Redovisning Regionförbundet i Kalmar län

1. RedovisningRegionförbundet i Kalmar län Förstudie samverkan biologiskt avfall

2. Syfte och mål • Var ska biogas produceras om maximalt utfall av förnyelsebar energi till låg kostnad och låg miljöpåverkan eftersträvas utifrån nedanstående faktorer: • Tillgång på substrat för rötning • Transporter • Kvittblivning av restprodukter • Befintliga produktionsanläggningar och kommunernas egna planer • Mål med uppdraget: • Ta fram ett underlag för kommunerna i regionen som kan ligga till grund för bedömningen av om och hur de ska samarbeta gällande behandling av biologiskt matavfall

3. Förutsättningar • Det matavfall som kommunerna själva har rådighet över • Här förutsatts endast samtlig mängd matavfall från hushåll – ej verksamheter • Uppskattat till ca 16 000 ton per år • Framförallt besvara frågan var i länet anläggning/ar ska lokaliseras • Grundläggande tekniska förutsättningar har studerats • Transportanalys har genomförts

4. Biogas = 65 % metan, CH4 35 % koldioxid, CO2 10-12 oC 23-25 oC 35-37 oC 52-57 oC (B) (A) 35-37 oC 23-25 oC 10-14 oC (C) (D) Vad är biogas egentligen? RÖTNING

5. Övergripande system - exempel • Uppvärmning • Kraftproduktion • Matavfall • Industriellt avfall Biogas • Uppgradering till fordonsbränsle; 1 Nm3 metan ~ 1 liter diesel Råvaror från jordbruket Näringsrik rötrest till lantbruk Rötning Mottagning & förbehandling

6. Från matavfall till tankstation Matavfall från kommun Tankstation Matavfall från kommun Tankstation Rötning Uppgradering av gas Förbehandling Matavfall från kommun Tankstation Förbrännings-anläggning Rötrest Matavfall från kommun Tankstation Matavfall från kommun Tankstation

7. Förbehandling av källsorterat matavfall Foto: Jeanette Hägglund

8. Hur ska man välja? • SUBSTRAT • Hur ser substratet ut? • Förpackat? Hur? • Plast, papper, biopåse? • Renhet? Kan detta garanteras? • Mängder? Anläggningens kapacitet? • RÖTREST • Vad ska rötresten användas till? • Krav på renhet? • SYFTE • Maximal biogasproduktion? • Boost för existerande system? • Uppfylla miljömålen avseende avfallsbehandling? • Materialhanteringen är svår • Små, enkla, ”billiga” system opålitliga => ej realistiskt för matavfall • Bygg robust! • Dimensioner • Motoreffekter • Kapacitet • Ton/h (inte bara ton/år) • En viss minimi-investering krävs för ett bra resultat! • Framför allt avskiljningen av rejektmaterial avgör investeringen

9. Dispergering

10. Uppsala Biogas Foto: Jeanette Hägglund

11. Uppsala Mottagning i tippfickor Utsorterat oönskat material Skruvtransportör

12. Rötkammare Foto: Jeanette Hägglund Foto: Jeanette Hägglund

13. Uppsala Rötkammare Luftrening Uppgradering

14. Investeringsuppskattning • Helt ny komplett anläggning • Mottagning, förbehandling, rötning, uppgradering och flakning till 4 tankstationer, markarbeten och markinköp ej inkuderat • Investeringsuppskattning ca 90-100 Mkr • Endast förbehandlingsanläggning • Investeringsuppskattning ca 50 Mkr

15. Förutsättningar i utredningen • Varje kommun samlar in och omlastar sitt matavfall själva – matavfallet transporteras sedan på lastbil till förbehandling • Med Avfall Sveriges nyckeltal 70 kg/person blir mängden matavfall i regionen ca 16 000 ton/år • Dispergeringsteknik väljs som förbehandlingsteknik • Endast en förbehandlingsanläggning byggs

