El- och energiprogrammet

1. . .

2. HETA FR�GOR! BB2 � BB1 (Els�kerhetsverket) APU � APL Tid och resurser f�r lokalt genomf�rande av GY2011

3. Heta fr�gor 1 BB2 f�rsvinner och BB1 �tar �ver �

4. Heta svar 1Begr�nsad beh�righet Els�kerhetsverket: Inneh�llet i kurserna Praktisk ell�ra 100p och Elkraftteknik 100p motsvarar det teoretiska kravet f�r begr�nsad beh�righet 1 (BB1).

5. Heta fr�gor 2 APU blir APL

6. Heta fr�gor 2 APU = Arbetsplatsf�rlagd utbildning APL = Arbetsplatsf�rlagt l�rande Skolan st�mmer av vilka kursmoment eleven verkligen gjort och l�rt p� arbetsplatsen.

7. Heta fr�gor 3 Resurser och er tid

8. Heta svar 3 Er tid f�r implementeringsarbete och resurser f�r anpassning till Gy2011: Dessa fr�gor hanteras p� respektive skola!

9. El- och energiprogrammet

11. El- och energiprogrammet Kanske den viktigaste utbildningen i Sverige!? Kopplar ihop el, energi kraftf�rs�rjning kommunikationsn�t och automatiserade processer f�r de samh�llsb�rande funktionerna. Kanske den viktigaste utbildningen i Sverige!? Kopplar ihop el, energi kraftf�rs�rjning kommunikationsn�t och automatiserade processer f�r de samh�llsb�rande funktionerna.

12. Inledning

13. Hittar Skolverket p� allt sj�lva?

14. Arbetsprocessen EIO/ECY/SEF Els�kerhetsverket Instrumenttekniska f�reningen Svensk energi Svenskt vatten SWESEC Trafikverket Elektronikbranschen Elektronikindustrif�reningen Dataf�reningen Almega (Telia Sonera) Politiskt uppdrag att reformera skolan Skolverket har f�tt uppdrag att vara klara till ht-11 Branschernas inflytande ska vara stort, b�de i reformprocessen men �ven i nya gymnasieskolan. Politiskt uppdrag att reformera skolan Skolverket har f�tt uppdrag att vara klara till ht-11 Branschernas inflytande ska vara stort, b�de i reformprocessen men �ven i nya gymnasieskolan.

15. Branschernas inflytande Nationella programr�d Ledam�ter nominerade av branscher Utsedda av Skolverket R�d och st�d till Skolverket Lokala programr�d Samr�d med skolor om bl.a. yrkesutg�ngar, programf�rdjupning, APL och arbetsmarknad.

16. El- och energiprogrammet http://www.youtube.com/watch?v=csRqxVXR-N0http://www.youtube.com/watch?v=csRqxVXR-N0

17. El- och energiprogrammet Yrkesprogram 2500 p H�gskolebeh�righet f�r den elev som vill Fyra inriktningar: automation dator- och kommunikationsteknik elteknik energiteknik

18. Gymnasial l�rlingsutbildning p� EE Ger yrkesexamen Samma beh�righetsregler, examensm�l och �mnesplaner Minst halva utbildningen p� arbetsplats

19. APL skolf�rlagd yrkesutbildning vs gymnasial l�rlingsutbildning De lokala programr�den kommer att ha en viktig roll h�r De lokala programr�den kommer att ha en viktig roll h�r

20. Examensm�let

21. Examensm�l �F�rs�rja och bist� samh�llsviktiga basfunktioner� Bild . � F�rs�rja och bist� samh�llsviktiga basfunktioner� Elever som f�r examen fr�n EE kommer att ansvara f�r att v�rt samh�lle fungerar. Yrken som elektriker, automationstekniker, kraft- och v�rmetekniker och n�tverkstekniker �r alla viktiga bitar f�r att f� det dagliga livet att fungera. . � F�rs�rja och bist� samh�llsviktiga basfunktioner� Elever som f�r examen fr�n EE kommer att ansvara f�r att v�rt samh�lle fungerar. Yrken som elektriker, automationstekniker, kraft- och v�rmetekniker och n�tverkstekniker �r alla viktiga bitar f�r att f� det dagliga livet att fungera.

