Är folkhälsan sämre i gränsregionen?

1. Är folkhälsan sämre i gränsregionen? En studie av ett antal folkhälsoindikatorer i Västra Götalands län och Östfold fylke September 2012

2. Temagrupp Folkhälsa:Hege Marie Edvardsen, Fredrikstad kommuneSofia Reimbert, Uddevalla kommunGöran Carlsson, Trollhättans StadTormod Lund, Fylkesmannen i ÖstfoldKnut-Johan Rognlien, Östfold fylkeskommune

3. Valda indikatorer: • Andel avhoppare från gymnasieutbildning • Valdeltagande • Utbildningsnivå • Arbetslöshet • Dödsrisk • Självupplevd hälsa • Brottslighet

4. Innehåll och metod • Geografiskt mönster • Utveckling över tid • Kombination av indikatorer • Frågeställningar för fortsatta studier • Indexering

5. Avhopp från gymnasieskola • Val av indikator • Absoluta tal och Indexerad statistik för att studera om avhoppen är större i gränsregionen än i övriga landet. • Tillgänglig statistik från 2006-2010. • Avhoppen är generellt sett högre i Norge än i Sverige

6. Andel avhopp från gymnasieskolan 2006 Andel avhopp från gymnasieskolan 2010

7. Avhopp från gymnasieskola – geografi • I Östfold har avhoppen för nästan alla kommuner ökat under perioden. • I Västra Götaland är det mer variationer. • Bengtsfors har minskat andelen avhopp medan Dals-Ed har ökat från men i perioden mellan haft låga siffror med avhopp. • 15 av 18 kommuner i Östfold har ett index över 100 år 2010 • Höga indexsiffror på svensk sida men här är bilden inte lika tydlig

8. Avhopp från gymnasieskolan 2006 - indexerat Avhopp från gymnasieskolan 2010 - indexerat

9. Resultat och slutsatser - avhopp från gymnasieskolan • Man kan knappast urskilja något enhetligt mönster kopplat till gränstrakter vare sig i Östfold eller Västra Götaland. • Det finns i norra Fyrbodal extremvärden åt båda hållen. • En hovedforskjell synes å gå mellom landene: Det er høyest andeler frafall i videregående skole i Norge, og andelen øker.

10. För fortsatta studier – avhopp från gymnasieskola • Vad ligger bakom extremvärden vissa år i vissa kommuner och varför verkar vissa kommuner ha kunnat förbättra sina siffror? Har man vidtagit speciella åtgärder? • Utbildningssystemen skiljer sig åt i de båda länderna, liksom möjligheten att få arbete för ungdomar. Medverkar det till att Norge generellt har högre andel avhoppare? • Östfold bör jämföras med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda.

11. Valdeltagande • Kan visa på delaktighet och engagemang • Definition: Andel av de röstberättigade som röstat i de tre senaste kommunvalen i Norge och Sverige. • Valdeltagandet är generellt högre i Sverige än i Norge • Indexering till respektive lands genomsnitt tar bort den effekten

12. Valdeltagande - geografi • Fyrbodal: Lågt deltagande i Dalsland och Norra Bohuslän, även jämfört med andra perifera områden av länet. • Fyrbodal: Strömstad, Dals Ed och Bengtsfors har lägst index i hela länet. • Östfold: 12 av 18 kommuner har under 100. Högst valdeltagande i öster, mer splittrat i väster. • Östfold: Aremark, Römskog och Marker utmärker sig positivt liksom Hvaler och Råde. • Variation över åren, men ett visst mönster kan sägas bestå mellan de tre valen

13. Valdeltagande 2002 indexerat Valdeltagande 2010 indexerat

14. Valdeltagande 2010, andel röstande

15. Resultat och slutsatser - valdeltagande • Valdeltagandetär lägre i svenska gränsregionen än i andra delar av Västra Götaland. • Detta kan delvis kopplas till andra indikatorer som hör samman med folkhälsa, men inte helt. • Östfolds kommuner har ofta lågt valdeltagande. • Intressanta undantag med högt valdeltagande finns i Östfold, dock inte i Fyrbodal.

16. För fortsatta studier - valdeltagande • Varför har norra Fyrbodal det lägsta valdeltagandet i Västra Götaland? Avståndet till ”makten” i Sverige? Närheten till grannlandet? • Varför avviker t ex Romskog, Aremark och Öckerö med högt valdeltagande? Finns där en kultur av samhörighet? Finns något att lära av detta? • Vad beror Norges jämfört med Sverige låga valdeltagande på? • Östfold bör jämföras med motsvarande siffror för Oslo och Akershus kommuner för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda bättre.