16. Transportanalys av olika scenarier Scenario 1 – Samlokalisering av en ny anläggning för förbehandling och en (befintlig eller ny) anläggning för rötning och uppgradering Scenario 2 – en ny anläggning för förbehandling, rötning vid flera rötkammare och uppgraderingsanläggningar 6 steg för varje studie studeras: Transport av matavfall till förbehandlingsanläggning Transport av rejekt till förbränningsanläggning Transport av slurry till rötkammare Transport av rötrest till satellitlager Transport av uppgraderad gas till tankstationer

17. Scenario 1 – samlokalisering av en ny anläggning för förbehandling och en ny anläggning för rötning och uppgradering Matavfall från kommun Tankstation Kalmar Matavfall från kommun Tankstation Oskarshamn Rötning Kalmar/Västervik Uppgradering av gas Kalmar/Västervik Förbehandling Kalmar/Västervik Matavfall från kommun Tankstation Västervik Förbrännings-anläggning i Västervik Rötrest Matavfall från kommun Tankstation Vimmerby Matavfall från kommun Satellitlager Satellitlager Satellitlager

18. Sammanställning transporter i scenario 1 - tonkilometer

19. Scenario 2 – en förbehandlingsanläggning och rötning på flera platser

20. Sammanställning transporter scenario 2 - tonkilometer

21. Sammanställning transporter i respektive scenario – tonkilometer

22. Slutsatser transportanalys Ett samlokaliseringsalternativ är att föredra ur ett transportperspektiv skillnaden är relativt stor skillnaden i transportkostnader också blir relativt stor Men.. Samlokalisering kräver större kapacitet i anläggningar för rötning och uppgradering-> ofta lägre kostnader för att bygga ut än att bygga nytt Om rötning sker på ett ställe kan det vara svårare att få avsättning för rötresten-> kan leda till längre transporter av denna Gas från reningsverk utan egen gasuppgradering kan ej uppgraderas All verksamhet förläggs till en kommun

23. Transport av slurry • Exempel; • Förbehandling i Oskarshamn • Rötning av hälften av slurryn i Västervik och hälften i Kalmar • Total förbrukning av diesel för slurrytransporter • Ca 80 000 – 100 000 liter per år • Energiförbrukning diesel ca 800 -1 000 MWh/år • Utgör ca 4-5 % av energiinnehållet i den biogas som kan produceras årligen • För ett 5-årskontrakt med en åkare i regionen anges en kostnad på ca 7 Mkr per år för att hantera dessa slurrytransporter

24. Slutsatser • Tillgång på substrat • Hur mycket kan realistiskt samlas in? • Finns annat tillgängligt substrat? • Gödselrötning – utbyte med lantbruket? • Förbehandlingsteknik – svåraste steget i produktionskedjan • Dispergeringstekniken ger bäst utnyttjande av substrat • Robust och driftsäker teknik • Samlokalisering förbehandling och rötning • Minst transporter • Kalmar: • tillstånd för biogasanläggningen för ytterligare 20 000 ton finns • uppgraderingen behöver då byggas ut i Kalmar • Västervik: • har kapacitet i uppgraderingsanläggningen • Tillstånd på avfallsanläggning finns • Närmare till möjliga åkerarealer utanför länet • Planer på ny RK som kan ta emot allt substrat

25. Slutsatser • Ej samlokalisering – rötning på flera platser • Mer transporter • Minst transporter ger i sådant fall den lokalisering med kortast avstånd till de olika rötkamrarna (av de studerade är Oskarshamn bäst) • Befintliga rötkammarvolymer kan nyttjas • Andra samordningsvinster med befintliga verksamheter (personal, lokaler) • Delvis kan befintliga tillstånd nyttjas • Bättre möjligheter för spridning av rötrest då rötning sker på fler ställen, dock kan det vara svårt att hitta åkerarealer i länet • Samarbete med lantbruket

26. Rekommendationer för vidare arbete • Ytterligare inventering av substrat • Finns andra tillgängliga substrat? • Handel, storkök, industri • Eventuellt samarbete med lantbrukare, rötning av lantbrukssubstrat • Studiebesök vid befintliga anläggningar • Rötrestfrågan • Djupare studie • Samordning med lantbruket? • Köpa egen mark? • Efter strategiska beslut om lokalisering bör en mer detaljerad förstudie där ett fåtal preciserade alternativ studeras vidare