1 / 43

Finanskrisens effekter på svensk industri

Finanskrisens effekter på svensk industri. En rapport av Industrins Ekonomiska Råd 27 Mars 2009. Industrins Ekonomiska Råd. Olle Djerf, Ordförande Pontus Braunerhjelm, Professor, Forum för småföretagsforskning (FSF)

salma
Télécharger la présentation

Finanskrisens effekter på svensk industri

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Finanskrisens effekter på svensk industri En rapport av Industrins Ekonomiska Råd 27 Mars 2009

  2. Industrins Ekonomiska Råd Olle Djerf, Ordförande Pontus Braunerhjelm, Professor, Forum för småföretagsforskning (FSF) Håkan Frisén, Prognoschef, SEB Henry Ohlsson, Professor i nationalekonomi, Uppsala universitet

  3. IER-rapportens kapitel • Sammanfattning • Finanskrisen, ekonomisk politik och protektionistiska hot • Finanskrisens effekter på den reala ekonomin • Konsekvenserna för den svenska industrin • Industrins konkurrenskraft • De industrianställda och deras arbeten

  4. Uppläggning • Finanskrisens effekter på den reala ekonomin och industrin (Olle Djerf) • Protektioniska hot och industrins konkurrenskraft (Pontus Braunerhjelm) • Varsel främst mot de industrianställda (Henry Ohlsson)

  5. Finanskrisens negativa spiral • Direkta effekter • Högre finansieringskostnader • Kreditåtstramning • Negativa förmögenhetseffekter • Fallande börskurser • Sjunkande bostadspriser • Mer pessimistisk framtidstro • Effekter via utrikeshandeln

  6. Är finanskrisen över?

  7. Mot nollpunkten i rask takt

  8. Ekonomisk-politiska motåtgärder • Likviditetsstöd • Räntesänkningar • Kvantitativa lättnader (trycka pengar) • Finanspolitisk stimulans • Garantier för det finansiella systemet • Branschstöd

  9. Från finanskris till realekonomisk kris

  10. Protektionistiska vindar • Tariffära – tullar (fordon, livsmedel) • Utökat statsstöd tillåtet • Främst icke-tariffära hinder: • Efterfrågesidan ”buy american/spanish etc”-kampanjer, uttalade hot/smutskastning av importerade produkter, offentlig upphandling • Utbudssidan stödja inhemska företag och arbetskraft

  11. Protektionistiska vindar • Stöd till permitteringsåtgärder – främst i länder med svagare arbetslöshetsförsäkringar och striktare arbetsmarknadsregleringar. Från 2 månader i Belgien upp till 18 månader i Tyskland • Branschstöd – finans- och fordonsbranscherna. Den senare – lån och direkta stöd. Exakt utformning oklar • Per sysselsatt 370’ i Frankrike, 290 i Spanien, 180’ i UK och 25’ i Tyskland. Tillkommer andra insatser som skrotpremier

  12. Synkroniserad global nedgång

  13. Sveriges BNP sjönk mest 4 kv-08 (Kv/Kv)

  14. Prognoserna revideras ned- BNP-fall i år på 3-4 %

  15. Ingen permanent deflation – bara tillfälligt under 2009 • Råvarupriseffekten kulminerar under 2009 • Konjunkturraset pressar lönerna • Dagens krispolitik är i praktiken "att leka med inflationselden" • När vaknar inflationen? 1) Då kreditmarknaden börjar fungera bättre 2) Efterfrågan tar fart 3) Produktionsgapen sluts • Först därefter inflationsrisker (efter 2010)

  16. KPI i Sverige, EMU och USA

  17. KPI på minus 0,5% 2009, +0,5% 2010

  18. Effekter för svensk ekonomi • Efterfrågeras i hela globala ekonomin • Sverige drabbas minst lika hårt som OECD • BNP sjunker mellan 3 och 4 procent 2009 • Svag SEK, starka balansräkningar, lägre ränta kan ge starkare svensk återhämtning • Det går inte att undvika en kraftig försämring på arbetsmarknaden 2010-2011 • KPI -0,5% 2009, +0,5 % 2010 • Större risker på nedåtsidan

  19. Effekter för den svenska industrin

  20. Industriproduktionen ned 23%

  21. Effekter i olika branscher

  22. Sysselsättningen

  23. Sysselsättningen per bransch

  24. Industrins konkurrenskraft • Konkurrenskraft på kort sikt • Produktivitet • Arbetskraftskostnader per producerad enhet • Terms-of-trade • Växelkursen • Produktpriser, råvarupriser, insatsvarupriser • Lönsamhet • Konkurrenskraft på lång sikt

  25. Produktiviteten negativ 2008

  26. Produktiviteten i olika länder

  27. Relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet i tillverkningsindustrin

  28. Kronan och konkurrenskraften • Slår olika i olika branscher • Ökar generellt exportindustrins konkur-renskraft • Efterfrågeraset väger tyngre • Kronan fortsatt svag på kort sikt… • ..men stärks ned mot under 10 mot euron under loppet av 2010

  29. Oljepriset i USD och SEK

  30. Terms of-trade

  31. Lönsamheten tydligt försvagad Lönsamhetsomdöme enligt konjunkturbarometern

  32. Industriinvesteringarna

  33. Industriinvesteringarna

  34. De industrianställda och deras arbeten • varsel • friställning • arbetslöshet • lediga platser • nyanställningar

  35. Varsel månadsdata

  36. Varsel årsdata

  37. Andelen tillsvidareanställda

  38. Andel varslade per bransch 2008

  39. Andel varslade per län 2008

  40. Lediga platser

  41. Bruttoflöden på arbetsmarknaden, industrin

  42. Antal varslade och antalet arbetslösa Tusental

  43. Andelen arbetslösa kassamedlemmar

More Related