17. Utbildningsnivå • Kopplas samman med kunskap och delaktighet i samhällslivet. • Förbättrar möjlighet till arbete, god ekonomi m fl folkhälsofaktorer. • Definition: Den andel av befolkningen 25-74 år som inte har högre än förgymnasial utbildning. • Indexering har skett inom respektive land • Tidsperioden omfattar 2001-2010

18. Utbildningsnivå - geografi • Fyrbodal: Alla kommuner har större andel lågutbildade än genomsnittet i Sverige. Högt index även i andra perifera delar av länet. • Fyrbodal: Särskilt högt index har Dalslandskommunerna (förutom Åmål). Lägst index i Uddevalla-Trollhättan Vänersborg • Östfold: Även här ligger alla utom en kommun över rikssnittet men skillnaden är inte så stor. • Östfold: Ett visst mönster med lägre index i kustkommunerna i väster, främst i Hvaler. Högst värde i Marker i öster och Skiptvet. • Successiv höjning av utbildningsnivån under perioden

19. Låg utbildningsnivå 2010 indexerat

20. Utbildningsnivåns förändring 2001-2010 i Östfold och Fyrbodal

21. Resultat och slutsatser - utbildningsnivå • Utbildningsnivån är ofta lägre i perifera delar inklusive gränsbygder. • Förklaringar här är näringslivsstruktur, läge och befolkningsunderlag, inte gränsen i sig.

22. För fortsatta studier - utbildningsnivå • Vi fann ett mönster med högre utbildningsnivå i kranskommuner runt storstaden Göteborg. Finns motsvarande mönster även i Osloregionen?

23. Arbetslöshet • Val av indikator • Olika innehåll i statistiken • Indexering för att jämföra gränsområdet

24. Arbetslöshet- geografi • Stora skillnader mellan Norge och Sverige • Hög arbetslöshet i Dalsland, Trestadskommunerna och norra Skaraborg. Låg längst kusten och Göteborgs östra kranskommuner • ”Hög” arbetslöshet i Sarpsborg, Fredrikstad, Halden och Moss. Låg i Römskog, Spydeberg och Trögstad

25. Arbetslösa i % år 2008 Arbetslösa i % år 2010

26. Arbetslösa 2008 - indexerat Arbetslösa 2010 - indexerat

27. Resultat och slutsatser - arbetslöshet • Arbetslösheten är troligtvis mer beroende av näringslivsstrukturen i kommunerna samt pendlingsavstånden än av närheten till nationsgränsen, såväl i Norge som i Sverige. • Arbetslösheten har stigit under perioden. • Stora skillnader mellan länderna

28. För fortsatta studier - arbetslöshet • Varför verkar Strömstad påverkas positivt gällande arbetslöshet och närhet till gränsen när samma inte gäller för Dals-Ed och Bengtsfors? Beror det på andra faktorer än näringsstrukturen? • Är det sant att i vissa kommuner med ont om jobb flyttar folk som är eller riskerar bli arbetslösa ut (och arbetslöshetssiffrorna hinner inte bli höga) medan de arbetslösa i andra kommuner bor kvar. Om det är så, vad beror det på?

29. Dödsrisk • Kan ses som en objektiv indikator på hälsoläge • Vi antar att en för tidig död kan vara en följd av olika folkhälsovariabler. • Definition: antal döda per 100 000 inv i åldrarna 0-74 år. • Dödlighet (0-74 år) finns för både Västra Götaland och Östfold för åren 2006-2010.

30. Dödsrisk - geografi • Fyrbodal: Hög dödlighet i norra delarna men även i perifera områden som norra Skaraborg och i delar av centrala Västergötland. • Fyrbodal: Mellerud och Strömstad hade högst index i länet näst efter Töreboda 2010. • Östfold: 12 av 18 kommuner i Östfold ligger över snittet för Norge. • Östfold: Dödligheten är högst i ett något varierande stråk i mitten och lägst i Romskog längst österut och Rygge längst i väster. • Ingen trend i huvudmönstret över tid i Fyrbodal, däremot en svag tendens till ökade index i Östfold. Stor variation mellan åren i mindre kommuner.

31. Dödsrisker 2010 indexerat

32. Resultat och slutsatser - dödsrisker • Dödligheten är ofta högre i gränskommuner men även i andra perifert belägna kommuner. • Det geografiska mönstret visar att dödligheten bör kunna ha en grund i strukturella problem samt levnadsvanor.

33. För fortsatta studier - dödsrisker • Har Romskog och Rygge något gemensamt som sänker dödligheten? • För att dra fler slutsatser om dödligheten i Östfold bör man jämföra med andra norska kommuner, t ex runt Oslo. • Eftersom kommuner med hög medelålder också i regel har större andel i de övre delarna av åldrarna 0-74 år är denna indikator delvis missvisande. En analys bör göras med dödligheten rensad från effekter av kommunens ålderstruktur.

34. Upplevd dålig hälsa • En subjektiv indikator på hälsoläge • Källor: Folkhälsoinstitutets (FHI) nationella folkhälsoundersökning i Sverige och Östfolds folkhälsoenkät. • Definition: Den andel som svarat dåligt eller mycket dåligt på en femgradig skala. • Siffror finns för svenska kommuner för fyraårsperioder från 2006. Senaste värden avser 2008-2011. För Östfold finns motsvarande uppgifter för 2011. • Ingen indexering har gjorts då inga rikssiffror finns för Norge.

