Kalmar historia

1. Kalmars historia

2. Kalmars historia Kalmar är en av Sveriges äldsta städer, och kan därför visa upp en mängd historiska minnesmärken. I Kalmar stads historia finns både Kalmarunionen, Gustav Vasa och Nils Dacke. Under medeltiden var staden ett gränsfäste mot Danmark, Sveriges nyckel, en betydande hamn, handelscentrum och en av rikets större städer. Under 1200-talet var staden medlem i den mäktiga internationella handelsunionen Hansan. Flera strider om herraväldet över Sverige utkämpades i Kalmars närhet. Dess medeltida läge vid slottet var försvarsmässigt utsatt och efter Kalmarkrigen (1611–1613) började diskussioner ta fart om att flytta staden. Stora delar av den medeltida staden med dess omgivande ringmur hade då förstörts och ingenting av detta är i dag kvar ovan jord. År 1640 beslutade riksrådet att flytta staden till Kvarnholmen. I september samma år inträffade en förödande brand i den gamla staden, en händelse som fick stor betydelse för påskyndandet av överflyttningen. De första byggnaderna i den nya staden började uppföras från 1645 och flyttningen anses vara avslutad 1658. Kalmar var stiftsstad från 1602 till 1915 då Kalmar stift avvecklades. Kalmar regemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet, var inblandat i ett antal fälttåg från Nordiska sjuårskriget på 1560- talet till fälttåget mot Norge 1814. Kalmar regemente (I 21) avvecklades 1927 genom försvarsbeslutet 1925. Åren 1942–1979 låg Kalmar flygflottilj i Törneby. År 1962 omlokaliserades Flygvapnets väderskola (VÄDS) från Roslagens flygkår till F 12 och var förlagd dit fram till 1982.

3. Kalmar 1200 - talet Vid mitten av 1200-talet var Kalmar en av Sveriges viktigaste städer, en efter nordiska förhållanden blomstrande handelsstad, som dominerades av rika handelsmän av tysk härkomst. I synnerhet anses dessa ha kontrollerat utrikeshandeln. Exporten bestod av tjära, sten och bräder, smör, råg, hudar och tidigt av järn. Stenen bröts ur det öländska kalkberget. Tjära och bräder kom ur Smålands skogar. Saltet var en viktig importvara. Andra vanliga varor som togs hem från utländska orter var öl, vin, tyg, malt och kryddor. Kalmar hade viktiga förbindelser med medeltida Hansan (tyskt handelsförbund). Ända fram mot Gustav Vasas tid tycks handeln till betydande del ha legat i tyska händer. Under Kalmarkriget 1611–13 förstördes en stor del av dåvarande Kalmar, till stor del på grund av den danska belägringen av staden mellan den 3 maj till den 3 augusti 1611, då staden kapitulerade. Under belägringen skedde även ett fältslag den 17–19 juli, som slutade med en dansk seger. 1611 har ansetts vara stadens genom tidernas olyckligaste år. I myterna om det olyckliga kriget spelar Krister Some, en stor roll. Han sägs vara en förrädare som kapitulerade och uppgav slottet till den danska kungen Kristian IV.

4. Kalmar Slott Kalmar slott är beläget på Slottsholmen vid Slottsfjärden, där det medeltida Kalmars hamn låg. Det har spelat en avgörande roll i Sveriges historia alltsedan slottet började uppföras vid 1100-talets slut. Under Knut Erikssons tid, byggdes en kastal, ett runt befästningstorn. Magnus Ladulås lät på 1280-talet bygga en försvarsborg runt kastalen, som då blivit slottets kärntorn. – Kalmar slott ansågs tillsammans med Tre kronor, Viborgs slott och Älvsborgs fästning vara ett av Sveriges fyra viktigaste fästen, som höll upp landet.

