1 / 23

Praktisk filosofi 2:4

Praktisk filosofi 2:4. Egoismen och kontraktsläran. R esumé. Deontologiska och teleologiska teorier. Krav vi bör ställa på normativa teorier (konsistens, internt stöd, externt stöd och förklaringsvärde).

roman
Télécharger la présentation

Praktisk filosofi 2:4

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Praktisk filosofi2:4 Egoismen och kontraktsläran

  2. Resumé • Deontologiska och teleologiska teorier. • Krav vi bör ställa på normativa teorier (konsistens, internt stöd, externt stöd och förklaringsvärde). • Utilitarismen är en (teleologisk) normativ teori som säger att en handling är moraliskt rätt i kraft av att den maximerar den totala nyttan. • Berömvärda och klandervärda handlingar respektive rätta och felaktiga handlingar. • Kritiken mot utilitarismen handlar i huvudsak om att det är tokigt att det enbart är konsekvenserna av våra handlingar som spelar roll (dvs. teorin saknar internt stöd).

  3. Den etiska egoismen • Teorin säger följande: En handling är moraliskt rätt i kraft av att den gör den handlandes eget liv så bra som möjligt. • En modern försvarare av den etiska egoismen är den amerikanska moderna filosofen Ayn Rand (1905-1982).

  4. Finns det handlingar som, i sista hand, är motiverade av annat än egenintresse? • En egoist kan mycket väl finna glädje i att hjälpa andra. Exempelvis blir många människors liv bra av att deras närståendes liv blir bra. (Uppstår en konflikt är det emellertid alltid givet hur egoisten ska handla.) • Notera skillnaden mellan (i) etisk egoism och (ii) psykologisk egoism. Den senare teorin säger att vi faktisk handlar för att våra egna liv ska bli så bra som möjligt.

  5. Argument för egoism Den är mindre krävande än t.ex. utilitarismen. • Enligt egoismen har vi inga moraliska förpliktelser mot andra än oss själva. Även om detta kan vara nog så mödosamt, så slipper vi åtminstone tänka på andra i vårt handlande.

  6. 2. Total opartiskhet är inte rimlig. • Det är ett psykologiskt faktum – åtminstone för de flesta av oss – att vi bryr oss mer av sådant som händer våra närstående än sådant som händer människor som vi aldrig träffat. Egoismen legitimerar detta på ett annat sätt än t.ex. utilitarismen.

  7. Argument mot egoism • Anta att jag delar med mig av mina resurser till en nödställd, och att jag själv hade haft det bättre om jag inte gjort det. Även om jag nu inte har en plikt att dela med mig, så kan jag inte gärna ha en plikt att inte göra det. Min handling är, med andra ord, inte fel. Men den etiska egoismen medför att den är det. • 1. Orimlig syn på plikter.

  8. 2. Fångarnas dilemma • Det finns många fall som är av följande slag: Om alla agerar egoistiskt, så blir konsekvenserna dåliga – för alla. • Det kändaste (hypotetiska) fallet kallas ”fångarnas dilemma”.

  9. Två brottslingar, A och B, har åkt fast för ett rån och placerats i varsin cell. Men de är båda också misstänkta för en rad andra brott. För de här andra brotten saknar dock polisen teknisk bevisning. • Fångvaktaren ger nu fångarna följande möjligheter …

  10. Anta att B erkänner. Då tjänar det A:s egennytta att också erkänna. A får ju då åtta år i stället för tio. Anta i stället att B nekar. Även då tjänar det A:s egennytta att erkänna. A får då tre månader istället för ett år. • Alltså – oavsett vad B gör, så bör A, som egoist, erkänna.

  11. Men precis samma resonemang kan naturligtvis tillämpas på fånge B. • Så om båda är egoister, så får A och B åtta års fängelse vardera. • Men detta är ju mycket sämre – för dem själva – än om båda hade nekat – då hade A och B bara fått ett års fängelse vardera. • I det här fallet gäller alltså, att om var och en gör det som är bäst för en själv, så får båda det mycket sämre än om de sett till bådas bästa. • Den etiska egoismen kan därför tyckas vara självmotsägande (självupphävande).

