Greta Häggblom Kronlöf PhD ergoterapeut, special forskare Jyväskylä Universitet

1. Aktiverande och Rehabiliterande arbete-ATT STÖDJA ÄLRDE PERSONER I DERAS VARDAG UTIFRÅN AKTIVITETSVETENSKAPENS PERSPEKTIV Greta Häggblom Kronlöf PhD ergoterapeut, special forskare Jyväskylä Universitet greta.haggblom-kronlof@pp.inet.fi

2. http://hdl.handle.net/2077/4439 Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

3. Perspektiv på Hälsa Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

4. En BioPsykoSocial modell - ICF (International classification of function) WHO 2001 • Kroppsfunktioner o anatomisk struktur – hur personen fungerar fysiskt o mentalt tex. strukturer i nervsystemet, röst o tal funktioner. • Aktivitet – dagliga aktiviteter , arbete.. • Delaktighet– upplevelse av att vara involverad i livssituationer • Omgivningsfaktorer – fysisk, social miljö, förutsättningar och omständigheter som omger personen. • Personliga faktorer - intressen, vanor.. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

5. Åldrandet - en livsprocess • Vanligt är att se åldrandet som en lång nedåt sluttande backe där vi blir mindre och mindre kapabla, men… • åldrande processen är dynamisk och vital • funktioner avtar redan i de yngre vuxna åren • funktioner förblir oförändrade mycket längre än vad man tidigare har trott • äldre är idag aktivare och mindre sjuka än förut • ”Ageless self” • Äldre personer en heterogen grupp • Äldre personer är med ”rätt” stöd en resurs i samhälle Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

6. forts. Åldrande processen • Forskningen visar på .. • Objektiva och subjektiva mått pånedsatta fysiska och psykiska förmågor, färre sociala kontakter och roller, ensamhet MEN också styrkor, glädje och livs tillfredställelse trots alla förändringar som sker • Vardagen är en balansgång mellan resurser och brister • Vanligt är problem först i aktiviteter som - förflytta sig utomhus - städa - sköta om sin hygien - resor Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

7. Äldre Personer själva... …strävar efter kontinuitet i livet …anpassar sig till livet för att bevara och upprätthålla existerande egna och omgivningens strukturer/förmågor genom att använda sig av strategier knutna till tidigare erfarenheter av dem själv och fysisk o social omgivning. MEN ibland når de en gräns där de inte längre själva klarar av att hantera vardagen och behöver stöd för att kunna möjliggöra ett fortsatt aktivt liv Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

8. Människan- iettaktivitetsperspektiv • Det vi gör - våradagligaaktiviteter – skapar/formar den person som vi har potential attvara/bliochpåsåsättskapar/formar vi våraliv. • Om man inteklararavsåmycketsjälv, förlorar man synenpåvem man är • Människan – vi - har en fantastiskförmågaattvarakreativaochskapaellernyskapavåralivom vi fårutrymmeochrättstöd. • Ettgrundläggandebehovhosflestamänniskorärattklara sig själv – attfåvardagenattfungerautanalltförmyckethjälp - autonomiochkunnaupplevakontroll • Aktiviteterhållermänniskorfriska - ettmeningslöstlivgerhälsoproblem Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

9. “Var dag” • Symboliserar ordning och reda • Beskrivs i termer av grå trist, likformig o kanske en transportsträcka till det “verkligt roliga” • Vårt samhälle beskrivs ofta utifrån vad som anses normalt och allmängiltigt. Det som skiljer sig från detta normalserande “vanliga” vardagslivet faller utanför normen. T.ex äldreomsorg fast det är egentligen handlar om vardagslivet för människor som har blivit äldre, barnomsorg, handikappomsorg etc Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

10. Äldre personers vardag Vardagens aktiviteter tas ofta förgivet och anses vara självklara tills det uppstår problem För många äldre personer är delaktighet i vardagens aktiviteter inte så självklara, utan innebär en balansgång mellan begränsningar och förmågor Enligt befolkningsprognoser ökar gruppen äldre äldre (80+) kraftigt de närmaste decennierna - därmed ökar behov av stödåtgärder och interventioner för att möjliggöra delaktighet i vardagen Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