5. Kalmar stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Kalmar socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1925 Kalmar socken/landskommun och 1965 Dörby socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Kalmar kommun med Kalmar som centralort. Tätorten har sedan också expanderat norrut in i området som utgörs av Kläckeberga socken. I kyrkligt hänseende hörde orten före 1925 till Kalmar stadsförsamling och Kalmar landsförsamling, och från 1925 till 1989 till Kalmar församling, därefter delades denna i fem församlingar och även bebyggelse tillkom som hörde till Kläckeberga församling, från 1998 Förlösa-Kläckeberga församling. Området motsvarande stadskommunen ingick till 1971 i domkretsen för Kalmar rådhusrätt och ingår sedan dess i Kalmar tingsrätts domsaga. Kalmars centrala delar ligger främst på ön Kvarnholmen. Där finns bland annat länsmuseet samt stadshuset och flera andra kommunala inrättningar. Kvarnholmen är den stadsdel i Sverige som har flest kulturminnesmärkta hus. På Kvarnholmen finns även det gamla vattentornet och runtom ön finns delar av stadens ringmur kvar. Nordväst om Kvarnholmen ligger stadsdelen Malmen. På Malmen ligger flera andra inrättningar, bland annat Komvux och Tingsrätten. På malmen finns även stadsbiblioteket och fängelset. Kalmar är uppdelad i 18 stadsdelar. Som historiskt betydande residens- och stiftsstad samt tidigare gränsstad har Kalmar flera storslagna byggnader i staden. Kalmar var under medeltiden en av de få städerna i Sverige som omgavs av en riktig ringmur och idag finns fortfarande rester kvar av denna på några platser i Gamla staden. Kvarnholmen är betydande delar av 1600-talets stadsmur och befästningsanläggningar bevarade. Staden klarade sig hyggligt undan 1960- och 1970-talens rivningsraseri som drabbade många andra svenska städer vid denna tid.

6. Borgens tillkomst Förmodligen i slutet av 1100-talet uppfördes ett försvarstorn på den då redan befolkade Slottsholmen. I slutet av 1200-talet, sannolikt från 1260-talet till 1280-talet uppfördes en ringmur på Slottsholmen och huvuddelen av slottet byggdes. Med tiden byggdes hus innanför murarna som sedan kom att bilda slottet. År 1337 företog Magnus Eriksson en betydlig om- och tillbyggnad av slottet, varvid åtminstone bottenvåningarna till flyglarna uppfördes, och utanför slottet byggdes ytterligare en ringmur med småtorn samt ett framskjutande portvärn. 1397 stod slottet i centrum för en av de viktigaste politiska händelserna i Nordens historia: bildandet av Kalmarunionen - en union av de nordiska länderna skapad av den mäktiga drottning Margareta. Ytterligare en kvinna förknippas med Kalmar slott. Änkan efter riddaren Johan Månsson (Natt och Dag) till Göksholm, Anna Eriksdotter (Bielke), tog som befälhavare vänligt emot Gustav Vasa när han återvände till Sverige år 1520. Detta stämmer dock inte enligt journalisten Herman Lindqvist. Gustav Vasa lämnade nämligen Kalmar ganska snart och drog vidare i landet i sina försök att starta uppror mot Kristian Tyrann. År 1523 var Kalmar slott den plats där trupper höll ut längst, näst efter Stockholm. Sedan den tyska garnisonen planerat att bränna staden och föra ut all proviant till Visby, skall Kalmarborna i hemlighet ha förhandlat med de belägrande svenska trupperna under Arvid Gustafsson Västgöte. Fjärde dag pingst genomfördes ett överraskningsanfall, varvid staden föll i svenskarnas händer. Åtta dagar senare kapitulerade slottet och Öland kunde erövras. Berent von Mehlen som utsetts till fogde på Kalmar slott kom sedan han 1525 fallit i onåd hos kungen att belägras, och kungen tvingades att inta slottet med storm, som ledde till svåra förluster på båda sidor.

