1 / 45

Definitioner

Kommuner.

madison
Télécharger la présentation

Definitioner

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Definitioner Sverige som enhetsstat Riksdagen r folkets frmsta fretrdare (rf 1 kap 4 ), men 1 sger att: All offentlig makt i Sverige utgr frn folket. Den svenska folkstyrelsen bygger p fri siktsbildning och p allmn och lika rstrtt. Den frverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sjlvstyrelse. Kommunal sjlvstyrelse - att lokala enheter ombesrjer kollektivt finansierade frvaltningsuppgifter, varvid kommunmedlemmarna har mjlighet att fatta beslut och direkt medverka i frvaltningsprocessen. Vad r en kommun? Definitionsmssigt: - Territoriellt avgrnsade enheter fr lokal sjlvstyrelse - Offentligrttsliga personer - Obligatoriskt medlemskap - Offentligrttsliga befogenheter (beskattningsrtt, avgifter etc).

    2. Kommuner r Antal kommuner 1931 2531 1971 464 1977 277 2003 290 18 Landsting 2 Regioner (Skne, Vstra Gtaland)

    3. Ekonomi Ca tv tredjedelar av den offentliga sektorns konsumtion. ca 65-70 % av inkomsterna r skatteintkter Avgifter (ca 8%) Statsbidrag (ca 14%)

    4. Kommunalskatten

    5. Den kommunala kompetensen Anger den yttre ramen fr kommunens handlingsfrihet Vad mste kommunerna gra? Vad fr kommunerna gra? Vad fr kommunerna inte gra? Regleras av kommunallag och ett 20-tal speciallagar

    6. Verksamhet i kommun/landsting

    7. Verksamheten i kommunerna

    8. Kommunal kompetens: vad fr kommunerna gra? Normen fr den kommunala kompetensen r allmnintresset. (KomL 2:1) Kommunen r berttigad att gna sig t viss verksamhet om det med hnsyn till arten av verksamheten r av allmnt intresse fr kommuninvnarna. Detta gller ven om det endast gagnar ett mindre antal kommunmedlemmar. Att stta upp gatubelysning i ett visst omrde, gagnar ju bara de som bor eller verkar i omrdet. Det behvs allts inget kvantitativt behov fr att beslutet skall vara kompetensenligt.

    9. Lokaliseringsprincipen Ej understdja enskilda Frbud mot spekulativ verksamhet Sjlvkostnadsprincipen Kompetensbegrnsande principer

    10. Lokaliseringsprincipen KomL 2:1 Det allmnna intresset skall ha anknytning till kommunens eller landstingets omrde eller dess medlemmar. Lokaliseringsprincipen grundas p territoriell indelning. Det r dock inte ndvndigt att den verksamhet som bedrivs av kommunen skall ske inom kommunens grnser. Det avgrande kan istllet vara att det finns ett intresse knutet till kommunen. Exempel p detta r flygtrafik, eldistribution och vgtrafik som r till nytta fr den egna kommunen och dess invnare.

    11. Kommunen fr inte Detta innebr att kommunen inte fr befatta sig med angelgenheter som ankommer p ngon annan kommunal enhet. Kommunen fr inte befatta sig med rent statliga angelgenheter som tex. frsvars- och utrikespolitik. Kommunen fr inte agera inom penning- och kreditvsende som skall handhas av staten och enskilda bankinrttningar. Inte lmna std t enskilda kommunmedlemmar utan std i frfattning KomL 2:1

    12. Generellt frbud Det anses inte vara en kommunal angelgenhet av allmnt intresse att understdja enskilda och sldes finns ett generellt frbud mot detta. Kommunen kan inte eftersknka skulder som enskilda har till kommunen. Undantag frn denna princip r tex. minne- och hedersgvor, tjnstefrmner om det syftar till att behlla personal eller underltta rekrytering samt bidrag till personalvrdande verksamhet.

    13. Frbud mot spekulativ verksamhet KomL 2:7 Kommunen fr inte bedriva verksamhet med huvudsakligt syfte att skapa vinst. En grundlggande frutsttning fr en kommuns rtt att bedriva nringsverksamhet gller att verksamheten skall vara allmnnyttig eller tminstone framst som sdan.

    14. Utesluter inte vinst Detta utesluter inte att kommunala verksamhet fr generera vinst, men syftet skall vara ngot annat n att skapa vinst nmligen att tillgodose ett allmnt samhlligt intresse.

    15. Frbud mot understd av enskilda fretag KomL 2:8 En kommun kan vidta tgrder fr att frmja nringslivet i en kommun genom att tex. tillhandahlla lokaler fr olika verksamheter. tgrder till std fr fretagarkollektiv r tilltna. Dremot r std som riktar sig till enskilda fretagare inte tilltna. Std till enskilda fretagare faller utanfr den kommunala kompetensen.

    16. Undantag Om det finns synnerliga skl kan std lmnas till en enskild nringsidkare. Tex. en livsmedelsbutik i glesbygden fr att tillhandahlla en minimiservice t hushllen.

    17. Likstllighetsprincipen KL 2:2 Kommunens medlemmar skall behandlas lika, om de befinner sig i samma situation. Kommunens medlemmar fr behandlas olika trots att de befinner sig i samma situation, men det frutstter att srbehandlingen sker p saklig grund.

    18. Sjlvkostnadsprincipen 8 kap 3 c Nr en kommun bestmmer storleken p sina avgifter r de inte lika fria att bestmma detta sjlva som nr ett privat fretag stter sina priser. Kommunens avgiftssttning begrnsas av sjlvkostnadsprincipen. Avgifterna fr inte bestmmas till sdana belopp att de tillfr kommunen en vinst, dvs. avgiften fr inte verstiga kostnaden. Syftet med regeln r att hindra kommunerna att utnyttja den monopolstllning de ofta har p avgiftsbaserad kommunal verksamhet.

    19. Styrelsedoktriner fr den lokala nivn

More Related