22. Examensm�l �S�kerhetsfr�gor �r av yttersta vikt� Det finns inte n�gon separat kurs i s�kerhet. I st�llet �r vikten av s�kerhet och s�kerhetsarbete inskrivet i examensm�let f�r EE. I och med denna formulering om s�kerhet i examensm�let, som �r �verordnat �mnesplanerna, s� m�ste s�kerhetst�nk genomsyra och genomf�ras p� alla kurser. S�kerhetsaspekter som behandlas i sitt sammanhang blir tydligare f�r eleven, d� det �r pedagogiskt b�ttre att g�ra p� detta s�tt.Det finns inte n�gon separat kurs i s�kerhet. I st�llet �r vikten av s�kerhet och s�kerhetsarbete inskrivet i examensm�let f�r EE. I och med denna formulering om s�kerhet i examensm�let, som �r �verordnat �mnesplanerna, s� m�ste s�kerhetst�nk genomsyra och genomf�ras p� alla kurser. S�kerhetsaspekter som behandlas i sitt sammanhang blir tydligare f�r eleven, d� det �r pedagogiskt b�ttre att g�ra p� detta s�tt.

23. Examensm�l �kunna dokumentera och g� systematiskt till v�ga f�r att l�sa problem� Detta med dokumentation och probleml�sning var n�got som branscherna lyfte tidigt n�r vi m�tte dem under arbetsprocessen. En elev som g�r EE m�ste f� utveckla f�rm�gan att dokumentera b�de sitt kommande och gjorda arbete. En elev m�ste ocks� utveckla f�rm�ga se och f�rst� de problem som uppkommer under arbetets g�ng och dessutom l�sa dem. �kunna dokumentera och g� systematiskt till v�ga f�r att l�sa problem� Detta med dokumentation och probleml�sning var n�got som branscherna lyfte tidigt n�r vi m�tte dem under arbetsprocessen. En elev som g�r EE m�ste f� utveckla f�rm�gan att dokumentera b�de sitt kommande och gjorda arbete. En elev m�ste ocks� utveckla f�rm�ga se och f�rst� de problem som uppkommer under arbetets g�ng och dessutom l�sa dem.

24. Examensm�l F�rst�elsen m�ste betonas t o m f�re r�knef�rdigheter! R�kna f�r att f�rst� det man g�r R�kna �r inget sj�lv�ndam�l De programgemensamma kurser har en naturvetenskaplig anstrykning och det finns f�rdjupande matematikkurser bland m�jliga programf�rdjupningskurser. Viktigt med examensm�let!. Ni b�r l�sa dom och alltid ha dom i bakhuvudet n�r ni jobbar fram arbetsformer f�r Gy11 F�rst�elsen m�ste betonas t o m f�re r�knef�rdigheter! R�kna f�r att f�rst� det man g�r R�kna �r inget sj�lv�ndam�l De programgemensamma kurser har en naturvetenskaplig anstrykning och det finns f�rdjupande matematikkurser bland m�jliga programf�rdjupningskurser. Viktigt med examensm�let!. Ni b�r l�sa dom och alltid ha dom i bakhuvudet n�r ni jobbar fram arbetsformer f�r Gy11

