E N D
1. Hgre kvalitet iskolan
Bertil stberg
Utbildningsdepartementet
2009-10-01
2. Utgngspunkten Alliansens 143-punktsprogram och familjepolitisk verenskommelse
Ngra enklare propositioner som fanns i byrldan
Snabba frndringar (meritpong)
Utredningar 2008-09
Propositioner 2009-
Genomfrande 2010-
3. Frskolan
4. Detta vill vi med frskolan kat pedagogiskt uppdrag
kad tillgnglighet: en frskola fr alla oavsett bakgrund
Mer valfrihet fr frldrarna
5. versyn av frskolans lroplan Tydligare ml
Uppmrksamma barns sprkutveckling och matematiska utveckling
Uppfljning och utvrdering, t.ex. pedagogisk dokumentation
Frskollrare i varje frskola med vergripande pedagogiskt ansvar
Skolverkets frslag till ny lroplan bereds. Beslut 2010 om ny lroplan
6. Frskolelyftet Utbildningssatsning 2009-2011 p 600 mnkr
Fortbildning av:
frskollrare
barnsktare
chefer, pedagogiska ledare m fl
Forskarskola
Ungefr samma upplgg som lrarlyftet, dvs kommunen fr betala en del
7. Rektorsutbildning Nytt upplgg
Mer n frdubblade resurser
ppen fr frskolechefer
8. Ny frskollrarutbildning Lrarutbildningsutredningen r ute p remiss
Frskollrarutbildning blir mer specialiserad och fr en tydlig identitet
Fler frskollrare utbildas
Infrs 2011
9. Frskolan i den nya skollagen Kvalitet, likvrdighet och valfrihet frn frskola till vuxenutbildning
Frskolan blir en egen skolform
Precisering av personalens ansvar
Frskolechefer ska finnas
Frskollrare ska finnas p frskolor
10. Allmn frskola frn 3 rs lder Kommunerna blir skyldiga att erbjuda avgiftsfri allmn frskola fr barn frn 3 rs lder
Proposition jan 2009
Gller frn hsten 2010
220 mnkr 2010 och drefter 440 mnkr rligen till kommunerna
11. Barnomsorgspeng Etableringsfrihet fr pedagogisk omsorg, dvs familjedaghem, flerfamiljssystem mm
Barnomsorgspeng fr kp av enskild frskoleverksamhet och i andra kommuner
Dela pengen, t ex mellan allmn frskola och fristende familjedaghem
Rtt att verklaga med frvaltningsbesvr (fr frskolor i prop nu, fr pedagogisk omsorg senare)
12. Peng till egna barn, dock ej till fler n andras barn
Kommunal informationsskyldighet om alternativ och mjlighet att starta verksamhet
Proposition jan 2009
Trder i kraft 1 juli 2009
135 mnkr fr 2009, fr.o.m. 2010 utgr 220 miljoner kronor rligen till kommunerna
13. Grundskolan och gymnasieskolan nulget
14. Utgngslget Sverige under medel i matte (k 4 o 8)
Medelmttiga i naturvetenskap
Bttre i lsning
Men kunskaperna sjunker
Nstan alla brjar i gymnasiet men alltfr f gr ut
Social bakgrund betyder relativt mycket fr studieframgng
15. Andel elever som ej ntt mlen i ngot mne i grundskolan 2006/07
16. Mluppfyllelse i grundskolan Allt frre nr mlen i matte:
flickor frn 4,8% 1998 till 7,2% 2008.
pojkar frn 5,8 % till 7,7%.
Andelen behriga till gymnasieskolan vren 2008 var 88,9 procent, vilket var den lgsta andelen sedan 1998 d det nuvarande betygssystemet infrdes
Av eleverna med svensk bakgrund var 91 procent behriga till gymnasieskolan och 76,6 procent av eleverna med utlndsk bakgrund.