11. Var dags aktiviteter- det vi gör • Det vi gör kan ses ur ett aktivitets-perspektiv - äta frukost på sjukhus, promenera runt kvarteret, duscha i eget badrum, läsa Vasabladet, gå på toaletten hemma, tänka på det som varit, tala med vänner i telefon, titta på tavlor på utställning eller i sitt eget hem, resa på pensionärsträff…. • Notera skillnaden: ett funktions-perspektiv - att tugga, att gå, hålla balansen, stå, röra på handen, böja knä, sitta, titta, tänka … Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

12. Det vi gör är beroende utav …. • Personen själv • Aktiviteten/det vi gör • Omgivningen/miljön Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

13. VaD och Hur vi gör - form och innebörd • VAD VI GÖR - vi kan tala om det vi gör mera allmänt t.ex. ADL-bedömningar, att studera, att motionerar, att äta glass, sjunga - Aktivitetens form • HUR VI GÖR – i utförandet lägger vi alltid till ett värde/en mening /innebörd som är personlig och beroende av sammanhang /omgivning -Aktivitetens innebörd här finner vi motiv till vad människan gör Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

14. Vad och hur vi gör i vardagen bygger på....... Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

15. Aktivitetsmönster i vardagen • Vanor och rutiner • är halvautomatiserade aktiviteter • organiserar vardagens aktiviteter/sysslor • uppstår i bekanta miljöer • kräver ej alltid en hög nivå av motivation, engagemang och energi. • hjälper till att kontrollera vardagen och skapar en trygghet • är energisparare • ger en känsla av att vara kompetent • Tider och livsrytmer • Naturliga rutiner, biologiska rytmer och socialt skapade • En puls i livet som är sårbar för förändringar, plötsliga störningar • Stommen i vardagen • Upplevd och faktisk tid Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

16. Val av AktiviteterKielhofner 2002 • Vi gör kortsiktiga och långsiktiga val av aktiviteter som styrs utav vår vilja (volition) • Viljan är en dynamiska process/relation mellan intressen, upplevelse av kompetens och värde aspekter - intressen – lust - värderingar – viktigt - upplevelse av personlig förmåga –kompetens • En ständigt pågående process av känslor och tankar om mig själv som en aktör/görare i livet. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

17. Våra känslor och tankar uppstår från... Erfarenheter Våra tolkningar och värderingar av våra erfarenheter Utifrån våra tolkningar och värderingar av våra erfarenheter skapar vi våra förväntningar och planer framåt i livet – vad vill vi göra Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

18. H70 Göteborg 86 åringar (n=203) (Häggblom Kronlöf) TV tittande Läsa tidningen Umgås m släkt Lyssna på radion Bara vara hemma Läsa böcker Umgås m vänner 85+ Umeå - Västerbotten (n=156) (Nilsson) Socialt umgänge (familj, vänner….) Kulturella aktiviteter (läsa, lyssna på radio….) TV tittande Vanliga fritids- o intresse aktiviteter Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

19. Typ Kvinnor (88%) Resa 40% Handarb., konst 40%* Umgås m vänner 31% Män (83%) Resa 33% Fysisk träning 28% Läsa böcker 24% * p=0.005 Orsak PERSONLIGA FAKTORER Kapacitet/kompetens Tids användning Motivation/vilja/värde Säkerhet/trygghet OMGIVNINGS FAKTORER Fysiska omgivningen Sociala omständigheter Ekonomiska omständigheter Avslutade intresse aktiviteter Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

20. …primärt är friheten i att välja och utföra …engagerar en person pga , glädje,nöje o tillfredställelse …är tankar och känslor; glädjen i att göra något vilket innebär oftast; välja att göra något framom något annat …ockuperar en persons tankar, energi under en längre eller kortare tid Intressen – Intresse aktiviteter Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

21. Exampel: To watch TV Earlier research ….. • Passiv, inactive – no challenge or fitness related aktivity (Rundek & Bennet 2006, Stabbin 2006) What kind of knowledge can an occupational persepective add to the picture of watching television ? Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

22. Att titta på TV • Aktivt val, att planera, välja • Få information och håller sig ajour med vad som händer och är aktuellt • Informationen skapar underlag för diskussion med barn, barnbarn, omgivningen - tillhörighetskänsla • Ger rytm till dagen • Bidrar till mening i vardagen Vad säger dessa aspekter? Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

23. Sysselsättning som hobbyverksamheter, stickningen, hantverk, bakningen mm Kan ses I en vårdmijö som ett surrogat för vardagens naturliga aktiviteter och intressen Viktiga för personer när det gäller erfarenheten av att vara någon och kapabel att kunna utföra något Erfarenheterna från denna typ av verksamhet påverkar övriga dagliga aktiviteter om de kan väcka en personens engagemang. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