25. Examensm�l �Internationaliseringen inom el-, energi-, automations- och datorbranscherna kr�ver f�rm�ga att anv�nda spr�k.� B�de de referensskolor och branscher vi har jobbat med har lyft behovet av f�rdjupade kunskaper i spr�k, givetvis d� mest i engelska. M�nga manualer och instruktioner kr�ver att eleven f�rst�r formuleringar p� engelska d�r bitvis avancerat fackspr�k ing�r. �ven �r det mer och mer vanligt att arbetsplatser har specialister fr�n andra l�nder och d� blir t.o.m. arbetsspr�ket kollegor emellan engelska. (Kursen engelska 6 i programf�rdjupning) Vad st�r det p� skylten? Fara, sp�nningssatt utrustning INF�RGNING FR�N TV� H�LL..�terkommer�Internationaliseringen inom el-, energi-, automations- och datorbranscherna kr�ver f�rm�ga att anv�nda spr�k.� B�de de referensskolor och branscher vi har jobbat med har lyft behovet av f�rdjupade kunskaper i spr�k, givetvis d� mest i engelska. M�nga manualer och instruktioner kr�ver att eleven f�rst�r formuleringar p� engelska d�r bitvis avancerat fackspr�k ing�r. �ven �r det mer och mer vanligt att arbetsplatser har specialister fr�n andra l�nder och d� blir t.o.m. arbetsspr�ket kollegor emellan engelska. (Kursen engelska 6 i programf�rdjupning) Vad st�r det p� skylten? Fara, sp�nningssatt utrustning INF�RGNING FR�N TV� H�LL..�terkommer

26. Examensm�l �Arbetsmilj�fr�gor ska ha en central plats i utbildningen f�r att f�rebygga arbetsskador och f�r att fr�mja god h�lsa�. Samma som med S�kerhet! I och med denna formulering om arbetsmilj� i examensm�let, som �r �verordnat �mnesplanerna, s� m�ste arbetsmilj� och h�lsa genomsyra alla kurser. I alla kurser ska allts� b�de s�kerhet och arbetsmilj� tas upp! Dessa fr�gor ska integreras i undervisningen och i hela utbildningen Det som skrivs in i examensm�let g�ller f�r hela utbildningen fr�n elevens f�rsta dag! Det ska finnas med i undervisningen, �ven om det inte skulle st� i �mnesplanerna, examensm�len �r �verordnat. �Arbetsmilj�fr�gor ska ha en central plats i utbildningen f�r att f�rebygga arbetsskador och f�r att fr�mja god h�lsa�. Samma som med S�kerhet! I och med denna formulering om arbetsmilj� i examensm�let, som �r �verordnat �mnesplanerna, s� m�ste arbetsmilj� och h�lsa genomsyra alla kurser. I alla kurser ska allts� b�de s�kerhet och arbetsmilj� tas upp! Dessa fr�gor ska integreras i undervisningen och i hela utbildningen Det som skrivs in i examensm�let g�ller f�r hela utbildningen fr�n elevens f�rsta dag! Det ska finnas med i undervisningen, �ven om det inte skulle st� i �mnesplanerna, examensm�len �r �verordnat.

28. Programstrukturen EE Fastst�llt och ligger p� hemsidan Exempel p� yrkesutg�ngarFastst�llt och ligger p� hemsidan Exempel p� yrkesutg�ngar

29. �mnen och kurser att v�lja p� i programf�rdjupningen Programf�rdjupningen beslutas av huvudmannen ihop med det lokala programr�det! Denna bild visar bara att det �r MYCKET att v�lja av! Programf�rdjupningen beslutas av huvudmannen ihop med det lokala programr�det! Denna bild visar bara att det �r MYCKET att v�lja av!