17. Andel behriga elever till gymnasieskolan, frdelat p frldrars utbildningsbakgrund 2008
18. Problem med gymnasieskolan Alltfr mnga avbryter sina gymnasiestudier
Gymnasieskolan frbereder dligt fr hgskolestudier
Gymnasieskolan erbjuder inte en tillrckligt bra yrkesutbildning
25% arbetslshet bland ungdomar febr 2009
(men 19% febr 2008)
19. Mnga misslyckas i gymnasieskolan Av de elever som brjade i gymnasieskolan hsten 2002 hade efter fem r endast tv av tre erhllit grundlggande hgskolebehrighet,
Totalt sett saknade var fjrde nybrjarelev slutbetyg efter fem r
Av de elever som pbrjade ett individuellt program hsten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra r. Denna andel kade till 23procent efter ett femte r.
20. Andel elever som inte ntt programmets ml inom tre r
21. Andel elever som inte ntt programmets ml inom tre r
22. Allt fler saknar gymnasieutbildning- var tredje 20-ring har inte klarat gymnasiet
23. IV r gymnasiets strsta program
24. Antal elever p individuella program frdelade p bakgrund
25. Allt frre lser frdjupningskurser i sprk
26. Vi vill ha en skola i vrldsklass!
27. McKinsey Vad r det som gr att vissa lnder r framgngsrika?
Varfr lyckas vissa reformer?
Varfr misslyckas de flesta reformerna?
Studien bygger bl a p en analys av de 10 bsta skolsystemen enligt PISA och p en granskning av ngra lnder som frbttras kraftigt. Totalt 25 skolsystem.
28. I framgngsrika skolsystem: Svrt att komma in p lrarutbildning
Bra lrarutbildning, bra introduktion, bra fortbildning
Rtt insatser fr varje elev
29. The nine characteristics of high-performing school systems (enligt Michel Barber) Standards and Accountability
Globally-benchmarked standards
Good, transparent data
Every child on the agenda always in order to challenge inequality
Human Capital
Recruit great people and train them well
Continuous improvement of pedagogical skills and knowledge
Great leadership at school level
Structure and Organisation
Effective, enabling central department and agencies
Capacity to manage change and engage communities at every level
Operational responsibility and budgets significantly devolved to school level
30. tgrder inom tre omrden Lrare och skolledare- hgre kompetens
Inspektion, utvrdering, betyg, skriftliga omdmen, nationella prov
Tydligare styrdokument (kursplaner, skollag )
31. Hgre lrarkompetens Ny lrarutbildning
Fortbildning genom lrarlyftet
Fler behriga lrare (idag sker 50% av undervisningen av obehriga)
Karrirvgar fr lrare, forskarskola (srskilt kvalificerade lrare, lektorer..)
Introduktion, provr, legitimation
Speciallrare
32. Ny lrarutbildning Utredningen r ute p remiss
Infrs hsten 2011
33. Utredningens frslag Grundlrare
frskollrare
F-3
4-6
fritidshem
3-4 rs utbildning mneslrare
allm mnen 7-9
allm mnen gymn
yrkesmnen
praktiska och estetiska mnen
4-5 r (yrkeslrare 3 term)
34. Gemensam utbildningsvetenskaplig krna (60 hp)
Frstrkta mneskunskaper
Frbttrad VFU
Satsning p utbildningsvetenskaplig forskning
kad koncentration av utbildningarna
Lmplighetsprov?
Prop till riksdagen i nov/dec 2009.
Informationskampanj 2011-12
35. Obehriga lrare Grundskolan:
85% har lrarexamen
Endast hlften av lrarna i grundskolan har utbildning p rtt niv i det mne de undervisar i
TIMMS, 60% i k 4 har lrare utan utbildning i matte
Gymnasieskolan
74 % har lrarexamen (80% 2000/01)
Endast en tredjedel har utbildning p rtt niv i det mne de undervisar i
36. VAL satsning fr att anstllda lrare ska bli behriga. Ny satsning frn 2010 med mjlighet att lsa upp till 120 hp
Lrarlyftet - satsning fr kad reell behrighet
Skrpta regler fr behrighet och legitimation
37. Lrarlyftet 3,6 mdkr under 4 r:
Fortbildning fr lrare
Obehriga lrare
Forskarutbildning
38. Fortbildning Staten str fr utbildningen och strre delen av ersttningen fr inkomstbortfall
Kommunen/friskolan svarar fr 30% av ersttning fr inkomstbortfall
Utnyttjandet har kat kraftigt. 2008 ca 500 mnkr.
2009???
