E N D
1. Att arbeta runt kunskap och bedmning Lrare behver f mjlighet att utveckla och frdjupa kursplane- och bedmarkompetensen. Genom detta kar mjligheterna att utveckla en likvrdig bedmning samt ge eleverna frutsttningar att utveckla de kunskaper och frmgor som ska bedmas enligt de nationella mlen
2. Ur inledning av Skolverkets stdmaterial Just nu pgr en omfattande revidering av lro- och kursplaner samt betygsskalan. Revideringen sker inom ramen fr det nuvarande systemet.
Strukturen frndras dock genom att begreppen ml att strva mot och ml att uppn frngs och istllet infrs begreppen (syfte) lngsiktiga ml, centralt innehll och kunskapskrav.
3. Fortsttning ur inledning Elevernas kunskapsutveckling ska bedmas redan frn det att eleverna brjar i skolan. Alla elever ska ven fortsttningsvis ha en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdmen.
Reformens utgngspunkt r densamma som i nuvarande styrdokument nr det gller synen p kunskap och vrdegrund och detta material r drfr relevant ven i fortsttningen
4. Att diskutera Lroplanen:
Skolans uppdrag att frmja lrande frutstter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskaps-begrepp, om vad som r viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.
5. Utveckla kompetens - skolans kunskapsuppdrag
- kunskapssynen i styrdokumenten
- formativ och summativ bedmning (betyg)
- dokumentation
- professionellt sprk
-- utvecklingssamtalet
6. Sammanfattning Det finns en kande insikt om:
- att processen tar tid och inte kan hoppas ver
- att arbetet med individuella utvecklingsplaner mste integreras i kvalitetsarbetet och vrigt utvecklingsarbete p skolan
7. Sammanfattning - att utveckla det gemensamma pedagogiska sprket r ndvndigt
- samtliga lrare mste omfatta kunskapssynen i kursplanerna
- bedmningens betydelse fr att utveckla elevernas lrande ven i de lgre rskurserna
8. Skriftliga omdmen Skriftliga omdmen ska ge tydlig information till elev och frldrar om elevens kunskaper i relation till de nationella mlen utifrn den lokala pedagogiska planeringen och fungera som grund fr elevens fortsatta lrande.
De skriftliga omdmena kan fokusera ett urval nationella ml beroende av hur undervisningen r planerad.
De skriftliga omdmenas br ven lyfta fram elevens utvecklingsmjligheter i syfte att stimulera fortsatt lrande, ngot som betyg inte gr.
9. Departementspromemoria
Betyg relaterar alltid elevens samlade kunskaper till samtliga nationellt faststllda ml att uppn och kriterier i ett mne.
Betygssttning r myndighetsutvning med krav p dokumentation, insyn och likabehandling.
10. Utvecklingsarbete Arbetet sker i flera steg och har sin utgngspunkt i styrdokumenten.
Det handlar om att tolka och planera utifrn den syn p kunskap och lrande som finns i Lpo och de reviderade kursplanerna. Kunna bedma och stta ord p elevernas lrande.
Planering samla elevarbeten studera elevarbeten skriva bedmningsaspekter beskriva elevernas arbeten skapa bedmningsverktyg i frsta hand matriser skaffa en bank av illustrativa elevarbeten
11. Ur allmnna rd kommentarer Uppfljning och bedmningen av elevens lrande och utveckling frutstter att de nationella ml som undervisningen har inriktats mot r tydliggjorda.
Det kan vara svrt fr elev och vrdnadshavare att se hur mlen i lroplanen och kursplanerna hnger samman med undervisningen.
Det r drfr viktigt att information om mlen i styrdokumenten ocks kan relateras till en beskrivning av hur undervisningen har genomfrts fr att konkretisera innebrden i de nationellt faststllda mlen.
12. Inte frvxlas En lokal pedagogisk planering r INTE detsamma som lokala kursplaner eller lrares enskilda lektionsplaneringar.
13. Pedagogiska planeringar Skapa gemensamma lokala pedagogiska planeringar
Fr att skapa ett gemensamt, professionellt och sakligt sprk br detta arbete utfras i arbetslag eller i mneslag.
De gemensamma planeringarna kan sedan ligga till grund fr den enskilda lrarens lektionsplaneringar.
En lokal pedagogisk planering kan vara lngre eller kortare. Den kan vara fr en hel termin eller ver ett arbetsomrde med flera mnen inblandade.
14. Ur allmnna rd kommentarer De nationella ml som r formulerade i lroplanens avsnitt 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande och 2.7 Bedmning och betyg ger, liksom kursplanernas ml, vgledning fr den lokala planeringen av undervisningen.
De nationella kursplanerna ska konkretiseras och utvecklas lokalt p ett sdant stt att det klargrs vad undervisningen ska innehlla och hur den ska utformas fr att leda mot de nationella mlen.
15. Steg 1 Planering
I planeringsarbetet r det inte uppnendemlen som gller som planeringsgrund utan i frsta hand ml att strva mot, bedmningens inriktning samt betygskriterier
Fr att planeringen ska verensstmma med mlen br man lsa hela kursplanen och ven koppla den till lroplanen.