30. Krav f�r att n� examen Yrkesexamen fr�n el- och energiprogrammet kr�ver! 2 500 po�ng - ej reducerat! 2 250 po�ng med godk�nda betyg Godk�nda betyg i kurserna Svenska/ svenska som andraspr�k 1 Engelska 5 Matematik 1a Godk�nt betyg p� gymnasiearbetet Godk�nda betyg p� kurser inom de programgemensamma �mnena med 400 po�ng

31. Gymnasiegemensamma �mnen f�r yrkesprogram och d�rmed EE LPF94-samverkan mellan �mnen Matematikl�raren exempel fr�n tex el-�mnen El-l�raren korrekt matematiskt spr�k vid ber�kningar. Inga �standard trianglar� Manualer p� engelska facklitteratur och facktidskrufter Sakprosaredovisningar i Svenskan ska behandla karakt�rsomr�det och bed�mas utifr�n b�gge �mnesomr�dena. Plock av ex fr�n �mnen och kurser i �mnen! Engelska �: till exempel manualer, Strategier ..diskussioner.. samh�lls- och arbetslivet. Betyg E i kursen Datorteknik 1a dok.. p� b�de sv o eng .. MA: f�rm�ga att anv�nda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme �t probleml�sning som b�de m�l och medel. �anv�nda digital teknik, medier andra verktyg som kan f�rekomma inom karakt�rs�mnena. (tumstock?) Centralt inneh�ll i Mekatronik 1: Anv�ndning av matematik och fysik f�r att beskriva grundl�ggande begrepp i ell�ra och matematik Nk: I �mnet behandlas h�lsa, energi och h�llbar utveckling� Sa, Hi Re: Kopplingen till arbetslivet, arbetsmarknadsfr�gor och ekonomiska fr�gor Vem f�r jobben, Var sker tillverkningen och p� vilka villkor. Kinas, Globalisering . Framtida krav� Idh: ergonomisk anpassning av r�relser till olika situationer och att bed�ma hur milj�er ergonomiskt kan anpassas till m�nniskan. F�rm�ga att hantera s�kerhet och n�dsituationer i samband med fysiska aktiviteter. �.kroppslig balans och lyftteknik. Sv: sakprosatexter och muntlig och skriftlig kommunikation som beh�vs i arbetslivet och f�r vidare studier. LPF94-samverkan mellan �mnen Matematikl�raren exempel fr�n tex el-�mnen El-l�raren korrekt matematiskt spr�k vid ber�kningar. Inga �standard trianglar� Manualer p� engelska facklitteratur och facktidskrufter Sakprosaredovisningar i Svenskan ska behandla karakt�rsomr�det och bed�mas utifr�n b�gge �mnesomr�dena. Plock av ex fr�n �mnen och kurser i �mnen! Engelska �: till exempel manualer, Strategier ..diskussioner.. samh�lls- och arbetslivet. Betyg E i kursen Datorteknik 1a dok.. p� b�de sv o eng .. MA: f�rm�ga att anv�nda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme �t probleml�sning som b�de m�l och medel. �anv�nda digital teknik, medier andra verktyg som kan f�rekomma inom karakt�rs�mnena. (tumstock?) Centralt inneh�ll i Mekatronik 1: Anv�ndning av matematik och fysik f�r att beskriva grundl�ggande begrepp i ell�ra och matematik Nk: I �mnet behandlas h�lsa, energi och h�llbar utveckling� Sa, Hi Re: Kopplingen till arbetslivet, arbetsmarknadsfr�gor och ekonomiska fr�gor Vem f�r jobben, Var sker tillverkningen och p� vilka villkor. Kinas, Globalisering . Framtida krav� Idh: ergonomisk anpassning av r�relser till olika situationer och att bed�ma hur milj�er ergonomiskt kan anpassas till m�nniskan. F�rm�ga att hantera s�kerhet och n�dsituationer i samband med fysiska aktiviteter. �.kroppslig balans och lyftteknik. Sv: sakprosatexter och muntlig och skriftlig kommunikation som beh�vs i arbetslivet och f�r vidare studier.

32. Gymnasiegemensamma �mnenEn j�mf�relse mellan program Gemensamma �mnen p� alla program men olika omfattning beroende p� typ av program.Gemensamma �mnen p� alla program men olika omfattning beroende p� typ av program.