7. Under 1850-talet påbörjades upprustningen av Kalmar slott. Oscar I lät år 1850 återställa brunnsöverbyggnaden på borggården och "Erik XIV:s gemak" upprustades 1855-62 med ganska hårda renoveringar. Fångarna flyttades från slottet 1852 och riksdagen beviljade 80 000 kronor till en yttre restaurering av slottet då bland annat tornen fick nya huvar. Även slottets inre blev upprensat och den gamla dekoreringen återställdes. Det 1870 av Volmar Sylvander grundade Kalmar museum kom istället att inrymmas på slottet. Renoveringsarbetena fortsattes på 1880-talet av Helgo Zettervall. Gyllene salen med kassettak från 1576 i slottets första våning.

8. Den svenska flottans huvudstation flyttades 1689 från Kalmar till den nya staden Karlskrona. 1786 stadgades i ett kungligt brev att Kalmar inte längre skulle anses som fästning och 1792 drogs garnisonen i staden in. Också den befästa ön Grimskär förlorade sin militära betydelse när huvudfästningen nedlades. 1797 lyftes fästningsportarna av och Kalmar blev för första gången i sin historia en öppen stad, även om stadstullen i princip fram till 1860 krävde kontroll av alla varor och personer som passerade ut och in genom staden. 1822 dömdes fästningsverken ut och murarna som omgav Kvarnholmen lämnades åt sitt förfall fram till 1860-talet då de började rivas.[8] Under några decennier raserades åtskilligt av stadens fästningsverk. I boken Kalmar och kalmarbor under 1600-talet beskrivs Kalmars historia under 1600-talet. En bit in på 1800-talet började Kalmar växa utanför fästningsstaden. Med järnvägen 1874 bröts vallarna framför järnvägsstationen igenom och delar av slottsfjärden utfylldes. Teatern och frimurarehotellet byggdes. Västerport vid fängelsebron nedanför gamla vattentornet var stadens infart på landsidan. Vindbryggan, som en gång fanns där, togs bort på 1800-talets första del och ersattes av den färdiga tullbron 1850. Linné var fascinerad av Kalmar och alla stenhus som var ovanliga utanför Stockholm på 1700-talet. De vittnar om att byggherrarna var rika trots de hårda tiderna. Än idag bär Kvarnholmen en tydlig prägel av gammal handelsstad, inte minst genom de hissbommar, som likt kanoner, sticker ut från gavlar och vindskupor på köpmanshusen. Det var Karl X Gustav som hade beordrat kalmarborgarna att bygga i sten. De som byggde i trä hotades med höga böter, vilket inte var så konstigt eftersom trähusen lätt brann ner under de stora stadsbränderna. Västra Kvarnholmen eldhärjades 1679 och 1765 och de östra delarna 1800. De två kvarteren mellan Lilla Torget och Stortorget är det enda område som helt skonats från eld.

9. Av medeltidsstadens och 1500-talets stad återstår i dag bara obetydliga delar av ringmuren ovan jord, t.ex. vid Skansgatan, och av det sena 1500-talets stadsbefästning, bastionen Skansen.Kungen då var Karl XV. Viktigare händelser i historien 1500-talet – Kalmar slott byggs på uppdrag av Gustav Vasa och hans söner om till ett renässansslott 1505 och 1599: Kalmar blodbad 1520 – Gustav Vasa landstiger på Stensö udde den 31 maj. 1525 – Intas slutligen av svenska trupper efter mångårig belägring 1587 – Kalmar stadgar mellan Sverige och Polen undertecknas av Johan III och Sigismund 1600-talet – Kalmars stadskärna Kvarnholmen befästs med en ringmur 1602 – Kalmar stift grundas genom uppdelning av Linköpings stift 1611 – Danska trupper intar slottet och bränner staden 1634 – Kalmar län, med Kalmar som residensstad, bildas 1647 – En eldsvåda lägger Kalmar i aska, staen flyttas av fortifikatoriska skäl till Kvarnholmen. Borgmästare var under en tid holländaren Hans Veerklas. Han adlades sedermera till Silfverlåås 1647 vid Törnerum, Ryssby. 1123 - Kalmare ledung: en norsk flotta led av Sigurd Jorsalafare angriper Småland och bränner ner staden under förevändningen att kristna den ännu delvis hedniska befolkningen. 1100-talets slut – En kastal byggs i anslutning till staden på uppdrag av Knut Eriksson 1280-talet – Magnus Ladulås låter bygga en försvarsborg runt kastalen som byggts tidigare , vilket skapar Kalmar slott 1397 – stod Kalmar slott i centrum för en av de viktigaste politiska händelserna i Nordens historia: bildandet av Kalmarunionen under ledning av drottning Margareta 1483 – Kalmar recess hålls mellan Sverige, Danmark och Norge

