Studieteknik

1. Studieteknik Av Elin Hanna Josefine

2. Vart kan man hitta information? • Litteratur • Internet • Intervjuer • Offentliga dokument • Enkäter • Tidskrifter / Artiklar • Föreläsning / Föredrag / Kurser / PM / Instruktionsböcker osv. osv. osv. osv. osv.

3. Insamling • Föra anteckningar på föreläsning. • Läs på innan föreläsning. • Summera vad läraren nyss sagt med egna ord. • Förutse vad läraren kommer att säga. • Lyssna mellan raderna: vad är underförstått eller osagt? • Fråga dig själv om du håller med. • Ställ frågor till både dig själv och läraren.

4. Bearbetning av facklitteratur • Börja med en snabb översikt tex. läsa innehållsförteckning, ”blädderläsa” och läsa sammanfattningen. • Fortsätt med fördjupad översikt, tex. bildtext, tabeller, faktarutor och sammanfattningar. • Gör om rubriker till frågor. • Ta ut stödord och stryk under viktiga delar ur boken. • Var källkritisk.

5. Förberedelse • Var motiverad • Planera • Ha självdisciplin • Var positivt inställd • Ha en jämn studietakt • ”Öva in” regelbundna studievanor

6. Självdisciplin • Ha regelbundna studievanor • Tänk på studierna som ett vanligt arbete • Planera in studierna först och nöjen eller aktiviteter sen • Självdisciplin hänger intimt samman med koncentration

7. Koncentration • Sitt på en bra plats där du kan arbeta ostört, stäng av mobilen och annat onödigt. • Gör allting du borde ha gjort innan du börjar plugga, tex. diska, städa, ringa kompisar. • Läs koncentrerat under en bestämd tid för att behålla koncentrationen tex. läs 40 min, ta paus i 10 min osv. • Börja inte plugga sista veckan, ta hellre god tid på dig • Gör en sak i taget!

8. Motivation • Se inte studierna som något måste utan något du betalar dyrt för. • Tänk på målet med kunskaperna och den nytta du kommer att ha av den i framtiden. • Tro på dig själv att du KAN lära dig. • ”Vare sig du säger att du klarar av något eller inte gör det, så har du rätt”

9. Tips för problemlösning • Vad är det som efterfrågas? • Vilken information finns given i problemformuleringen? • Vilka förenklingar är rimliga att göra? • Kan jag dela upp problemen i mindre delproblem? • Kan jag göra ett enkelt experiment?

10. Koppla ihop varje siffra med ett rim eller ord som liknar siffran. EX: Franska revolutionen 1789 Spett Skjul Råtta Bio Spettet stod i skjulet när råttan gick på bio. Telefon nr 138220 (Josse) 13= otur 82= Josses födelseår 20= jämt och bra tal 0: Koll 1: Spett 2: Tå 3: Fe 4: Myra 5: Rem 6: Kex 7: Skjul 8: Råtta 9: Bio 10: Trio Sifferminne

11. Guldfisk minne(korttidsminne) • Kallas även arbetsminne. • Informationen antas övergå i långtidsminne. • Olika sätt att se ord & siffror på • SASABBICAPLO • SAS ABB ICA PLO • 9933799778 • 993 379 977 8 • Genom att klumpa ihop bokstäver och siffror till meningsfulla delar kan mer stoppas in i arbetsminnet (det är därför man skriver mellanrum i telefonnummer). Genom att organisera information kan man hantera den mycket effektivare. • Människans arbetsminne rymmer bara 7±2 saker. Man kan helt enkelt inte att hålla reda på mer fakta samtidigt, vi blir förvirrade eller tvingas strunta i vissa fakta om vi överbelastas. • Detta är en begränsning för vår intelligens och beslutsförmåga, och om vi kunde utöka vårt arbetsminne kunde vi öka vår effektiva intelligens.

12. Långtidsminne • Efterhand överförs information man använder till långtidsminnet. • Är praktiskt taget obegränsat. • Repetera gärna det du vill lära dig på udda tider som tex resor, när du väntar eller vid andra tillfällen så ökar chansen att minnas. Ju mer bearbetning som sker, ju bättre minns man. • Procedurellt minne - omedvetna minne tex. Att cykla. • Semantiskt minne- fakta minne tex. Paris är huvudstad i Frankrike • Episodiskt minne- Självbiografiskt tex. vad jag gjorde för tio minuter sedan.

13. Anteckningar • Ta ut de viktigaste materialet som anteckningar, minska ned anteckningarna till stödord allt eftersom man lär sig. (Vi lär oss bra genom att skriva ned) • Jämför anteckningar med andras och byt gärna. • Rita roliga figurer för att komma ihåg lättare • Gör en tidsaxel

14. Ramsor fastnar bra i minnet. Tex. länderna i Centralamerika Gubben Sa Bestämt Hunden Nic Kostar Pengar Guatemala El Salvador Belize Honduras Nicaragua Costa Rica Panama Våra förslag

15. ”Att skoja till det en smula” Man har visst lättare att komma ihåg ”fula” ord som tex. KISS (4 motivskapande behov) Kompetens Intellektuella Sociala Stimulans Hur man kommer ihåg alkalimetallerna (kemi högstadiet) Hennes – H (väte) Lilla – Li (litium) Nakna – Na (natrium) Kropp – K (kalium) Rubbar – Rb (rubidium) Caesars – Cs (cesium) Fräs – Fr (francium) Mer förslag

16. Fler med ”fula” ord • Substantiv är ord som man kan sätta fan eller "jävel" efter: (klockfan, flaskjävel) • Adjektiv är ord som man kan sätta "skit" framför: (skitbra, skitful etc) • Verb är ord som man kan sätta "utav bara fan" eller "helvete" efter: (drack utav helvete) • Adverb är ord som du kan sätta "förbannat" före: (har sovit förbannat länge) Visst fastnar det bättre?!

17. Ännu mer förslag Vår version av Maslows hierarchy of needs. Om man associerar de olika nivåerna till något intressantare så blir det lättare att minnas.

18. Mindmap Att rita upp en mindmap är ett bra sätt att visuellt memorera hur olika delar hänger ihop.

19. Slutkläm Den här modellen visar tydligt hur motivation och bra studieteknik ger ett bra tenta resultat och/eller en god yrkeskompetens! - Ni vet ”att lära för livet”

20. Klart! Hanna, Elin & Josefine