24. Lust - ”Motorn i livet” • Ha lust, se motiv, vara motiverad, värdera det vi gör, erfara något meningsfullt i vardagen – ”startar motorn i livet” • Rutiner och vanor behöver inte alltid en motor …. eller ? • Kräver upplevelse att ha förmåga/förutsättning för görandet • En förutsättning för att engagemang skall uppstå Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

25. Stödja till lust - motivera • Motivera – är det att övertala ? • Att finna människors motiv – vad värderar människor i livet • Vi kan tala om det vi gör mera allmänt tex studera, motionerar, arbeta, äta glass, sjunga - Aktivitetens form • I utförandet lägger vi alltid till ett värde/en mening /innebörd som är individuell och beroende tidigare erfarenhet och av sammanhang och omgivning -Aktivitetens innebörd – här finner vi motiv till vad människan gör Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

26. Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys, keväällä 2005 ja niiden muutokset. Sulander T., Helakorpi S., Nissinen A., Uutela A.1993-2005 Folkhälsoinstitutets publikationer, B1 /2006 • De finländska pensionärernas funktionsförmåga och förmåga att klara av de vardagliga funktionerna har förbättrats med tiden. I dag upplever respondenterna otrygghet främst p.g.a. • beroende av andras hjälp • försvagat minne • anstaltsvård • låga pensionerna. • Otrygghet bland kvinnorna ökade mellan åren 2003 och 2005 i vissa hänseenden relaterad till • låga pensioner, • höga priser på vårdtjänster, • vårdtjänsternas kvalitet • rädsla för att hamna i anstaltsvård • samt svårigheterna att få hjälp och komma under vård. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

27. Förutsättning för ett gott åldrande Enl Rowe and Kahn Successfulaging 1998 • Låg risk av sjukdom o sjukdomsrelaterade handikapp • Hög mental och fysisk funktion • Aktivt engagemang med livet • Att uppleva en känsla av kontroll i vardagen • Att ha ”hälsosamma” vanor • Att leva med anknytning till sitt förflutna liv Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

28. Att ta och ha kontroll i vardagen • … påverkar bla upplevelsen av god hälsa, psykiskt välbefinnande, livs tillfredställelse samt även att det kan påverka livslängden. • … speciellt viktigt bland äldre personer är beroende/oberoede faktorn som ”hotar” i allt högre åldrar • …tekniska hjälpmedel och hjälp från andra människor stödjer till upplevd kontroll när… • …kan lita på hjälpen; ”lyssnar hon”, fungerar hjälpmedlet, • …hjälpen är integrerad i personens livsvärld Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

29. To maincontrolduner 2007relation mellan att vara aktiv eller ej och beroende/oberoende Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

30. Användning av hjälpmedel • Hjälpmedel = en strategi för att ha eller ta kontroll i vardagen • Hälsoteknik (Agahi et al 2005) • Förändring i hjälpmedels användning • 70-76 år 21% - 47% (Sonn & Grimby 1994) • 76-86 år 43% - 69% (Häggblom Kronlöf & Sonn 2007) • 85-90 år 74% -92% (Dahlin Ivanhoff & Sonn 2005) Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

31. Erfarenheter av hjälpmedel • Generellt något positivt • ger trygghet, minskar på ansträngningar, ökar självständigheten, möjliggör aktiviteter i vardagen (Sonn & Grimby 1994, Hastings et al 2001, Roelands et al 2002) • Äldre personer föredrar ofta hjälpmedel i vardagen före personlig hjälp (Dahlin et al 2006) för att de kräver inget mänskligt samarbete • Menings- och värde aspekter influerad av psykosociala och kulturella faktorer påverkar användning av hjälpmedel (Gitlin 1995, Hastings et al 2001, Pape et al 2002, Häggblom Kronlöf 2007) • ”En realitet full med kontraindikationer” Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

32. Erfarenheter från användare av hjälpmedel i vardagen Häggblom Kronllöf & Sonn 2007 Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

33. Att ha eller kunna ta kontroll genom anpassning • I hög utsträckning kan äldre kompensera funktions och aktivitets nedsättningar och på så sätt ta kontroll över vardagens aktiviteter • Enligt Baltes anpassnings modell (1990) • - Omsorgsfullt val av ett speciellt aktivitetsområde • - Optimera förmågan att kunna utföra de valda aktiviteterna genom träning • - Lära nytt el lära på nytt nya stödjande, kompensatoriska strategier som fyller ev glapp orsakade av funktionella brister eller svagheter Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

