KA 2003-03-26

1. KA 2003-03-26 BBIC - barns behov i centrum Sammanbrott – ett oplanerat avslut av samhällsvård Viktoria Westerberg FoU Västernorrland 070-392 00 58

2. KA 2003-03-26 Barns Behov i Centrum BBIC ett system för utredning, planering och uppföljning av barn i den sociala barnavården

3. Ansökan Anmälan Annat sätt Förfrågan om service eller rådgivning Förhandsbedömning Beslut att inleda utredning. Underrätta berörda att utredning inleds. Hänvisning till öppna insatser utan utredning. Ställningstagande att inte inleda utredning. Särskild pärm eller befintlig personakt. Förhandsbedömning

4. Utredning och insatser Upprätta utredningsplan. Utföra utredning som skall vara slutförd inom fyra månader. Analys, bedömning, förslag till beslut och kommunicering. Beslut Inga insatser. Avslag Öppna insatser. Placering utanför det egna hemmet. Vårdplan Vårdplan Genomförandeplan Samtycke Inte samtycke Genomförande Beslut enl. SoL Beslut ansöka om vård enl. LVU Uppföljning Utvärdering Omprövning Bifall Avslag

5. KA 2003-03-26 Bakgrund England • BBIC har sin grund i England. Utifrån den starka kritik som riktades gentemot engelsk barnavård startade ett utvecklingsarbete. • Utvecklingen skedde stegvis och gick från att omfatta uppföljning av placerade barn till ett heltäckande system för utredning och uppföljning inom social barnavård.

6. KA 2003-03-26 Den bärande principen i det engelska systemet är att socialtjänsten måste kunna påvisa att den vård som samhället erbjuder är bättre än den vård som barnet fått i ursprungsfamiljen.

7. KA 2003-03-26

8. KA 2003-03-26 • ”...många socialarbetare ser annorlunda på det placerade barnet jämfört med de förväntningar de har på sina egna barn. • De har inte alltid reflekterat över att barn är barn världen över och att placerade barns behov liknar de behov deras egna barn har och att dessa behov måste uppmärksammas av någon.” • Harriet Ward, senior researcher

9. KA 2003-03-26 • Mikael • Bobby

10. KA 2003-03-26 Brister i familjehemsvården— enligt länsstyrelsens granskningar 1995 • Vård- och behandlingsplaner saknades ofta • Tidsgränsen för uppföljning av vård överskreds ofta • Barnperspektivet saknades, barnets behov och utveckling beskrevs sällan • Utbildning till familjehem prioriterades inte

11. Bakgrund Sverige KA 2003-03-26 1993 - 1995 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och stärka familjehemsvården 1996 - 1997 Dartingtonprojektet

12. KA 2003-03-26 Brister i utredningsarbetet— enligt Länsstyrelsen granskningar, Sundell & Egelund 2000 • Barnen kom sällan till tals och hur barnets syn har påverkat beslutet redovisades inte • Tonvikten på föräldrarnas problematik och sällan redovisades barnens behov • Dokumentationen hade stora brister Hur barns och föräldrars problem utreddes varierade mellan socialsekreterare resp. mellan olika kommuner • Socialsekreterarnas personliga värderingar styrde både utredningen och resultatet

13. Bakgrund Sverige KA 2003-03-26 1993 - 1995 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och stärka familjehemsvården 1996 - 1997 Dartingtonprojektet 1999 - 2005 BBIC-projektet 2006 BBIC - ett ”färdigt” verksamhetssystem för utredning, planering och uppföljning — nationell spridning påbörjas

14. KA 2003-03-26 Spridningen av BBIC • Nationell spridning sedan 2006 • November 2008: • av 290 kommuner är: • 276 kommuner utbildade • 266 kommuner med prövolicens • 10 kommuner med ordinarie licens • c:a 550 externa uppdragstagare • är utbildade i BBIC

15. BBIC:s visionära mål att ge de barn och unga som är föremål för socialtjänstens interventioner samma chanser i livet som andra barn i samhället KA 2003-03-26

16. BBIC:s mål och syfte Mål:ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barn- och ungdomsvård Syfte: Stärka barns ställning Öka samarbetet med barnet och dess nätverk Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp Bidra till ökad rättssäkerhet KA 2003-03-26

