1 / 38

Gr n Rehabilitering i Kalmar

Naturen ? V?r Historia?. Trots den snabba utvecklingen i v?rlden ?r v?ra hj?rnor fortfarande en sten?ldersm?nniskas hj?rnaNaturen har sin dygnsrytm och sitt ?rstidsf?rlopp, vi m?nniskor m?r b?st om vi f?r f?lja samma rytm.De gamla romarna delade in m?nniskans liv i tre lika stora delar:Vita Activ

gerodi
Télécharger la présentation

Gr n Rehabilitering i Kalmar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Grn Rehabilitering i Kalmar rtagrdens lkande Trdgrd

    2. Naturen Vr Historia Trots den snabba utvecklingen i vrlden r vra hjrnor fortfarande en stenldersmnniskas hjrna Naturen har sin dygnsrytm och sitt rstidsfrlopp, vi mnniskor mr bst om vi fr flja samma rytm. De gamla romarna delade in mnniskans liv i tre lika stora delar: Vita Activa Det aktiva livet Vita Contemplativa Det reflekterande livet (kura skymning) Vita Generativa terhmtningens tid

    3. Stressreaktioner mobiliserar kroppens resurser fr frsvar eller flykt (fight or flight) p samma stt idag som p stenldern: Pulsen kar Mag/tarmaktiviteten dmpas Adrenalinhalten kar Vad jagar dig?

    4. Och hur lever vi idag? De flesta bor i storstder Som aldrig sover Som alltid har tillgng till mat & dryck Som har fantastiska kommunikationsmjligheter: flyg, tg, bil Som r stndigt uppkopplade mot omvrlden. Och bor man p landet frsker man anpassa lantlivet efter storstadens ideal

    5. Lngvarig stress, stress utan terhmtning Risk fr Ohlsa Hjrta krl Hgt blodtryck derfrkalkning Hjrtinfart stroke Mage tarm Magkatarr IBS (irriterad tarm) (Magsr) Immunsystemet Hudproblem Infektioner Cancer? Nervsystemet Trtthet Smnstrning Smrta Konc o minnesstrning Depression - ngest

    6. Vad hnder nr vi kommer ut i naturen? Kroppsligt: Sjlsligt: Syreupptagning Livgivande sinnesintryck Temp stabiliseras KASAM Blodtryck & Puls Koncentrationen Krlelasticiteten blir bttre Minnet frbttras Konditionen Humret Vikt Lugnet tilltar Immunfrsvaret Benstommen strks Smnen frbttras Aptiten

    7. BAKGRUND Idn till rtagrdens lkande trdgrd brjade formas i mars 2006. I juni 2006 startade Grn Rehabilitering i samarbete med Nyckeln Kurscenter p lnssjukhuset i Kalmar, i form av pedagogisk egenvrd i rtagrden. Den frsta gruppen bestod av 6 kvinnor med stressrelaterad utmattning. I juli, 2006 grundades den ideella freningen rtagrdens Lkande Trdgrd. I september 2006 erhll freningen 196,500 kr i Lokalt utvecklingsstd frn ESF till en frunderskning om hur rtagrdens verksamhet kunde bli permanent. (Ml 3, insatsomrde 4). Arbetet i rtagrden var fruktbart, och i mars 2007 startade en ny grupp med 8 deltagare frn Omsorgsfrvaltningen och Nyckelns vntelista. Under vren 2007 utvidgades rtagrdens areal genom ett avtal med Solmarka grd och markgaren Arbystiftelsen. Det byggdes ett glasvxthus som mteslokal och fr odling. Den 25 maj var officiell invigning av rtagrdens Lkande Trdgrd.

    8. NULGET Under hsten har det startats en grupp i rtagrden fr en rehabiliteringsperiod p 18 veckor. Arbete pgr med att ska finansiering till verksamheten via EU-medel och av samordningsfrbundet .

    9. Rehabiliteringen Grn Rehabilitering bedrivs i form av pedagogisk egenvrd i grupp om ca 8 personer. Gruppens lngd r 18 veckor, tv dagar i veckan, med ett rs uppfljning samt utvrdering av hela perioden. Ml: Att deltagarna skall uppn ett strre psykiskt och fysiskt vlbefinnande, och att den enskildes livskvalitet drmed skall ka. Detta leder i frlngningen till att man troligen kan brja yrkesarbeta igen. Metod: Naturen som lkande milj mjliggr spontan uppmrksamhet, sinnesupplevelser och naturliga aktiviteter vilket stimulerar lugn och ro- systemet. Detta befrmjar lkningsprocesser i kropp och sjl.