10. 1700-talet Omkring år 1700 – Kalmar domkyrka står färdigbyggd 1800-talet 1874 – förbinds Kalmar stad med järnvägsnätet när Alvesta- Växjö-Kalmar är helt komplett. Industrialiseringen påbörjas om än att den tar sig svagare uttryck i staden än på andra håll vid samma tid. Ångkvarnen (nuvarande Kalmar läns museum ) byggs vid denna tid. 1900-talet 1915 – Kalmar stift går upp i Växjö stift 1972 – Ölandsbron invigs 1986 – Kalmar läns museum flyttar in i nya lokaler där den gamla ångkvarnen låg. Den imponerande tegelbyggnaden sex våningar hög räddades undan rivning efter en tidvis hård bevarandedebatt. 2000-talet 2005 – Den största svenska myntskatten tas upp från Regalskeppet Kronan som förliste vid Slaget vid Ölands södra udde år 1676. Skatten förs till Kalmar läns museum.

11. 1700 talet

12. Det lilla lusthuset som förr fanns på Kalmar slott, öster om Kuretornet på yttre vallen. Grimskär i bakgrunden ger orientering. Fotot är taget 1880-1886 och visar landshövdingen med familj.

13. Domkyrkan i Kalmar. År 1920

14. 1. Nils Persson 2. Hovjägmästaren Fritz Edelstam (Enligt uppgift på baksidan, Jörgen Edelstam) 3 [Jörgen] Markmon [ev. -man] 4. Claes Wijkström 5. Carl Nilsson 6. Tegelslagare Sundlöf [möjligen Adolf Sundlöf, född 1880 (fanns 1880), Stensjö] L A N T M Ä T E T I

15. Larmtorget runt år 1900.

16. Elever å Rostad 1860-talet. Fotografi ur fröken Natalia Uddenbergs sterbhus 1931

17. Kalmar stad Kvarnholmen Storgatan från Torget År 1895

18. Biskop Karl Ludvig Lindberg Karl Ludvig Lindberg, född 3 november 1860 i Sura socken, Västmanlands län, död 17 februari 1928 i Växjö, var en svensk biskop. Lindberg blev student i Uppsala 1882, teologie kandidat 1890, kyrkoherde i Karbennings församling 1891, i Sala församling 1893, i Stora Tuna församling och Amsberg 1904 och kontraktsprost 1906. År 1908 var han uppförd på andra förslagsrummet till biskop i Härnösands stift och var 1917–28 biskop i Växjö stift. Vid jubelfesten i Uppsala 1917 promoverades han till teologie doktor. Lindberg gjorde sin största insats på det kyrkligt administrativa området. Han var ledamot av Allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse från nämnda sammanslutnings bildande 1903 och dess ordförande från 1907. Han blev ledamot av Svenska kyrkans diakonistyrelse 1910, styrelseledamot i Skyddsvärnet och ordförande i styrelsen för Dalarnes folkhögskola 1908. Han var sakkunnig angående kyrkobokföringsförordningen 1910, preses vid prästmötet i Västerås 1912, prästlöneregleringssakkunnig 1913 och ledamot av konsistoriekommittén 1914. Han företog en studieresa till Tyskland 1903.

