1 / 17

Finansiell stabilitet 2/2001

Finansiell stabilitet 2/2001. Del 1. Lägesbeskrivning Makroekonomisk utveckling Stabilitet i banksektorn Motparts- och avvecklingsexponeringar Del 2. Fördjupningar Den finansiella infrastrukturen Kreditgivning och kreditrisker CLS Bank - riskhantering i valutahandeln

Télécharger la présentation

Finansiell stabilitet 2/2001

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Finansiell stabilitet 2/2001 • Del 1. Lägesbeskrivning • Makroekonomisk utveckling • Stabilitet i banksektorn • Motparts- och avvecklingsexponeringar • Del 2. Fördjupningar • Den finansiella infrastrukturen • Kreditgivning och kreditrisker • CLS Bank - riskhantering i valutahandeln • Ekonomiska effekter av 3G-utbyggnaden

  2. Omvärlden • Konjunkturen har försvagats avsevärt • Terroristattacken i september har ökat osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen • De direkta effekterna på det svenska finansiella systemet visade sig bli små • Tillväxten i den svenska ekonomin väntas bli svag i år, men öka igen nästa år

  3. Hushållssektorn • Hushållen något mer pessimistiska • Värdet på hushållens finansiella tillgångar minskat • Ökad upplåning • främst i bostadsinstitut och finansbolag • Hushållens betalningsförmåga är god i dagsläget • relativt låg räntekvot och skuldkvot

  4. Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst och hushållens räntekvot.Procent Diagram 10. Källor: SCB och Riksbanken.

  5. Företagssektorn • Årsbokslut för år 2000 • Hög räntetäckningsgrad och låg skuldsättningsgrad - företagen har marginaler att klara ökade kostnader • Sedan boksluten presenterats har dock konjunkturen mattats av • Fallande aktiekurser och ökade kreditspreadar för företagsobligationer • Ökat antal företagskonkurser, huvudsakligen bland små företag

  6. Antal konkurser i företagssektorn och antalet anställda i konkursdrabbade företag.12-månaders glidande medelvärden. Diagram 17. Källa: SCB.

  7. Fastighetsmarknaden • Avmattning för kontorsmarknaden pga konjunkturavmattningen • Fallande kontorshyror vilket bör medföra att även fastighetspriserna faller • Fastighetsföretagen uppvisar • god lönsamhet • låg skuldsättningsgrad • Liten sannolikhet att fastighetsföretagen kommer orsaka stora kreditförluster i bankerna

  8. Räntetäckningsgrad och skuldsättningsgrad i fastighetsbolag, vägt medelvärde.Procent Diagram 28. Källa: UC AB.

  9. Banksektorn • Lönsamheten pressad • provisionsnettot minskar • kreditförlusterna ökar (?) • Kreditkvaliteten förefaller huvudsakligen vara god • Strategiska risker snarare än stabilitetshot

  10. Kreditförluster, brutto.Procent av utlåning till allmänheten Diagram 37. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

  11. Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i storbankerna, summerat över fyra kvartalMiljarder kronor, 1991 års priser Diagram 30. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

  12. Motparts- och avvecklings-exponeringar • Exponeringarna har ökat något • Huvudsakligen motparter av god kvalitet • Direkta spridningseffekterna är måttliga • Förbättring möjlig och önskvärd

  13. Övervakning av den finansiella infrastrukturen • Infrastrukturen - ”andra benet” av Riksbankens stabilitetsanalys • Vad är infrastrukturen och vad gör Riksbanken? • Några slutsatser • Självutvärdering av Riksbanken enligt internationella principer - inte fullständig uppfyllelse - osäkert om medel är tillräckligt starka • Svaghet i VPC: Avveckling kan inte genomföras i tid om största motparten fallerar

  14. Kreditgivning och kreditrisker • Beskrivning av de svenska storbankernas kreditriskhantering - från beviljande av enskilda krediter till kapitalallokering • Slutsatser: • Välutvecklad kreditriskhantering • Metoder för kapitalallokering kan förbättras • Prissättning av risk kan förbättras

  15. CLS Bank • Internationellt clearinghus som hanterar avvecklingsrisk i valutahandeln • Startar nästa år • Beskrivning av hur det fungerar • Principiellt viktigt, men begränsad minskning av riskexponering innan SEK ingår

  16. Utbyggnaden av 3G - ekonomiska effekter • Stor investering - osäker framgång - vad blir stabilitetseffekten vid ett misslyckande? • Inga licensavgifter • Leverantörer och operatörer har starka kassaflöden från annan verksamhet • Risker för bankerna inte alltför stora • Mycket marknadsfinansiering • Moderat exponering • Låg sannolikhet för fallissemang • Vissa effekter på tillväxten

  17. Sammanfattande slutsatser • Den allmänekonomiska utvecklingen ser betydligt sämre ut… • …men få tecken på svagheter i banksystemet • Jämförelse med läget inför förra krisen: • Viss utlåningsexpansion, men inte som på 1980-talet • Företagen är mindre skuldsatta • Fastighetssektorn inte lika sårbar - fundamentalt motiverade fastighetspriser och lågt skuldsatta fastighetsföretag • Mer diversifierad utlåningsportfölj • Mer diversifierad intjäning - provisionsintäkterna • Välutvecklad kreditriskhantering • Bankproblem först vid djup och långdragen recession

More Related