    10. Kursen r upplagd i tre steg: Bara vara Aktiviteten kar Mer aktivitet och sjlvstndighet

    11. Min vg tillbaka

    12. Mindfulness & acceptans en vg till frndring Konsten att odla en accepterande och icke-dmande hllning till dig sjlv och din omgivning

    13. Mindfulness medvetenhetstrning att odla frmgan att vara medvetet nrvarande i nuet, i det pgende gonblicket Meditation Kroppscanning Ltt Yoga Andningsupplevelsen i magen r centralt Andningsankaret r din frankring i nuet

    14. Mindfulness - medvetenhetstrning Gr mycket mera ut p att fokusera, vara i sina upplevelser och beskriva dem n att distrahera och suggerera Jon Kabat Sinn (USA), Mark Williams (UK), Andrejs Kroese (Norge) fregngare nr det gller mindfulness ohlsa

    15. Mindfulness - forskningsstd Grossman et al fann i en review (2004) 64 empiriska studier varav 20 vlgjorda som fokuserar mindfulness baserade interventioner inom hlso- och sjukvrd. Journal of Psychosomatic Research. 57(1):35-43. RESULTS: Overall, both controlled and uncontrolled studies showed similar effect sizes of approximately 0.5 (P<.0001) with homogeneity of distribution. CONCLUSION: Although derived from a relatively small number of studies, these results suggest that MBSR may help a broad range of individuals to cope with their clinical and nonclinical problems.

    16. Mera om acceptans & mindfulness Att leva ett liv, inte vinna ett krig Om acceptans. Anna Kver, Natur & Kultur 2004 Vem r det som bestmmer i ditt liv? Om medveten nrvaro. sa Nilsonne. Natur & Kultur 2004

    17. Mindfulness - vning Fokusera andningen Stt dig rak i ryggen, som du representerar vrdighet Lgg ena handen p nedre delen av magen Blunda Flj din andning andetag fr andetag Lt allting vara som det r Upplev utan att vrdera Nuet r sinnesro

    19. Kvantitativ del; instrument SF36 vrldens mest anvnda Health-Related Quality-of-Life (HRQOL) instrument 36 frgor, 8 delskalor frdelade p en fysisk och en psykisk dimension Fysisk dimension; Fysisk funktion (PF), Rollfunktion fysisk (RP), Smrta (BP), Allmn hlsa (GH). Psykisk dimension; Vitalitet / kognitiv funktion (VT), Social funktion (SF), Rollfunktion psykisk (RE) och Psykiskt vlbefinnande / Mental Hlsa (MH).

    20. Kvantitativ del; instrument HAD (Hospitals Anxiety and Depression scale) 16 frgor frdelat p tv delskalor med 8 frgor fr ngest och 8 fr depressiva symtom.

    21. SF-36 grupp 1 & 2

    22. HAD grupp 1 & 2

    23. Kvalitativ del Audiobandade gruppintervjuer med 11 kvinnor frn de frsta tv grupperna. Bearbetning genom tematisering med kvalitativ innehllsanalys (Burnard 1993).

    24. Vad har varit verksamt fr er terhmtning? Gruppens betydelse, avstigmatisering Lrt oss nya verktyg att hantera stressen som: mindfulness, kartlggning av stressfaktorer, stt att fylla p orken, stta grnser. Att f egen tid, lra sig att satsa p sig sjlv lite mer. Att vistas i en lkande milj i naturen

    25. Varfr Grn Rehabilitering? Miljn i sig r lkande Hitta tillbaka till grundlggande behov Finna balans mellan vila och aktivitet Naturen gr inte att stressa

    26. Hur ser det ut fr deltagarna? Vid kursens start: Sjukskrivna 100 % - 12 personer Sjukskriven 50 % - 1 person Sjukersttning 1 person 0 % r i ngon form av sysselsttning I dagslget: Arbete 100 % - 1 person Arbete 75 % - 1 person Folkhgskola 2 personer Arbetstrning i varierande grad 7 personer Sjukersttning 2 personer Sjukskriven 1 person 78,5 % r i ngon form av sysselsttning.