19. Molinsgatan i Gamla staden, Kalmar ca 1890

20. Den första träbron till Ängö. 1891

21. Krusenstiernska gården. Huvudbyggnaden med folk utanför i trädgården. Sett snett från höger. År 1890. Krusenstiernska gården är ett kulturhistoriskt museum med vidhängande blomsterpark i gamla stan i Kalmar. Krusenstiernska gårdens tomt var tidigare malmgård under namnet "rådman Saurs trädgård". Den inköptes 1762 av handelsman Johans Löfberg och hade därefter flera olika ägare tills tomten 1871 köptes av konsul S. Söderbergh som gav trädgården sin nuvarande omfattning.

22. 1874 såldes den till Hermine von Krusenstierna. Hermine gifte sig 1877 med sin kusin löjtnant Philip von Krusenstierna. Paret avled barnlöst 1908 respektive 1915 och gården testamenterades till deras tjänstekvinna Hulda Nydell som bodde på gården och vårdade parets minne fram till sin död 1940. Vid sin död testamenterade hon gården med alla dess inventarier till Kalmar stad och Kalmar läns Fornminnesförening. Boningshuset härrör från omkring 1800, möjligen från sent 1700-tal. Trädgårdsmästarbostaden är uppförd 1872. Möblerna är gustavianska, men det finns föremål från andra stilepoker. Gården är bekant för sin samling av ostindiskt porslin. Trädgården rymmer, förutom en servering, fruktträd, bärbuskar och blommor samt örtagård och lusthus.

23. Gamla stan i Kalmar utgörs av kvarteren på fastlandet direkt väster om Kalmar slott, och var stadens medeltida centrum från 1200-talet till 1600-talet. Mitt i Gamla stan finns Gamla kyrkogården där Bykyrkan (även kallad S:t Nikolaikyrkan) stod fram tills att den förstördes 1678. Från början av 1200-talet började ett urbant centrum att växa upp på fastlandet i Gamla stan parallellt med den bebyggelse som redan fanns på Slottsholmen. När Kalmar slott började byggas i andra halvan av 1200-talet fick invånarna på Slottholmen flytta över till den tätort som nu hade utvecklats på fastlandet

24. 1639 slog Axel Oxenstierna fast att Kvarnholmen borde bebyggas. 1647 förstördes stora delar av Gamla stan av en brand, och året efter började byggnationen av Kvarnholmen, och under 1650- talet uppfördes en stor mängd fastigheter. Under Skånska kriget 1677 anfölls Kalmar och förstörelsen av slaget markerar slutet för det medeltida Gamla stan. Efter flytten till Kvarnholmen användes Gamla stan för lustgårdar för borgarklassen. I dag finns det fortfarande välbevarad bebyggelse från 1700- och 1800- talet i Gamla stan.

25. På Larmtorget 15 Mars 1896. Helga Kreuger, Annie Rosberg, Lilli Sahlberg. Hertha Maijström och Ellen Harberg.

26. En Storgatsbild på 1880-talet. Cerstenska huset byggd 1667 på Storgatan i Kalmar. Mellan nya Teatern och kockska huset reste sig den äreport, som byggts till ära för Carl XV, då han i September. 1864 besökte Kalmar.

27. Sadelmakaren Christian Castens och hans hustru Anna Hermansdotter lät bygga detta handelshus i sten år 1667. Ett av stadens arkitektoniskt viktiga hus, det enda som bevarats med trappgavel mot gatan och en portal med vågiga väggpelare krönta med stenklot. På bottenvåningen låg verkstad och handelsbod, på övervåningen bodde man. Magasin fanns i källaren och på vinden. Inne på gården ligger stall och vagnskjul. Fortfarande bedrivs handel i fastigheten. Kalmar