17. Vad är BBIC? KA 2003-03-26 Forskning

18. Forskningsgrund England Studien: Assessing Outcomes in Child Care De sju behovsområdena bygger på utvecklings-psykologiska teorier, empiriska studier om barn som separerats från sina föräldrar samt en uppfattning om vad ”vanliga föräldrar” vill ge sina barn. Parker m.fl. 1991 Studien: Children´s Needs — Parenting Capacity Hur barns utveckling påverkas av att leva med föräldrar som har psykiska problem, missbruks- problem eller där det förekommer familjevåld. Cleaver m. fl. 2000 KA 2003-03-26

19. Andra teorier om barns och ungas utveckling Anknytningsteori Utvecklingspsykologi Teorier om familjers funktion och föräldrars förmåga till omsorgstagande Risk- och skyddsfaktorer Sårbarhet och motståndskraft Teoretiska utgångspunkter –Utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling KA 2003-03-26

20. Vad är BBIC? KA 2003-03-26 Forskning Grundprinciper

21. Grundprinciperna 1. Barn och unga i centrum 2. Teoretiska utgångspunkter - utvecklingsekologisk syn - andra teorier om barns och ungas utveckling 3. Likvärdiga möjligheter för alla barn 4. Samarbete med barn och deras familjer 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser KA 2003-03-26

22. Grundprinciperna 6. Identifiera resurser och svårigheter 7. Insatser under utredningens gång 8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser 9. Kunskap och beprövad erfarenhet KA 2003-03-26

23. KA 2003-03-26 Barnet som subjekt och aktörTitti Mattsson (2006) • Rättssystemet är tydligt i sitt budskap att barn ska betraktas som ett subjekt, med gradvis stigande möjlighet att kunna agera i samband med frågor som rör henne eller honom personligen. • Barnet ska betraktas som subjekt med fullt människovärde och med egna kunskaper och erfarenheter. • Barnet ska betraktas som en individ med handlingsförmåga och med gradvis stigande rätt att få påverka sitt liv. Denna syn på barnet ska råda i relationer mellan barn och socialnämnd, domstol, familjehem, och mellan barn och vårdnadshavare.

24. KA 2003-03-26 Barns delaktighet • när ska barnet medverka, • varför ska barnet medverka och • på vilket sätt ska barnet medverka Familjehemsplacerade barn involveras i livsavgörande beslut till skillnad från andra barn. Viktigt att fundera över:

25. KA 2003-03-26

26. Vad är BBIC? KA 2003-03-26 Dokumentationssystem formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper

27. Formuläröversikt KA 2003-03-26

28. Vad är BBIC? KA 2003-03-26 Mötes- struktur Dokumentationssystem formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper

29. Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan senast samma dag insats börjar Uppföljningsmöte Genomförandeplan Protokoll uppf.möte 1:a 4 v. efter P-möte därefter var 6:e mån Utredning Vårdplan Placeringsmöte Placeringsinformation senast samma dag placering börjar Planeringsmöte Genomförandeplan senast 2 v. efter att placering börjat Uppföljningsmöte Övervägande Omprövning Protokoll uppf.möte inom 3 mån. efter P-möte, därefter var 6:e mån PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

30. KA 2003-03-26 Placeringsinformation • Innehåller praktisk information som är viktig i inledningsskedet av placeringen • kontaktuppgifter • vardagsrutiner • umgänge • Innehåller möjlighet för samtycke till medicinsk vård • Ska upprättas senast samma dag som barnet placeras.

31. KA 2003-03-26 Genomförandeplan • Svarar på frågorna: hur ska insatsen genomföras, vem ansvarar för vad och när ska det ske? • Ska upprättas senast två veckor efter att barnet placerats och ska följas upp minst var sjätte månad.

32. KA 2003-03-26 Uppföljning en form av avstämning • Lagkrav att ett övervägande eller omprövning görs var sjätte månad när barn är placerade. • Vad har barnet för uppfattning om pågående insatser? • Vad har vårdnadshavarna för uppfattning om pågående insatser? • Vad har omsorgsgivarna för uppfattning? • Fungerar pågående insatser? • Behövs kompletterande insatser?