  12. Kontraktualismen • Fångarnas dilemma-argument kan sägas ligga till grund för en mer sofistikerad form av den etiska egoismen: kontraktualismen. • Teorin säger följande: En handling är moraliskt rätt i kraft av att den är i enlighet med det sociala kontraktet (dvs. det kontrakt som rationella egoister skulle enas om). • ”Man kan se kontraktsläran som ett finurligt sätt att […] återupprätta moralen i en värld av (i huvudsak) obotliga egoister.” (Tännsjö)

  13. Hobbes • 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes resonerade sig i boken Leviathan fram till kontraktualismen på ett sätt som påminner om tanken bakom fångens dilemma. • Hobbes utgår från idén om ett naturtillstånd, där det saknas sociala regler, regering, polismakt, etc. Var och en får klara sig bäst den kan. Hur vore det att leva i naturtillståndet? Thomas Hobbes (1588-1679)

  14. Hobbes menar att ett sådant liv skulle vara ”ensamt, fattigt, vidrigt, rått och kort”. • Hobbes menar att vi, för att komma bort från naturtillståndet, bör hitta former för samarbete. • Det som behövs är: (i) garantier att vi inte skadar varandra, och (ii) garantier att alla håller ingångna avtal. Garanten = en central auktoritet. • Som de rationella egoister vi är förstår vi på så sätt att vi måste upprätta en central auktoritet som tvingaross till samarbete.

  15. Rawls • Den amerikanske filosofen Rawls ville i sin bok A Theory of Justice visa ett moralfilosofiskt alternativ till utilitarismen. • Detta gör han på ett sätt som skulle kunna kallas kontraktualistiskt. John Rawls (1921-2002)

  16. Rawls rättviseteori • Varje människa har rätt till den största uppsättning grundläggande friheter och rättigheter som är förenlig med att alla har liknande friheter och rättigheter. • Sociala och ekonomiska ojämlikheter bör arrangeras så att de är a) knutna till yrken och ställningar som står lika öppna för alla under betingelser präglade av lika möjligheter, och b) gynnar de sämst ställda.

  17. Rawls (viktigaste) argument för sin teori 1. Det intuitiva argumentet för lika karriärmöjligheter • Rawls utgår från vad han kallar “den förhärskande synen på lika möjligheter”, som innebär att ojämlikheter är motiverade när det rått en rättvis tävlan om de tjänster och positioner som medför stora förmåner. Att det rått ”en rättvis tävlan” innebär att inga moraliskt irrelevanta faktorer – t.ex. ras- eller könstillhörighet – har påverkat våra öden. Det är våra val och ansträngningar som påverkar.

  18. Rawls menar att ”den förhärskande synen” bortser från andra sorts oförtjänta ojämlikheter – ojämlikheter i fråga om naturgiven begåvning och socialt ursprung. • ”Ingen förtjänar att födas i en väldigt välbärgad miljö eller med 140 i iq – lika litet som man förtjänar att födas till en viss klass eller ras, eller till ett visst kön. Om det är orättvist att människors öden formas av de senare faktorerna, är det oklart varför inte precis samma orättvisa föreligger i lika hög grad då någons öde formas av de förstnämnda faktorerna.” • Både naturgivna färdigheter och sociala omständigheter är en fråga om ren tur, och ren tur borde inte få styra vilka moraliska anspråk människor kan ställa.” (Rawls)

  19. 2. Samhällskontraktsargumentet • Om vi befinner oss bakom en okunnighetens slöja – utan kunskap om t.ex. vår iq eller sociala status – så skulle vi välja att utforma ett samhälle i enlighet med principerna (i) och (ii). Därmed är principerna fair. • Ursprungspositionen ska inte uppfattas som en verklig historisk, utan som en rent hypotetisk situation som är avsedd att pröva våra intuitioner om vad ett rättvist samhälle innebär. • Maximin-strategin – den strategi som maximerar ens lott om man hamnar i den sämsta tänkbara situationen.

  20. Argument för kontraktualismen 1. Besvarar på ett rimligt sätt frågan om när det är rimligt att bryta mot samhällets regler • Man godtar kontraktet för att man tjänar på det, men om man nekas det andra får, lösgörs man från förpliktelsen att följa reglerna. Man tjänar ju då inte på att hålla sig kontraktet. Exempel: bestraffa brottslingar.

  21. 2. Moralen avmystifieras • Vi behöver inte hänvisa till ”moraliska fakta” oberoende av oss, eller till Guds befallningar. Moralen är ”bara” en lösning på förnuftiga människors samarbetsproblem …

  22. Övning Den psykologiska egoismen gör gällande att vi faktisk handlar för att våra egna liv ska bli så bra som möjligt. Stämmer detta? Vad talar för teorin? Vad talar emot? Fångarnas dilemma visar att om var och en handlar egoistiskt så går det sämre för oss alla. Finns det exempel på Fångarnas dilemma-situationer i den faktiska världen? Diskutera Rawls båda rättviseprinciper. Håller ni med om dem? Om ja, varför? Om nej, varför inte?

  23. Kontraktualismen säger att en handling är moraliskt rätt i kraft av att den är i enlighet med det sociala kontraktet (dvs. det kontrakt som rationella egoister skulle enas om). Vad skulle man kunna rikta för huvudsakliga invändningar mot teorin?

More Related