34. Utmaningar i livet Alla behöver vi utmaningar i livet – form och/eller innebörd förändras med åren! • Viktig balansgång mellan personens aktivitetsförmåga och aktivitetens utmaning även i var dagens aktiviteter. • Hanteras av äldre personer genom att (Häggblom Kronlöf & Sonn 2007) • Testa och pröva • Noggrant avvägande • Lär nytt och lära på nytt Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

35. FLYT – FLOW TEORIN ur Csikszentmihalyi M. Finding Flow.1997 • Utmaningar i relation till förmågan kan ge en känsla av flyt - flow - en optimal erfarenheten av njutning • Är inte = GLÄDJE • Är inte beroende av vad man gör utan hur man gör. • Är “mänsklig lycka” - att arbeta med lagom svåra uppgifter, för det stärker en persons känsla av att var kompetent och duglig. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

36. Omgivning, miljön, livsvärldenOmgivning, miljön, livsvärlden • Är både ett hinder och skapar förutsättningar för ”var dagens” aktiviteter. • Hemmet speglar våra etablerade intressen och aktiviteter som visar vem vi är. • Saker bekräftar oss tex ”Arvegods” kan ha stor betydelse för känslan av mina rötter och en viss tillhörighet. • Symbolisk mening i saker tex, bilen = självständighet, • Enkla och välkända saker/platser bidrar till avslappnat och bekvämt beteende, komplexa saker/platser kräver ett specialiserat och talangfullt beteende. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

37. Tillgänglighet • Fysiska utformade miljön – tillgänglighet • Trappor, tunga dörrar, tunga backar, hala gator, hjälpmedel, modern teknik uppleva symboliska värden i den fysiska omgivningen tex, bilen = självständighet, etc. • Sociala miljön • Främlingsskap - Glapp i miljön mellan de äldres värld och nu-tid t.ex. tekniken, moralaspekter • Ageism - ålderism = åldersmobbning , Attetyder i samhället • Generalisering – äldre personer, gamlingar • Samhället och samhällets tjänster skapar förutsättningar och hinder för ett självständigt liv ?? Hemvård, färdtjänst, • Psykisk miljö • Kunna finna mening i livet, trygghet, kunna uppleva kontroll, brits på kontroll, ensamhet, kunna få bestämma själv….”. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

38. Hemmet 89.6 % av personer 75+ bor hemma, 4.3% ålderdomshem, 2.5% HVC slutenvård, 2.9% serviceboende (STAKES 2005). Äldre personer utför de flesta vardagsaktiviteter och tillbringar större delen av sin tid i hemmet (Östlund 1995, Hillerås et al 1999, Haak 2006, Häggblom Kronlöf 2005) Hemmet är viktigt bl.a för det representerar självständighet, säkerhet och frihet, fyllt av personliga minnen, spår av intressen, erfarenheter som stödjer personens identitet, det hon gör och hemmet ger kontinuitet i livet (Jackson 1996, Vilkko 1997, Kontos 2000, Haak 2006, m.fl.) Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

39. Leva och bo hemma Med stigande ålder ökar behovet av personlig hjälp i dagliga aktiviteter (Sonn et al 1996) Sjukdom, funktions begränsningar och allmän sårbarhet är risk faktorer för ett beroende och inte kunna bo kvar hemma (Fried et al 2001, Femia et al 2001, Dahlin Ivanoff et al 2006). Faktorer i närmiljön och hemmet kan orsaka problem i dagliga aktiviteter (Iwarsson 1997, Haak 2006) Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

40. Enable-Age studyhttp://www.enableage.arb.lu.se Tillgänglighet – inte bara miljöhinder – har samband med upplevelse av användbarhet och hemmets mening Ju högre tillgänglighet i boendet, desto högre självständighet och välbefinnande Ett hälsosamt åldrande har samband med både objektiva och subjectiva aspekter av boendet Tillgänglighet och hemmets mening påverkar livstillfredsställesle och upplevd hälsa även om det skiljer sig mellan ADL beroendet. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