Syfte att utveckla ett gemensamt professionellt sprk samt att tolka styrdokumenten
16. Steg 2 Genomfrande
Planeringen ska genomfras. Fr att detta ska fungera fullt ut mste eleverna gras medveten om vilka mlen fr arbetet r.
Det vi sett vid ett flertal tillfllen r att ven om lrarplaneringar som verensstmmer med styrdokumenten kan resultera i elevarbeten som inte alls r gjorda efter de tankar om kunskap som styrdokumenten bygger p.
17. Steg 2 fortsttning Eleverna r sedan lnge trnade p att tnka kunskap och lrande i ett helt annat perspektiv, mnga gnger handlar det om att kvantitet blir viktigare n kvalitet och mngden fakta viktigare n att utveckla en kompetens.
Ett inte ovanligt elevtnkande r att hgre antal sidor per automatik innebr ett bttre betyg/omdme.
Syfte att utveckla en gemensam syn p vad som r kunskapsml
18. Steg 3 Olika kvalitet Nr eleverna gjort klart sina arbeten samlas de in fr att vara underlag fr diskussioner om olika kvalitetsniver.
Steg 1 r att varje lrare i gruppen lser elevarbeten individuellt och sedan skriver ner vad de har bedmt
I det inledande arbetet lggs elevernas arbeten i olika kvalitetsnivhgar dr det frsta r att skriva ner vilka kriterier man anvnda nr man sorterade arbetena..
Syftet sakligt sprk som gr att vi kan beskriva vad vi bedmer i ett arbete samt att f en mer likvrdig bedmning mellan olika lrare
19. Steg 4 Skapa bedmningsmatriser Steg 4
Utifrn elevarbetena brja skapa bedmningsverktyg i frsta hand matriser. Dels formulera vilka kunskapskvaliteter vi tittar efter i arbete, dels beskriva olika niver av kunskapskvaliteter.
Som grund fr detta arbete anvnds de elevarbeten och den feedback man tidigare diskuterat
Syftet Underltta arbetet med IUP och utvecklingssamtal samt p ett tydligare stt beskriva vad vi bedmer i ett arbete samt att f en mer likvrdig bedmning mellan olika lrare
20. Fortsttning tillmpning Det r viktigt att skilja mellan ml och medel i lrandet. Kunskapskvaliteter r ml , vetande och frdigheter r till stor del medel fr att n mlen
Eleven mste ges tillflle till att tillmpa kunskapskvaliteterna p problem, frgestllningar eller andra typer av ppna uppgifter.
21. Utvecklingsarbete Skapa planeringar
Syfte: att tolka och diskutera styrdokument samt skapa ett gemensamt sprk
Genomfra planeringar
Diskutera elevarbeten
Syfte: att skapa en gemensam bedmningsgrund samt f en gemensam syn p vad som ska bedmas samt ett gemensamt sprk
Diskutera vad som br bedmas i en bedmnings-matris och vad som br bedmas p annat stt
22. 1 ML Kursplan -och lroplansml
Tolkade och konkretiserade ml
Bestm ett mne utan att precisera vilket stoff du vill anvnda.
Vilka ml i lroplanen och kursplanerna ska ni arbeta mot?
Utg ifrn Ml att strva mot, Bedmningens inriktning och eventuellt betygskriterier.
Tolka och konkretisera mlen s att de blir mjliga fr eleverna att frst. Avgrnsa kursplanernas vergripande ml till ml som r lmpligt fr aktuellt skolr.
23. 2 Bedmning Bestm VAD (vilka aspekter) som ska fokuseras fr att kunna upptcka och bedma kvalitetsnivn (utvecklingsnivn) p elevens arbete mot mlen
Dvs VAD ska bedmas?
OBS. Aktiviteten fr bedmning t ex utstllning eller skriven rapport, ska inte anges hr.
24. 3 Undervisning Med undervisning avses hr alla aktiviteter som lraren initierar och leder. Undervisning innebr inte endast att lraren beskriver, frklarar eller ger texter att lsa, utan det inbegriper ven samtal och vningar i olika former dessa kan gras enskilt, i grupp eller i helklass.
Under denna punkt planeras vilket stoffinnehll undervisningen ska ha. Med stoff avses hr allt som eleverna behver:
f veta, beskrivet, frklarat och insatt i sitt sammanhang
f vningar i
f samtala om
25. Formulera en ppen frga eller uppgift som gr att eleverna mste anvnda det de lrt under det planerade arbetsomrdet Dvs eleverna ska anvnda de byggstenar de arbetat med: fakta, frdigheter och frmgor Den frgestllning, det problem eller de uppgifter som formuleras ska vara ppet formulerade och grna utmana elevernas tnkande. Den ska var s ppen att den kan lsas p olika stt och p olika kvalitativa niver. (Tanken r att en sdan uppgift kan erstta ett slutprov)