33. Basen – faktorer i familj och miljö Barnets behov Föräldrarnas förmåga BARNET Familj och miljö Arbete Boende Ekonomi Lokalsamhällets resurser Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Social integrering

34. Barnets behov Barnets behov Föräldrarnas förmåga BARNET Familj och miljö Hälsa Utbildning Känslo- och beteende- mässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv

35. Föräldrarnas förmåga Barnets behov Föräldrarnas förmåga BARNET Familj och miljö Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet

36. Triangeln Barnets behov Föräldrarnas förmåga BARNET Familj och miljö Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Säkerhet Känslo- och beteende- mässig utveckling Känslomässig tillgänglighet Identitet Stimulans Familj och sociala relationer Vägledning och gränssättning Socialt uppträdande Klara sig själv Stabilitet Arbete Boende Ekonomi Lokalsamhällets resurser Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Social integrering

37. Det tredelade föräldraskapet KA 2003-03-26 BARNET Föräldrar Socialtjänst Vårdgivare

38. Det tredelade föräldraskapet KA 2003-03-26 Teamet runt barnet Vänner/socialt nätverk Hälso- och sjukvård BARNET Föräldrar Socialtjänst Skolbarnomsorg Vårdgivare Släktingar Förskola/skola

39. KA 2003-03-26 Vändpunkter

40. KA 2003-03-26 VändpunkterVändpunkter och förändringsprocesser S A Berglund 2007 När sker vändpunkter: • speciella situationer och händelser • speciella människor och relationer • ökad medvetenhet och mognad

41. KA 2003-03-26 En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland

42. Hur kan samhällsvård för barn studeras? • Studier om effekter för samhällsvård är ofta dyra och svår att genomföra. • Sammanbrott ett mått på hur socialtjänsten klarar av att genomföra samhällsvård. • Sammanbrott har länge varit internationellt erkänt. Det finns en nationell studie i Sverige. • Återplaceringar är ytterligare ett mått på stabilitet i samhällsvården.

43. Vad är sammanbrott? barnet vägrar stanna kvar eller rymmer hela tiden. socialtjänsten är missnöjd med omsorgen om barnet. omsorgsgivaren avbryter i strid med vad socialtjänsten vill. Ett tydligt sammanbrott är när samhällsvården för barnet avbryts oplanerat utifrån att:

44. Vad är återplaceringar? Återplacering innebär att barnet flyttar hem men sedan återigen måste placeras i dygnsvård. I denna studie används ett år som uppföljningstid efter avslutad placering.

45. Sammanbrott och återplaceringar • Frekvens för sammanbrott varierar mellan 20-50 %, Vinnerljung m.fl. studie visade på 30-37 %. • Sammanbrott är ingen tillfällighet utan mer ett icke kontextberoende problem. • Sammanbrott har betydelse för vårdens kvalité och barnens framtida vuxenliv. • Forskning om upplevelsen av sammanbrott är bristfällig men barn har beskrivit sin barndom som ”hit och dit” och ”hoppig”. • Frekvens för återplaceringar är mellan 20-30 %.

46. Syftet Studiens övergripande syfte är att: analysera vilka faktorer som påverkar stabiliteten för barn i samhällsvård och hur bristande stabilitet i samhällsvården upplevs av barn, barnens biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare?

47. Kunskapsbidrag • Översiktlig kunskap om samhällsvård för barn. • Kunskap om vilken insats som har störst möjligheter att genomföras utifrån barnets problematik. • Aktuell kunskap om frekvens och samband för sammanbrott. • Kunskap om frekvens och samband för sammanbrott gällande yngre barn. • Kunskap om konsekvenser av sammanbrott.

48. Delstudie ett Syftet är att undersöka frekvens samt analysera vilka faktorer som ökar respektive minskar risken för sammanbrott och återplacering för barn i samhällsvård. • aktstudie • barn 0-16 år som påbörjade placering 2005 och 2006 i Västernorrlands län. • följer placeringarna i två år samt ett år efter avslut.

49. Delstudie två Syftet är att förstå och analysera hur sammanbrott upplevs av barnen, biologiska föräldrarna, omsorgsgivarna och socialsekreterarna. • djupintervjuer 3-6 månader efter sammanbrottet • intervjuer med barn, biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare.

50. KA 2003-03-26 Kommer socialtjänstens arbete med BBIC att påverka ditt uppdrag som familjehem/ omsorgsgivare och i så fall hur? Egna erfarenheter av sammanbrott som familjehem?!