39. Forskarskolor Studier till lic-examen
En dag i veckan i skolan, fyra p universitet
2,5 rs utbildning
100 mnkr per r
40. Speciallrare Inriktad p std till enskilda elever
Std i svenska och matte
Bedrivs sedan 2008 p 9 lrosten
Omfattar drygt 540 helrsplatser (fullt utbyggd 2011)
Speciallrare fr specialskolan och srskolan?
41. Uppfljning, utvrdering, information Skolinspektionen:
frdubblade resurser
fokusering p kunskapsresultat,
srskilda kvalitetsgranskningar, t ex matematik, nyanlnda elever, studieavbrott i gymn.skolan
inte stanna utanfr klassrummen.
42. Rektorer har en nyckelroll fr att kvalitetsarbetet ska fungera. Vara pedagogiska ledare. Ny rektorsutbildning obligatorisk.
Ml i k 3, 6 och 9 samt nationella prov ger helt nya mjligheter att frverkliga en resultatstyrd skola
900 mnkr i lsa-skriva-rkna satsning fr att flera ska n mlen i k 3
Betyg frn k 6, fler betygssteg
Skriftliga omdmen varje termin till alla elever
45. Kursplaner och lroplan, Prop om kursplanestruktur, ml mm 2008
samlad lroplan
kursplaner med mnesinnehll
kunskapskrav fr godtagbara kunskaper resp fr olika betygssteg
ml (tydliga och begripliga) i k 3, 6 och 9
Skolverket har ftt i uppdrag att utarbeta frslag till nya kursplaner.
Nya kursplaner och betyg frn 2011-
46. Ny skollag Skickades ut p remiss i juni 2009.
Omfattar alla skolformer
Frskolan blir en egen skolform
I huvudsak gemensam reglering fr kommunala och fristende skolor
Lagrdsremiss i slutet av 2009, prop och riksdagsbeslut vren 2010
Trder i kraft 2011
47. Ngra nya frslag i skollagen kad valfrihet fr elever med funktionsnedsttning
Rtt att verklaga tgrdsprogram
Reglerad elevhlsa
Tydliga krav p utredning fr srskola och frldraveto
Sanktionstrappa mot huvudmn (anmrkning, frelggande vite, terkallelse, verksamhetsfrbud)
48. Lika villkor Rtt att verklaga kommunens beslut om skolpeng och ersttning fr elever med behov av srskilt std
49. Lite av varje MNT
Vrdegrund
Entreprenrsskap
Utvrdering av skolan och metoder i skolan
Jmstlldhet
Mobbning
Gmda barn
Skolk i betygen
50. Hgre krav i nyagymnasieskolan
51. Varfr reformera gymnasieskolan? Fr mnga elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha ntt mlen.
Det lokala friutrymmet har, alltfr ofta,anvnts fr att snka krav.
Eleverna r inte tillrckligt vl frbereddafr fortsatta studier och fr yrkeslivet.
52. Tolv yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anlggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vrd- och omsorgsprogrammet
53. Sex hgskolefrberedande program Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhllsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
55. Gemensamma mnen
56. Programstruktur
57. Alternativa kurser Flera kurser ska finnas i matematik
Alla kurser i matematik ger grundlggande behrighet
Skolverket ska vervga om alternativa kurser behvs i andra mnen
58. Programgemensamma kurser Obligatoriska p respektive program
Inte alltfr omfattande men tillrckliga fr att ge programmet en tydlig identitet
Faststlls av regeringen (p frslag av Skolverket)
59. Inriktning Ska omfatta minst 300 gp
Ha en tydlig identitet p programmet
Utg frn utredningens frslag
Beakta:
teknikdel. synpunkter
vrd- och omsorgsprogrammet
Regeringen beslutar om inriktningar (2010)
60. Programfrdjupning Skolverket beslutar vilka kurser som fr erbjudas inom programfrdjupningen
Karaktrsmnen p yrkesprogram som motsvarar krav frn branscherna, bl a mot olika yrkesutgngar
Kurser som har betydelse fr fortsatta hgskolestudier
Tillrckligt stort utbud av kurser fr att mjliggra anpassning till lokala behov
61. forts. programfrdjupning Frdjupning i entreprenrskap
Kurser som ger srskild behrighet p vissa yrkesprogram (t ex p vrd- och omsorgsprogrammet fr att kunna bli sjukskterska)
62. Individuellt val 200 gp
Skolor ska erbjuda:
kurser som ger grundlggande behrighet
idrott
estetiska kurser
?