35. Upplevd dålig hälsa - geografi • Fyrbodal: Inget påtagligt mönster men i delar av området upplever man sig ha dålig hälsa, liksom även i vissa andra delar av länet. • Fyrbodal: Vid senaste mätningen hade Munkedal och Färgelanda upplevt dåligast hälsa, befolkningen i gränskommunen Strömstad mår dock relativt bra. • Östfold: Generellt mår man något sämre i Östfold än i Västra Götaland. Inget påtagligt mönster märks men tre av de östra gränskommunerna har ganska höga värden. • Östfold: Andelen som mår dåligt är störst i Askim, bäst mår man i Römskog i öster. • Värdena varierar ofta mellan åren för enskilda svenska kommuner men inte sällan återkommer samma kommun med dåligt upplevd hälsa.

36. Upplevd dålig hälsa, senaste värden

37. Dödlighet och upplevd hälsa: kommuner som ”sticker ut”

38. Resultat och slutsatser - upplevd dålig hälsa • I vissa gränskommuner har man höga värden på självupplevd ohälsa men flera undantag finns. • Det verkar som om man "traditionellt" mår sämre i vissa kommuner oavsett om de ligger i gränsregion eller ej.

39. För fortsatta studier – upplevd dålig hälsa • Varför anser man sig må bra i vissa kommuner trots att dödligheten är relativt stor? Vad är det som höjer dödligheten i Strömstad trots att de anser sig mår bra där? • Varför mår man ”traditionellt” sämre i vissa kommuner, t ex Munkedal? Finns gemensamma orsaker eller är förklaringarna olika från fall till fall? • I detta material har vi endast uppgifter om den självupplevda hälsan i Östfold för år 2011. Är mönstret likartat längre tillbaka i tiden? • Finns möjlighet att jämföra Östfold med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda?

40. Brottslighet • Indikatorn hör ihop med trygghet/otrygghet. • Definition: Antal anmälda brott per 1000 invånare • Uppgifter för båda länderna redovisas i materialet för åren 2008-2010.

41. Brottslighet - geografi • Fyrbodal: Brottsligheten är relativt låg i Fyrbodal och ingen av kommunerna når över riksindex under treårsperioden. I övrigt är variationen stor i Västra Götaland. Endast Göteborg har större brottslighet än rikssnittet. • Fyrbodal: Strömstad och vissa år Trollhättan, Uddevalla och Mellerud har dock relativt höga siffror. • Östfold: Sju av de 18 kommunerna har högre brottslighet än rikssnittet i Norge. • Östfold: Två av kommunerna med gränsövergångar, Halden och Marker, har den högsta brottsligheten. Moss och ö-kommunen Hvaler hade också relativt hög brottslighet. Minst brottslighet hade Römskog längst i nordost. Inget påtagligt mönster märks i övrigt. • En del kommuner varierar avsevärt i kriminalitet mellan åren vilket delvis kan förklaras med ett lågt befolkningsunderlag i förening med speciella händelser. • Ingen påtaglig trend över tid framträder, treårsperioden är kort. Mönstret har hållit sig i stora drag.

42. Brottslighet 2010 indexerat

43. Resultat och slutsatser - brottslighet • Brottsligheten är inte generellt högre för att det är gränstrakt, flera gränskommuner och perifert belägna kommuner har låg brottslighet. • Det finns dock exempel på gränskommuner med relativt hög brottslighet såsom, Halden, Marker och Strömstad där också gränsövergångarna finns för E6 och E18.

44. För fortsatta studier - brottslighet • Skiljer sig mönstret om man separerar olika brottstyper? • Finns det likheter mellan Strömstad, Marker och Halden avseende typ av brott, spelar gränsövergångarna någon roll? • Hur varierar brottligheten med avståndet till Oslo? I Göteborgsregionen är brottsligheten i kommunerna runt Göteborg inte hög

45. Samvariation mellan indikatorer 2010

46. Sammanfattning • Fyra av sju indikatorer hade ett geografiskt mönster i Fyrbodal som tyder på sämre folkhälsa i gränsregionen. Enbart för valdeltagande är gränsen dock ett tydligt mönster. För övriga tre finns motsvarande mönster även i andra delar av länet, främst perifert belägna. • Fyra indikatorer i Östfold kan tyda på sämre folkhälsa i gränsregionen. Undersökningsområdet i Norge är dock för litet för att göra motsvarande analys som i Västra Götaland av perifert belägna områden. • Den relativt höga brottsligheten i vissa gränskommuner kan vara kopplade till större gränsövergångar. • Det geografiska mönstret för valdeltagande kan tyda på ett lägre engagemang för Sverige i norra Fyrbodal p g a av längre avstånd från ”makten”, kortare avstånd till grannland samt faktorer såsom arbetsmarknad och utbildningsnivå. Högt engagemang i vissa norska kommuner är intressanta undantag. • Tolkning i övrigt: Det mönster vi funnit beror av bakomliggande faktorer såsom avstånd till arbete och utbildning samt kommunikationer.

47. www.fhi.se Folkhälsoinstitutet • www.fhi.noFolkehelseinstituttet • Sofia.reimbert@uddevalla.se • Goran.ksf.carlsson@trollhattan.se