33. Programgemensamma �mnen med kurs Syftet i varje kurser: DoK : Installation av h�rd- och mjukvara, grundl�ggande elektronikkunskaper Eteknik: Installationer och elarbete p� elanl�ggningar och �ven vanligt verkstadsarbete inom omr�det. Energiteknik: Energitekniska objekt samt hur system fungerar och �r konstruerade. Mekatronik: Samverkan mellan olika teknikomr�den inom produkter och processer �r 1: alla 400p svarar mot examensm�len �Att s�rja f�r samh�llets basfunktioner� Kurserna �r skrivna f�r korsbefruktning; Teman, projekt, laborationer Syftet i varje kurser: DoK : Installation av h�rd- och mjukvara, grundl�ggande elektronikkunskaper Eteknik: Installationer och elarbete p� elanl�ggningar och �ven vanligt verkstadsarbete inom omr�det. Energiteknik: Energitekniska objekt samt hur system fungerar och �r konstruerade. Mekatronik: Samverkan mellan olika teknikomr�den inom produkter och processer �r 1: alla 400p svarar mot examensm�len �Att s�rja f�r samh�llets basfunktioner� Kurserna �r skrivna f�r korsbefruktning; Teman, projekt, laborationer

34. Inriktningen Automation Grunderna i m�t styr och regler och n�dv�ndig ell�ra, mycket praktiska kunskaper. El-ell�ra= praktisk el l�ra Grunderna i m�t styr och regler och n�dv�ndig ell�ra, mycket praktiska kunskaper. El-ell�ra= praktisk el l�ra

35. InriktningenDator- och kommunikationsteknik Grundl�ggande kunskaper om arkitektur i datorer och n�tverk, praktiska kunskaper? (J�rgen) Grundl�ggande kunskaper om arkitektur i datorer och n�tverk, praktiska kunskaper? (J�rgen)

36. Inriktningsgemensamma �mnen f�r Elteknik Grunderna i installationsteknik. Hur man praktiserar f�reskrifterna Stolpar: Inriktning Elteknik. 500p. Branscherna vill att inriktningen ska ge en bredd �t eleven. Kurserna ska ge eleverna kunskaper inom elinstallationer och tele, data och media. Els�kerhetsverket har beslutat att begr�nsad beh�righet BB2. kommer att f�rsvinna. Sista ans�kningstid f�r BB2. �r 31/12-10. Kurserna: Praktisk ell�ra 100p. och elkraftteknik 100p. ger den teoretiska kompetensen f�r begr�nsad beh�righet BB1. Vad g�ller f�r�ndringar om beh�righeter, �verg�ngstider, f�rl�ngningar och �vrigt finns det en �ndringsf�reskrift p� els�kerhetsverkets hemsida. . Grunderna i installationsteknik. Hur man praktiserar f�reskrifterna Stolpar: Inriktning Elteknik. 500p. Branscherna vill att inriktningen ska ge en bredd �t eleven. Kurserna ska ge eleverna kunskaper inom elinstallationer och tele, data och media. Els�kerhetsverket har beslutat att begr�nsad beh�righet BB2. kommer att f�rsvinna. Sista ans�kningstid f�r BB2. �r 31/12-10. Kurserna: Praktisk ell�ra 100p. och elkraftteknik 100p. ger den teoretiska kompetensen f�r begr�nsad beh�righet BB1. Vad g�ller f�r�ndringar om beh�righeter, �verg�ngstider, f�rl�ngningar och �vrigt finns det en �ndringsf�reskrift p� els�kerhetsverkets hemsida. .

37. Inriktningen Energiteknik Grundkunskaper p� energiomr�det, el-omr�det Inriktningen ger en start i att t�nka tekniskt och milj�m�ssigt. Grunden l�ggs f�r att senare kunna profilera sig i programf�rdjupningen f�r att kunna genomf�ra drift- och underh�llsarbeten samt servicefunktioner inom energi-, milj�- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. B�de drifttekniker och vattenmilj�tekniker �r m�jliga yrken. Grundkunskaper p� energiomr�det, el-omr�det Inriktningen ger en start i att t�nka tekniskt och milj�m�ssigt. Grunden l�ggs f�r att senare kunna profilera sig i programf�rdjupningen f�r att kunna genomf�ra drift- och underh�llsarbeten samt servicefunktioner inom energi-, milj�- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. B�de drifttekniker och vattenmilj�tekniker �r m�jliga yrken.