Drutver avgr huvudmannen vilka kurser som erbjuds (av de som r godkna av Skolverket)
63. Valfriheten stramas upp Elevernas individuella val minskarfrn 300 till 200 pong.
Lokala kurser avskaffas.
Lokala inriktningar och specialutformade program avskaffas.
64. Mjlighet att starta nya kurser och srskilda varianter Om kursen eller den srskilda varianten r kvalitetsskrad och godknd av Skolverket.
Om huvudmannen, tillsammans med arbetsliv eller hgskolan, kan visa ett lokalt behov.
Om behovet av avsteg r strre n vad som rimligtvis kan tillgodoses inom ramen fr de fastslagna nationella inriktningarna.
65. Srskild variant Omfattar inriktning och programfrdjupning
Tidsbestmda
Skolverket bestmmer kostnaden och godknner
Ska vara del av program behovet av avsteg r strre n vad somrimligtvis kan tillgodoses inom ramen fr programmet
66. Riksrekrytering Fr avvika frn nationella program vad gller struktur, innehll och examensml
Kostnad faststlls av Skolverket
Begrnsat behov av riksrekryterande utbildning i framtiden
Tidsbestmda
67. Gymnasial lrlingsutbildning Huvuddelen av yrkeskurserna ska bedrivas p en arbetsplats.
Samma behrighetskrav och examensml som fr yrkesprogram.
Fortsatt utredning om anstllning vid arbetsplatsen.
68. Nringslivet fr inflytande ver yrkesprogrammen Nationella och lokala programrd ska skapas.
Bred representation: branscher, fack och myndigheter.
De nationella rden ska skerstlla kvaliteten p yrkesprogrammen, visa nringslivets utbildningsbehov och hjlpa Skolverket att ta fram styrdokument.
De lokala rden ska fungera som samverkansorganmellan kommunen och avnmarna.
69. Examen terinfrs En yrkesexamen.
En hgskolefrberedande examen.
70. Krav fr yrkesexamen Betyg frn ett nationellt program, minst 2500 p. Minst 90 procent G.
Lgst G i svenska, engelska och matematik, samt p gymnasiearbetet.
G i de viktigaste yrkeskurserna.
71. Krav fr hgskole-frberedande examen Betyg frn ett nationellt program, minst 2 500 p.Av dessa ska minst 90 procent vara G.
Lgst G i 300 p svenska,200 p engelska och 100 p matematik, samt p gymnasiearbetet.
72. Hgre krav till hgskolan Motsvarar hgskolefrberedande examen, eller en kompletterad yrkesexamen.
Elever med yrkesexamen ska ha rtt att lsa in de kurser i svenska och engelska som krvs fr hgskolefrberedande examen under studietiden eller senare inom gymnasial vuxenutbildning
Kunna lsa vissa kurser fr srskild behrighet p vissa yrkesprogram
73. Behrighetskrav till gymnasiet Hgskolefrberedande program:
G i svenska, engelska och matematik.
G i minst ytterligare nio mnen.
Yrkesprogrammen (frslag ute p remiss):
G i sv, ma och eng
G i minst fem andra mnen
Engelskaventil
74. Fjrde tekniskt r? Bereds
75. Tidplan Riksdagsbeslut hsten 2009.
Regeringsbeslut om inriktningar, examensml och frordning under vren 2010 efter frslag frn Skolverket.
Skolverksbeslut om kursplaner och betygskriterier 2010.
Skolstart fr eleverna ht 2011.
76. tta viktigaste frndringarna Hgre behrighetskrav till gymnasiet.
Mer tid fr yrkesmnen, mindre fr allmnteori, p yrkesprogrammen.
Valfriheten stramas upp.
Yrkesexamen och hgskolefrberedande examen infrs.
Lrlingsutbildning infrs.
Historia blir obligatoriskt.
Skrpta krav fr grundlggande hgskolebehrighet.
Nringslivet ges inflytande ver yrkesutbildningen.
77. IV-programmet avskaffas
78. Mluppfyllelse i grundskolan Allt frre nr mlen i matte:
flickor frn 4,8% 1998 till 7,2% 2008.
pojkar frn 5,8 % till 7,7%.
