1. SRS

2. Respitsystem • Statistiska respitsystem • Respittalen utgår från kappseglingsresultat. • Ingen mätning. • Respittalen skiljer inte på båtprestanda och besättningsskicklighet. • Empiriska respitsystem • Respittalen sätt utifrån en fri bedömning av en båttyps prestanda. • Ingen eller enkel mätning. • Man strävar att skilja på båtprestandaoch besättningsskicklighet. • I praktiken personberoende och begränsat i antal båtar/mätbrev • Beräkningsbaserade respitsystem • Respittalen beräknas på båtens mått. • Kan vara formelsystem eller baserade på VPP • Respittal speglar endast båtprestanda.

3. Exempel på respitsystem • LYS • Ursprungligen ett helt statistiskt respitsytem men utvecklades efterhand till ett empiriskt system. • Ett respittal för alla kappseglingsförhållanden. • DH – Dansk handikapp • Enkelt VPP-baserat respitsystem. • 7 respittal som tar hänsyn till kappseglings-förhållandena.

4. Exempel på respitsystem • IRC • Beräknade respittal med empiriska korrektioner. • Ett respittal för all kappseglingsförhållanden. • ORCi • Avancerat VPP-baserat respitsystem. • Många olika metoder för att ta hänsyn till kappseglings-förhållandena. • Upplevs ofta som för komplicerat

5. Varför inte LYS • Båtflottan blir allt mer fragmenterad. • Ohållbar arbetsbelastning. • Problem med att säkerställa likvärdig bedömning. • Lång och osäker leveranstid för mätbrev. • Svårighet att skilja på båt och besättning. • Långsiktig hållbarhet kräver att mätbrev processas genom en administrativ åtgärd. Inte genom ett kommittébeslut.

6. SRS Syftet med SRS är: • Att ge båtar av olika typ möjlighet att kappsegla mot varandra. • Att ge alla typer av kölbåtar, jollar och flerskrovsbåtar möjlighet att delta. • Att systemet ska vara enkelt och tillåtande.

7. Enkelt • Kärnan i SRS är tabellerna och båtdatabladen. • Cirka 70% av de som använder SRS gör det utan mätning, administration och kostnader. • SRS-mätbreven är baserade på självmätning.

8. Tillåtande • SRS ska inte styra utvecklingen av båtar och utrustning. • SRS-mätbrev kan utfärdas för båtar • som inte finns med i någon av SRS-tabellerna, eller • som avviker från båttypens grundstandard. • Inga inbyggda begränsningar för typ av och antal segel eller annan utrustning för mätbrevsbåtar. Men hänsyn tas till allt vid bestämning av respittalet.

9. SRS är inte öppet • Beslutsunderlagen för nya eller ändrade SRS-tal och/eller SRS-tabellsplacering är inte offentliga. • Avsikten är att försvåra för konstruktion och optimering av båtar speciellt för SRS-kappsegling. • Man ska kunna vara konkurrenskraftig med en normal båt och en normal segelgarderob.

10. SRS är inte rent empiriskt • Båtens dimensioner ger ett ”grundtal”. • Objektiva empiriska korrektioner baserade på båtens typ, költyp, riggtyp, inredning, utrustning mm. • Generella subjektiva korrektioner för storlek mm. • Individuella subjektiva korrektioner.

11. SRSv • 2011 infördes SRSv på försök. SRS verifierat • Alla kölbåtar kan ansöka om SRSv-mätbrev. Det vill säga standardbåtar, klassbåtar och mätbrevsbåtar. • Mätformuläret är detsamma som för SRS men uppgifternas riktighet ska intygas av en licensierad mätman. • SRSv-talet anges med 3 decimaler i steg om 0,002.

12. Mer om SRSv • Uppmätning av båt, rigg och segel samt vägning av båten ska göras av en licensierad mätman. Segel kan certifieras av en segelmakare som har licens att certifiera sin egen produktion. • Vissa klassbåtar som har mätbrev i enlighet med klassens klassregler kan få ett SRSv-mätbrev utan ytterligare mätning. För närvarande H-båt, Melges 24, J/24, J/80, X-99, X-35, Farr 30, Drake, Folkbåt, 606, IF, Yngling, Neptun-kryssare. • Båtar som har giltigt mätbrev i ORCi eller Endorsed IRC kan få ett SRSv-mätbrev baserat på ett sådant mätbrev.

13. ”Shorthanded” • Möjligheten till ”shorthanded”-mätbrev avser endast en alternativ segelkonfiguration. • Får användas endast vid kappsegling i utlyst ”shorthanded”-klass.

14. Vad har funkat 2011 Cirka 750 mätbrev har utfärdats med • Rimlig arbetsinsats En person på fulltid april-maj och halvtid under den återstående delen av säsongen. • Rimliga respittal Tekniskt sett fungerar metoden för de flesta båtar. • Rimlig leveranstid I många fall inom en vecka.

15. Vad har inte funkat 2011 • Ansökningsförfarandet uppfattas som för krångligt. • Det har varit svårt att få in korrekta båtbilder. • Administrationen tappade bort 30-40 ansökningar. • Sekundärbedömningen. Praktiska och personliga orsaker. • Många indatafel. • För många ”handläggningsfel”. • Problem med att få in betalning i efterskott.

16. Mål inför 2012 • Bättre administration med ett nytt webbaserat verktyg för hela kedjan från ansökan till publicering. • System för förskottsbetalning av mätbrev. • Ett system med ”provmätbrev” för tänkta segelkonfigurationer. • Ett system för begäran om mätbrevsöversyn där man även kan begära översyn av andras mätbrev.