    27. VAD NSKAR DU DIG AV EN BRA REHABILITERING?

    28. Sammanstllning av grupparbetet Grupp 1 Individuellt upplgg Bra std, kontaktperson som ser Inslag av fysisk aktivitet Viss form av puschning fr att komma igng ngon som knner av situationen Tillgng till verktyg typ avslappning Uppbyggnad av sjlvknsla vga stta grnser ppenhet i samhllet fr den hr typen av rehabilitering och levnadsstt Grupp 2 God samverkan Fokus p individen

    29. Grupp 3 Rehabilitering i rtt tid Ngon ansvarig fr rehabiliteringen Bra med Nyckeln men det behver ocks implementeras i verkligheten Std frn arbetsgivare och frskringskassa Kunskapsspridning Dagens seminarium ett bra exempel Att rehabiliteringen blir ens egen Grupp 4 Tid att lka Frstelse hos den man mter bli tagen p allvar Tidig start p rehabilitering Samordning mellan frskringskassan och andra aktrer Holistisk syn p mnniskan Hjlp till frnyad sjlvbild Frebyggande och utbildning ven av arbetsplatsen, vrderingar och attityder Individuell vrd/rehabilitering Uppfljning regelbundet Anvnda tidigare utbrnda som resurs

    30. Grupp 5 Acceptans fr att det tar tid frn frskringskassa och arbetsgivare Tidiga insatser Mnga olika rehabinsatser som kan sttas in tidigare, fysiskt, psykiskt, m.m. som den sjuke sjlv kan vlja mellan Tidigt aktiva arbetsgivare Bttre samordning mellan rehab-aktrerna kade resurser till rehabilitering Grupp 6 Lngsamhet att det fr ta sin tid Frstelse Information/kunskap ven till anhriga Bttre samarbete mellan sjukvrden och myndigheter Frebyggande p arbetsplatser, skolor, dagis och liknande Std att gra rtt val som gr att jag mr bttre Tillit Lnga samtal Strre mjlighet att vlja inte lika accepterade metoder, t ex ridning, hantverk

    31. Grupp 7 Samarbete, engagerat kontaktnt Hjlpsluss, sjukvgledare Lyhrdhet fr enskilda nskeml Bttre uppfljning Ovisshet om framtid blir en press, man nskar motsatsen Grupp 8 Bra bemtande Bli lyssnade p Strre lyhrdhet av lkare fr alternativa behandlingsalternativ Miljombyte med lugn och ro dr det inte r fr mnga mnniskor med anknytning till naturen Kravlshet Korttidsboende p grd Engagemang frn frskringskassan Man frvntar sig mer kunskap Bttre samverkan mellan olika instanser Ett stort tack till alla er som medverkade vid seminariet!

    32. Hur ser framtiden ut? Planering fr tv nya grupper under vren Mjlighet att erbjuda plats bde fr deltagare med arbetsgivare och deltagare utan arbetsgivare Friskvrdsdagar fr arbetsplatser, grupper och enskilda Studiebesk i rtagrden Frelsningar om Grn Rehabilitering Fortsatta aktiviteter i freningens regi

    33. Besk grna vr hemsida: www.ortagardenslakandetradgard.nu Bildspelet kan hmtas p: www.ltkalmar.se/nyckeln/ Tack fr oss och betnk att vart du n gr r du dr!

    34. Litteraturlista Bcker om utmattning: Ur Balans, Alexander Perski Brnn inte ut dig, Barbro Bronsberg Nina Vestlund Bcker med anknytning till Grn Rehabilitering: Naturens betydelse i en livskris, Johan Ottosson Tnkvrda trdgrdar, Pia Smidtbauer, Patrik Grahn, Mats Liedberg Naturkraft, sa och Mats Ottosson Lkande Trdgrdar, Donald Norfolk Jordband och sjlsvingar, Susanne Bergman Rimfrost och trgrdsdrmmar, Hannu Sarenstrm Jord under naglarna och frid i sjlen, Marie Louis Paludan Livsviktigt en grn vg till hlsa, SNF 2006 Stresshantering, egenutveckling: Vart du n gr r du dr, John Kabat-Zinn Minska din stress med meditation, Andries Kroese Vem r det som bestmmer i ditt liv?, sa Nilssonne Att leva ett liv, inte vinna ett krig, Anna Kver Livs-strategier, Dr Phil

    35. Utmattningen Frlust av psykisk energi Minnesstrning Tunnelseende Depression - gldjen borta

    36. Utmattningen Kroppsliga symtom Trtthet - hjrntrtt Kreativitet initiativfrmga borta Meningslshet Sinnenas utarmning

    37. Utmattning Inget nytt Mnga beteckningar Effektiv behandling har saknats Lkning i hjrnan tar tid

    38. Hlsans mysterium Mat, motion, relationer KASAM Kontakten med sig sjlv Sinnena - upplevelser som strker Hjrnan tillverkar knslor

    39. Trdgrden Vxande Tillblivande Dd Vrdande Planering Hopp Nring Lngtan Skrd

More Related