38. �mnen och kurser att v�lja p� i programf�rdjupningen Programf�rdjupningen och yrkesutg�ngen beslutas av huvudmannen ihop med det lokala programr�det! Denna bild visar bara att det �r MYCKET att v�lja av! Programf�rdjupningen och yrkesutg�ngen beslutas av huvudmannen ihop med det lokala programr�det! Denna bild visar bara att det �r MYCKET att v�lja av!

39. Programf�rdjupningspaket och yrken Programf�rdjupningspaket mot yrkesutg�ng Exempel fr�n inriktning Elteknik Yrkesutg�ng: installationselektriker Exempel p� programf�rdjupningskurser: Belysningsteknik, 100 po�ng Data- och median�t, 100 po�ng Elmotorstyrning, 100 po�ng Fastighetsautomation 1, 100 po�ng Konstruktion 1, 100 po�ng Larm-, �vervaknings- och s�kerhetssystem, 100 po�ng �Verktygs- och materialhantering�, 100 po�ng F�rdjupningspaket Branschens f�rslag p� olika f�rdjupningspaket p� 600-700 p beroende p� inriktning. All certifiering sker utanf�r skolan! Dessutom finns det f�r inriktning elteknik f�rslag f�r hisstekniker, telekommunikationsteknik. j�rnv�gstekniker, el och signal och distributionselektriker. H�r �r det viktigt att man inom de olika lokala programr�den diskuterar vilka f�rdjupningspaket som �r intressanta f�r respektive skola och ort. F�rdjupningspaket Branschens f�rslag p� olika f�rdjupningspaket p� 600-700 p beroende p� inriktning. All certifiering sker utanf�r skolan! Dessutom finns det f�r inriktning elteknik f�rslag f�r hisstekniker, telekommunikationsteknik. j�rnv�gstekniker, el och signal och distributionselektriker. H�r �r det viktigt att man inom de olika lokala programr�den diskuterar vilka f�rdjupningspaket som �r intressanta f�r respektive skola och ort.

40. - - Entrepren�rskap ska l�pa som en r�d tr�d genom utbildningssystemet. Eget f�retagande m�ste bli ett lika naturligt val som anst�llning. - F�r att n� dit kan utbildningsv�sendet fylla en viktig funktion genom att hj�lpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p� de kunskaper, kompetenser och f�rh�llningss�tt som beh�vs. Vad vill man ha ut av att inf�ra detta: h�gre kvalitet p� s� s�tt att det leder till - Fler f�retag - Samarbete mellan skola och n�ringsliv - Pedagogiskt f�rh�llningss�tt, kreativitet Ett entrepren�riellt f�rh�llningss�tt i alla program Skolverket m�ste l�gga in det i programf�rdjupningen, och huvudmannen beslutar om det ska erbjudas lokalt. Finns tv� kurser i programf�rdjupningen p� EE.- - Entrepren�rskap ska l�pa som en r�d tr�d genom utbildningssystemet. Eget f�retagande m�ste bli ett lika naturligt val som anst�llning. - F�r att n� dit kan utbildningsv�sendet fylla en viktig funktion genom att hj�lpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p� de kunskaper, kompetenser och f�rh�llningss�tt som beh�vs. Vad vill man ha ut av att inf�ra detta: h�gre kvalitet p� s� s�tt att det leder till - Fler f�retag - Samarbete mellan skola och n�ringsliv - Pedagogiskt f�rh�llningss�tt, kreativitet Ett entrepren�riellt f�rh�llningss�tt i alla program Skolverket m�ste l�gga in det i programf�rdjupningen, och huvudmannen beslutar om det ska erbjudas lokalt. Finns tv� kurser i programf�rdjupningen p� EE.