28. Rosenlundska gården är Kalmars äldsta bevarade byggnad. Den uppfördes av borgmästaren Johan Eriksson Rosenlund, källaren stod färdig 1651 medan själva huset var färdigt först 1658. Bland senare ägare märks Nicodemus Tessin den yngre, Abraham Winantz Svansköld, Caspar och Baltzar Georg Hoppenstedt samt Herman Schröder. Herman Schröders sterbshus sålde gården till Kalmar domkapitel som inrättade densamma till gymnasium i väntan på att ett nytt skolhus skulle uppföras som ersättning för det äldre som förstörts i stadsbranden 1800. Sedan den nya skolbyggnaden, det nuvarande Stadshuset (se nedan), stod klar 1835 flyttade skolverksamheten dit. Rosenlundska gården ägdes en längre tid av Bryggeriet Nordstjernan. Den inköptes senare av Kalmar kommun Rosenlundska Gården

29. Sahlstenska gården Gamla apoteket, Per Knutssons gård och Sahlsteenska gården Är tre gårdar på södra delen av Kaggensgatan i kvarteret Landshövdingen. De uppfördes omkring 1660 av rådmännen Carl Jönsson, Per Knutsson och Folke Månsson. Den sistnämndes gård är numera känd som Sahlsteenska gården och har rikt med äldre byggnadsdetaljer som portklappar och låsvred bevarade. Carl Jönssons hus vars fasad vetter mot Södra Långgatan har en rik stenportal med hans och hustruns initialer samt årtalet 1659.

30. Utsikt över Sveaplan i Kalmar från brandstationen. Observera torkrian till vänster i bild! Användes för att torka malt på bryggeri på platsen. 1890

31. Karta över Kalmars belägenhet på Kvarnholmen efter flytten i början av 1800-talet.

32. Kvarnholmen. Norra Långgatan omkring 1875. Första hörnhuset till höger RektorTörnebladhs.

33. Kalmar Stadshotell

34. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo.

35. Kalmar domkyrka ligger vid Stortorget på Kvarnholmen i Kalmar och är församlingskyrka i Kalmar domkyrkoförsamling, Småland. Den tillhör Växjö stift; Kalmar stift upphörde 1915, men kyrkan har även efter sammanläggningen av stiften formell ställning som domkyrka. Domkyrkan är ”Sveriges mest kärleksfulla barockbyggnad", enligt Kalmar domkyrkoförsamling. Efter en eldsvåda 1647 påbörjades flyttningen av staden. Kyrkan som skadats vid stadsbranden men delvis återställts sprängdes 1678 i fyra omgångar. Den nya kyrkan som kom att bli domkyrka i Kalmar stift uppfördes i tre etapper.

36. Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr, söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade.

37. Kalmar

38. K A L M A R

39. Uppfört 1666 Dahmska huset uppfördes av fortifikationsingenjören Anders Olofsson Bergh vars namn jämte hustruns och byggåret finns på den imponerande stenportalen. Sitt namn har huset fått efter Leonard Dahm, som bodde här och vid sin död 1883 testamenterade huset och större delen av sina tillgångar till Kalmar stad. Inne på gården finns även en gammal träbyggnad som under 1800-talet tjänade som kuskbostad, även gårdens stall finns bevarat

40. Rådhuset Uppfört: 1684-1690 Rådhuset uppfördes sannolikt efter ritningar av chefen för befästningsarbetena i Kalmar, Magnus Gabriel Craelius (dog 1693). Det är byggt i den holländska stil som utmärker många av stadens borgarhus. Från början hade huset en balkong över entrén och ett torn på taket. Båda förstördes vid en brand 1731. Carls XI:s namnchiffer finns uthuggen och förgylld på byggnadens fasad. Fasaden präglas även av de många fönstren, vilka genom olika storlekar markerar våningarnas betydelse. Rådhussalen ligger i huvudvåningen en trappa upp och här hade domstolen (rådhusrätten/tingsrätten) sessionssal till in på 1980-talet.