Andelen behriga till gymnasieskolan vren 2008 var 88,9 procent, vilket var den lgsta andelen sedan 1998 d det nuvarande betygssystemet infrdes
Av eleverna med svensk bakgrund var 91 procent behriga till gymnasieskolan och 76,6 procent av eleverna med utlndsk bakgrund.
79. IV idag f gr ut Av de elever som pbrjade ett individuellt program hsten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra r. Denna andel kade till 23procent efter ett femte r.
Endast 14% av de som brjade IV 2002 fick slutbetyg som gav grundlggande hgskolebehrighet
44 procent av eleverna hoppade av efter ett r.
80. Allt fler elever gr IV-programmet
81. IV r gymnasiets strsta program
82. IV-programmets id
Ett individuellt program skall frst och frmst frbereda eleven fr studier p ett nationellt program eller ett specialutformat program.
- Skollagen, 4 kap. 4
84. Brister med IV Fr f elever fullfljer sin utbildning
Orealistiskt med syfte att alla elever ska bli behriga till nationellt program
Fr mnga behriga elever p IV
85. Mycket heterogen elevgrupp Elever som r behriga eller mycket nra behrighet till ett nationellt program.
Skoltrtta elever.
Elever som nyligen invandrat till Sverige.
Elever med stor social problematik.
86. 5 srskilda program i gymnasieskolan erstter IV Preparandutbildning
Programinriktat individuellt val
Yrkesintroduktion
Individuellt alternativ
Sprkintroduktion
98. Preparandutbildning Fr elever som p hgst ett r vill uppn behrighet till yrkes- eller hgskolefrberedande program
Rtt fr eleven att delta
Program i gymnasieskolan men kan av kommunen frlggas till grundskola
Ska erbjudas av kommunen
Kan erbjudas av fristende skola som d har rtt till ersttning p lika villkor
99. Hemkommunen r skyldig att betala till annan kommun som tar emot elev i preparandutbildning
Preparandutbildning ska innehlla de mnen som krvs fr behrighet
Kan ven innehlla andra grundskolemnen som eleven inte r godknd i
Kan ven innehlla gymnasiekurser
Fr inte innehlla grundskolekurser som eleven r godknd i
men prvning fr hgre betyg r alltid mjlig
100. Programinriktat individuellt val Fr obehriga elever med god studiefrmga
Godknd i sv och ma eller eng och
Godknd i fyra andra mnen eller
G i sv, ma och eng samt tre andra mnen
Ca 5 000 elever
Fr erbjudas av hemkommun
Kan ordnas av fristende skola (eller annan kommun) som har rtt till ersttning p lika villkor
101. Inriktas mot ett nationellt yrkesprogram och eleven antas till detta nr behrighet uppns
Rtt till stdundervisning fr att uppn behrighet
102. Yrkesintroduktion Yrkesinriktad utbildning som ger mjlighet att etablera sig p arbetsmarknaden eller att studera p nationellt program
Hemkommunen ska erbjuda yrkesintroduktion
Kan anordnas av fristende skolor men man mste komma verens om ersttningen
Kan innehlla nationella kurser men ven annan yrkesutbildning
Br innehlla arbetsplatsfrlagt lrande eller praktik
103. Individuellt alternativ Fr obehriga med stora kunskapsbrister eller svag motivation
Kan innehlla kurser frn grundskolan och gymn.
Andra insatser som r gynnsamma fr elevens utveckling ssom motivationsinsatser och praktik
Hg grad av individualisering
Ska erbjudas av hemkommunen
Kan anordnas av fristende skolor men man mste komma verens om ersttningen
104. Sprkintroduktion Fr nyligen anlnda invandrarungdomar
Tyngdpunkten i det svenska sprket
Hemkommunen ska erbjuda
Kan anordnas av fristende skolor men man mste komma verens om ersttningen
105. Inga behriga elever p srskilda program, men Elev som r behrig till yrkesprogram fr g preparandutbildning fr att bli behrig till hgskolefrberedande program
Elev som gr p nationellt program och har uppenbara svrigheter att flja undervisningen fr, om det finns synnerliga skl, verg till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ
106. IV-programmet avskaffas