41. Individuellt val � sv�rt att v�lja?Vad erbjuds, vad m�ste erbjudas? SV�RT ATT V�LJA?SV�RT ATT V�LJA?

42. Individuellt val IND VAL. 200p .. Endast 100 p mindre �n idag. Huvudmannen avg�r vad som erbjuds men vissa regler finns. Gymnasief�rordningen kap 5 IND VAL. 200p .. Endast 100 p mindre �n idag. Huvudmannen avg�r vad som erbjuds men vissa regler finns. Gymnasief�rordningen kap 5

43. Individuellt val / ut�kat program 22 � ��.En elev p� ett yrkesprogram har utan s�rskilt beslut r�tt att som ut�kat program l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har anm�lt att han eller hon vill l�sa de aktuella kurserna. De elever som l�ser ut�kat program har r�tt till garanterad undervisningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � skollagen (2010:800) i en omfattning som kan anses rimlig. F�rordning (2010:1040). Eng 6, Sv 2 och Sv 3 GARANTERAS som ut�kning Ut�klning = mer undervisningstid (garanterad) 22 � ��.En elev p� ett yrkesprogram har utan s�rskilt beslut r�tt att som ut�kat program l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har anm�lt att han eller hon vill l�sa de aktuella kurserna. De elever som l�ser ut�kat program har r�tt till garanterad undervisningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � skollagen (2010:800) i en omfattning som kan anses rimlig. F�rordning (2010:1040). Eng 6, Sv 2 och Sv 3 GARANTERAS som ut�kning Ut�klning = mer undervisningstid (garanterad)

44. Ut�kat program 22 � �..En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�llande s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen som de frivilliga kurserna. Beslutet fattas av rektor. �. De elever som l�ser ut�kat program har r�tt till garanterad undervisningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � skollagen (2010:800) i en omfattning som kan anses rimlig. F�rordning (2010:1040). 22 � �..En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�llande s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen som de frivilliga kurserna. Beslutet fattas av rektor. �. De elever som l�ser ut�kat program har r�tt till garanterad undervisningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � skollagen (2010:800) i en omfattning som kan anses rimlig. F�rordning (2010:1040).

45. �mnesplan struktur

46. �mnesplanens struktur �versiktlig bild �ver �mnesplan. Kurser �r en del av �mnesplaner! (Kursplaner finns inte l�ngre!) �mnet och kurser tajt knutna.�versiktlig bild �ver �mnesplan. Kurser �r en del av �mnesplaner! (Kursplaner finns inte l�ngre!) �mnet och kurser tajt knutna.

47. �mnesplanens struktur/syfte/m�l

48. �mnesplanens struktur/kurs/centralt inneh�ll

49. �mnesplanens struktur/kunskapskrav

50. Kunskapskrav H�r g�ller det att ha kunskap om utf�rande! Se bild! Bilden kan illustrera att det kr�vs vissa f�rdigheter.H�r g�ller det att ha kunskap om utf�rande! Se bild! Bilden kan illustrera att det kr�vs vissa f�rdigheter.

51. Kunskapskravens konstruktion Konsekvent begreppsanv�ndning f�r att ange kunskapsprogressionen. Alla elever l�ser, r�knar, analyserar med mera, men med olika kvalitet. Kunskapskravens konstruktionen utg�r fr�n m�len relateras till inneh�llet beskriver elevens kunnande s� som det kan observeras, vad eleven g�r eller visar utformas i en sammanh�llen text med s�rskilt fetstilta niv�mark�rer Alla elever l�ser, r�knar, analyserar med mera, men med olika kvalitet. Kunskapskravens konstruktionen utg�r fr�n m�len relateras till inneh�llet beskriver elevens kunnande s� som det kan observeras, vad eleven g�r eller visar utformas i en sammanh�llen text med s�rskilt fetstilta niv�mark�rer