41. Kalmar

42. Nelsonska huset

43. Den danska kungafamiljen efter besöket i Kalmar Domkyrka. År 1955

44. Kalmar stadspark Kalmars stadspark som ligger vid vattnet intill Kalmar slott. Marken som parken ligger på donerades av grosshandlaren Johan Jeansson och parken anlades år 1877-1880. Han hade även tagit initiativet till att samtidigt uppföra den så kallade stadsparkspaviljongen. Byggnaden var en rund träbyggnad med öppna verandor runt om. Formen ledde till att stadsparkspaviljongen i folkmun blev kallad "Byttan"

45. Linnéuniversitetet är ett svenskt statligt universitet med sex fakulteter, 34 000 studenter, varav ca 15 000 helårsstudenter, och 2000 anställda. Linnéuniversitetet bildades den 1 januari 2010 genom sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.

46. De historiskt viktiga områdena Kvarnholmen och Gamla staden vid Kalmar slott skonades relativt väl medan stora delar av Malmen som i huvudsak kom till under sena 1800-talet revs för att få plats med nya komplex för Länsstyrelsen. En stor del av den gamla staden finns alltså kvar i välbevarat skick. Kalmar har en hel del praktfulla barockbyggnader, till exempel domkyrkan. Till moderna tiders sevärdheter hör Ölandsbron; bygget startade 1967 och bron invigdes 1972. Ölandsbron är över 40 meter hög och fullt synlig över stora delar av staden. Den var med sina 6072 meter under lång tid Europas längsta bro. Teleskolan var en stor internatanläggning, som uppfördes att ersätta dåvarande Televerkets utbildningsanstalt i Stockholm, som avvecklades till följd av statsmakternas utlokaliseringsbeslut. Numera kallas byggnaden Kalmar Nyckel och där finns ett hotell samt tre av universitetets fakulteter, Ekonomihögskolan, Fakulteten för konst och humaniora och Fakulteten för teknik. Tripp, trapp, trull kallas tre hus i Kalmar. De har fått sina namn efter sin storlek. De är avbildade på vykort och förekommer även i reklamsammanhang för villafärger. Troligtvis är de byggda på 1600-talet, och överlevde Kalmars stadsbrand 1765. Husen ägdes och byggdes antagligen av systrarna Fornander som sedan skänkte de tre väldigt speciella husen till nuvarande Kalmar domkyrkoförsamling. Därefter har husen sålts till privatpersoner som nu äger dem.

47. Fram tills Ängöleden invigdes samtidigt med Ölandsbron 1972 utgjorde stadsdelen en egen ö men är idag förbunden med fastlandet genom bankar på den västra sidan av ön. Södra delen av Ängö var under 1800-talet ett samhälle för fiskarebefolkning. I och med stadsplanen från 1862 rätades gatorna och en bro byggdes 1877 till Kalmars centrala delar, i och med bron blev stadsdelen även bebyggd med villor, men ännu fram på 1960-talet var det en arbetarstadsdel. På Ängö låg även Ängö flyghamn. Under senare delen av 1900-talet revs en del av dessa villor och ersattes med hyreslägenheter eller radhus. Bebyggelsen spänner över hela 1900-talet parat med en del äldre hus från 1800-talet. Stadsdelen är förbunden med Varvsholmen via en bro, samt granne med Svinö, Kullö, Lindö samt Kvarnholmen.

48. Larmtorget med Vasabrunnen och Kalmar teater. Bakom fontänen skymtar Frimurarehuset och bakom utomhusscenen och träden på höger sida Kalmarhemshuset.

49. År 1910 Kalmar

50. Larmtorget Larmtorget, tidigare Alarmtorget, är ett av tre torg på Kvarnholmen i Kalmar. Vid Larmtorget fanns stadsvakten inkvarterad till början av 1800-talet. Vid torget ligger bland annat Kalmar stadsteater och det 1878 invigda Frimurarehotellet. År 1926 avtäcktes Vasabrunnen på östra sidan av Larmtorget, vid den femte Svenska Kulturmässan, som hölls den 12-16 juni. Vasamonumentet, även kallad Vasabrunnen eller Fontänen David och Goliath i Kalmar, är skulpterad av Nils Sjögren. Vasabrunnen skildrar Gustav Vasas intåg i Kalmar.