41. Ur hälsa 2015

42. IkäihmistenpalvelujenlaatussuositusSociaali – ja terveysministeriöjulkaisuja 2008:3 • Kuntoutuspalvelujen sisältöä on kehittävä, erityisesti kotiin annettavia kuntoutuspalveluja (s 20) • Asiakkaiden kotiutumiseen tähtääviä kuntoutusjaksoja ja kotona annettavaa kuntoutusta tarvitaan lisää • ... erikoissairaanhoidon, perusterveyden huollon ja sosiaalitoimen tiivis yhteistyö parantaa kuntoutusketjun toimivuutta. ( s 24 ) • Laadukas kotihoito on kuntoutumista edistävää ja vastaa tavoitteellisesti ikääntyneiden asiakkaiden fyysisiin, kpgnitiivisiin, psyykkisiin ja sosiaalisiin kuntoutamisen tarpeisiin (s 27) Mariehamn 26.03.2008

43. Social och hälsoministeriets strategiska linjer i KASTE 2008-2011 • Ia: Hyvinvoinnin ja terveydenedistäminen • Neuvontakeskuksia • Ehkäiseviäkotikäyntejä • Kuntoutusta - edellyttääkuntoutusta ja kuntouttavaatyötapaa Ib: Palvelurakennus • Kuntoutumistaedistävääkotihoitoa • Ympärivuorokautisenhoidon &hoivanuudistaminen • .... II Heniklöstönmäärä & osaaminen, Johtaminen III Laadukaatasumis- ja hoitoympäristöt Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

44. Rehabilitering återanpassning till ett normalt liv med avseende på invalidiserad el svårt sjuk el kriminell person (Svensk Ordbok) …är den process som det innebär att återställa en individs kapacitet för att kunna delta i funktionella aktiviteter när kapaciteten har blivit förändrad eller begränsad av fysiska eller mentala skador. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

45. Introduktion till Rehabilitering Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk. • Vem och var jobbar man med rehabilitering? • Skillnad mellan …. • Rehabiliterande arbete, rehabilitering, vård • Rehabilitering • Medicinsk rehabilitering • Behandling • Terapi • Vård • Rehabiliteringskedja - hur och varför ? • Teamarbete en förutsättning ”Det är i kunskapernas gränsområden som det kan uppstå ny kunskap” • ”Helhets perspektiv” – kan man tala om det ? • Rehabilitering är en attityd fråga • Rehabilitering bör ses som en dynamisk process

46. Rehabiliteringsplan Det bör finnas en plan - med gemensamt mål i rehab arbetet för klienten, anhöriga, rehabteamet … Innehåller ; Mål, delmål i arbetet och en tidsplan. Ständig utvärdering av åtgärderna för att se om delmål kan uppnås Objektiva och subjektiva utvärderingar Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

47. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR rehabiliterings arbetet… Att klienten identifierar i samarbete med personal o ev anhöriga problem och resurser som ligger till grund för rehabiliteringsplanen. Ett aktivt deltagande från klienten genom hela rehab.processen En dialog mellan klient och professionella En ständig information, planeringen och genomförandet, tillsammans, klient och personal, för att kunna ge en känsla av att uppleva en kontroll över/i rehabiliteringsprocessen stärker resultatet av förändringar för att kunna klara av vardagen med begränsningar /ett handikapp. Se upp för ”snälla”, ”sönder vårdade” och ”sönder rehabiliterade” klienter liksom ”så har vi alltid gjort och det har fungerat” personal. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

48. Rehabilitering i ett aktivitetsperspektiv Varje aktivitet har krav men också möjligheter som kan användas eller övervinnas genom olika strategier • Förändra omgivningen - fysisk o sociala faktorer • Förändra utförandet • Kompensera / Komplettera • Be om personlig hjälp • Avstå från aktiviteten – risk för resignation Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

49. Klientcentrerat arbetssätt – en förutsättning för delaktighet Uppnå god resultat i rehabiliteringsprocessen med utgångspunkt i de äldres individuella förutsättningar Målen sätts efter personens intresse och vad som är viktigt för han/henne Möjlighet att hitta motiv/motivation > leder antagligen till ett aktivt delatagande Hemmiljön erbjuder rehab.personal att hitta lämplig nivå på träning och mål i rehabiliteringen Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

50. Klientcentrerat arbetssätt innebär...Rogers CR ...två experter som möts ... genom en dialog och stöd finna för individen specifika lösningar/åtgärder ... Respektera individen, se honom som ansvarig över sin situation ...tillit till personen – ömsesidig tillit - klient- personal Acceptera och tillåta även annorlunda/ovanliga tankar, önskningar, problem, .... ... En varm och tillåtande atmosfär Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.