52. Konsekvent begreppsanv�ndning

53. En ny betygsskala Det h�r �r bara ett exempel av B och D. R�tt till st�d om eleven riskerar att ej n� m�len. Betyget D Av x kap. y � gymnasief�rordningen (1992:394) framg�r att betyget D inneb�r att kunskapskraven f�r E och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Betyget B Av x kap. y � gymnasief�rordningen (1992:394) framg�r att betyget B inneb�r att kunskapskraven f�r C och till �verv�gande del f�r A �r uppfyllda. B och D formuleras inte lokalt, men diskuteras och till�mpas. .Det h�r �r bara ett exempel av B och D. R�tt till st�d om eleven riskerar att ej n� m�len. Betyget D Av x kap. y � gymnasief�rordningen (1992:394) framg�r att betyget D inneb�r att kunskapskraven f�r E och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Betyget B Av x kap. y � gymnasief�rordningen (1992:394) framg�r att betyget B inneb�r att kunskapskraven f�r C och till �verv�gande del f�r A �r uppfyllda. B och D formuleras inte lokalt, men diskuteras och till�mpas. .

54. Kunskapskrav

61. Exempel p� �mnesplan Hur h�nger �mnesplan och kunskapskrav ihop? Hur �r de uppbyggda? Man kan ta en bro som exempel, f�r att se andra sidan m�ste man f�rst� kopplingen mellan �mnesplan och kunskapskrav. Man kan inte bara l�sa kursen och dess centrala inneh�ll, man m�ste ocks� l�sa m�len i �mnesplanen f�r att f�rst� helheten. Vi har exempel p� fr�gest�llningar som har kommit in under arbetets g�ng, varf�r det inte finns n�gra m�l i kursen? Och detta har oftast berott p� att personen som st�llt fr�gan inte har k�nt till att m�len st�r i �mnesplanen� Man kan ta en bro som exempel, f�r att se andra sidan m�ste man f�rst� kopplingen mellan �mnesplan och kunskapskrav. Man kan inte bara l�sa kursen och dess centrala inneh�ll, man m�ste ocks� l�sa m�len i �mnesplanen f�r att f�rst� helheten. Vi har exempel p� fr�gest�llningar som har kommit in under arbetets g�ng, varf�r det inte finns n�gra m�l i kursen? Och detta har oftast berott p� att personen som st�llt fr�gan inte har k�nt till att m�len st�r i �mnesplanen�

62. �mnesplan struktur

63. Exempel p� �mnesplan �mnet Verktygs- och materialhantering (�mneskod: VEK) med kursen Verktygs- och materialhantering (kurskod: VEKVEKO 100p) Nu tittar vi! ? Verktygs- och materialhantering

64. Gymnasiearbete yrkesprogram F�rberedd f�r det yrkesomr�de som g�ller f�r den valda yrkesutg�ngen vanligt f�rekommande arbetsuppgifter inom yrkesomr�det planering, genomf�rande och utv�rdering kan vara i f�retagsliknande former Betyg E eller F 100 p Skolverket kommer att ge ut bed�mningsst�d till gymnasiearbetet.Skolverket kommer att ge ut bed�mningsst�d till gymnasiearbetet.

65. Att g�ra i morgon och fram�t

66. Fr�gor

67. Fler fr�gor? Upplysningstj�nsten (via Skolverkets v�xel) 08-527 33 200 Bed�mningsst�d kunskapskrav Bed�mningsst�d yrkeskunskaper Bed�mningsst�d gymnasiearbete Introduktionsprogram � egna konferenser v�ren 2011 Bed�mningsst�d kunskapskrav Bed�mningsst�d yrkeskunskaper Bed�mningsst�d gymnasiearbete Introduktionsprogram � egna konferenser v�ren 2011