsprojekt som bedrivits under senare år med stöd från Växtkraft Mål 3 och Länsarbetsnämnden.

3. Rekommendationer • Dokumentera och bygg vidare på beprövade erfarenheter och lärdomar, ur ett brukar och jämställdhetsperspektiv. • Genomför kompetensutveckling av regionens gate-keepers enligt KNUT-modell. • Skapa en politiskt förankrad plattform för regionens integrationsarbete. • Satsa på ett fåtal strategiska verksamheter som tvingar fram regional samverkan och varaktiga förändringar av ordinarie strukturer. • Stöd även det civila samhällets och föreningars engagemang för att bredda integrationen.

4. Integrationsområdet idag Språk och arbete hör ihop Fler måste arbeta – det är vägen in i samhället Samverkan mellan myndigheter måste öka Förhindra diskriminering

5. Vilken effekt hade projekten?

6. Många små projekt…

7. …och korta

12. Mål och utvärderingsbarhet

13. Innovativa projekt eller självklara lösningar? De utvalda projekten har gjort rätt saker, på rätt sätt, men har ibland inte nått ända fram. Målgruppen är svår och tiden har varit för kort. Likartade metoder och framgångsfaktorer återfinns i flera projekt: • Professionella projektledare • Stora kontaktnät • Täta relationer till företag och arbetsplatser • Individualisering och personligt stöd

14. Kritiska faktorer - individnivå • De allra flesta, oavsett situation, kan hjälpas in i arbete – det kräver bara lite extra resurser och engagemang • Deltagarna måste vara motiverade att delta i projektet • Många saknar kunskap om svensk arbetsplatskultur. Samhällsorientering behövs. • Arbete är inte den enda vägen till integration.

15. Kritiska faktorer - projektnivå • Matchning förutsätter kontakt med individerna och företagen • Eldsjälarna gör jobbet! • Projekten behöver tid på sig • Klargör förväntningar och mål från början • Se till att rutiner finns på plats (adm, rekrytering) • Företagen vill undvika risker, inte invandrare • Realistiska och utvärderingsbara mål!

16. Kritiska faktorer - systemnivå • Stuprör råder framför helhetssyn. • Individernas försörjningsform styr, inte deras behov. ”Rätt person på rätt plats” • Enskilda kommuner är för små och den kommunala samverkan för svag.

17. Flera kritiska faktorer • Frontlinjebyråkraterna är integrationspolitikens gate-keepers • ”I de blindas rike är den enögde kung” • Diskriminering eller riskminimering? • Samverkan utan governance • Enstaka projekt eller varaktiga effekter?

18. Krav på framtida projekt • Analysera ett problem • Argumentera för varför ett nytt projekt är den bästa lösningen på problemet • Identifiera liknande projekt i omvärlden och sök samverkansvinster • Projektägaren åtar sig att dra konsekvenserna av projektets lärdomar • Förändring av ordinarie strukturer kräver en stark förankring • Öka utvärderingsbarheten genom att tillämpa ex-ante utvärderare

19. Hur kan det se ut?

20. Rekommendationer • Dokumentera och bygg vidare på beprövade erfarenheter och lärdomar, ur ett brukar och jämställdhetsperspektiv. • Genomför kompetensutveckling av gate-keepers enligt KNUT-modell. • Skapa en politiskt förankrad plattform för regionens integrationsarbete. • Satsa på ett fåtal strategiska verksamheter som tvingar fram regional samverkan och varaktiga förändringar av ordinarie strukturer. • Stöd även det civila samhällets och föreningars engagemang för att bredda integrationen.