En vågad vision…?

2. En vågad vision…? Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening

3. GLOBALISERING KUNSKAPSNATION TILLVÄXT LÄSLUST INNOVATIONSKRAFT KUNSKAPSINHÄMTNING FOLKBIBLIOTEK FORSKNINGSBIBLIOTEK INFORMATIONSKOMPETENS LIVSLÅNGT LÄRANDE SKOLBIBLIOTEK

4. Svenska barn läser allt mindre för nöjes skull och allt fler läser böcker sällan. Det är oroande med tanke på att det finns tydliga samband mellan läsning av skönlitteratur och läsfärdighet. Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 23.

5. Enligt en stor internationell studie försämrade svenska tredjeklassare sin läsförmåga mellan 1991 och 2001, både vad gäller läsförståelse och läshastighet. Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 10.

6. Skillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar är stor i Sverige i jämförelse med andra länder. Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 14-17. PISA 2003, Skolverket/OECD 2004, s 130-134.

7. Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda sig av det har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter och läsintresse. Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 28.

8. Barn som har många böcker omkring sig hemma har bättre läsfärdighet. Svenska barn får dock allt sämre tillgång till böcker i hemmet. Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.

9. 451.000 grundskoleelever hade 2002 inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5.

10. Barns användning av bibliotek har minskat mer i Sverige än andra länder. Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.

11. År 1991 svarade 58 procent att de lånade böcker minst en gång i veckan, medan motsvarande andel tio år senare var 33 procent. År 1991 svarade 19 procent att de aldrig eller nästan aldrig lånade böcker och tio år senare var andelen 35 procent. Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.

12. I Sverige finns ungefär 1.300 folkbibliotek, varav knappt 300 huvudbibliotek och drygt 1.000 filialer. Sedan 1990 har 400 biblioteksfilialer upphört, vilket är i snitt 28 om året. Källa: Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 9.

13. Andelen personer som besökt ett bibliotek det senaste året har sjunkit sedan toppåret 2001, då 71 procent av svenskarna angav att de besökt ett bibliotek de senaste 12 månaderna. Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Varför minskar biblioteksbesöken?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull( red.): Lyckan kommer, lyckan går, SOM-undersökningen 2004, SOM-institutet 2005, s 167.

14. År 2005 gjordes drygt 69 miljoner besök på folkbibliotek. Det var en minskning med en halv miljon besök jämfört med två år tidigare. Källa: Folkbiblioteken 2003, Statens kulturråd 2004, s 7. Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 37.

15. 2005 fanns knappt hundra bokbussar i Sverige. En minskning med närmare 20 stycken sedan 2000. Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 31. Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 26.

16. År 2005 fanns det drygt 41 miljoner böcker på svenska folkbibliotek. År 2000 fanns det 44 miljoner böcker. Antalet biblioteksböcker per svensk har sjunkit från 5 till 4,5 på fem år. Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 26. Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 29.

17. 2005 gjordes det 60 miljoner boklån. Fem år tidigare gjordes 70 miljoner boklån. Rekordåret 1996 gjordes mer än 73 miljoner boklån. I slutet av 1970- och början av 1980-talet var dock utlåningen ännu större och närmade sig 80 miljoner boklån. Källa: Folk- och skolbiblioteken 1996, Statens kulturråd 1997, s 2. Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 28. Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 34.

18. Biblioteksanvändare läser oftare än andra för barn. Högläsning för barn har mycket stor betydelse för fortsatt språkutveckling och informationskompetens. Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 120-123.

19. Brittiska undersökningar har visat att kostnaden för en person som inte lärt sig läsa i motsvarande lågstadiet är motsvarande 600.000:- fram till 37 års ålder. Kostnaderna beror framför allt på ökad arbetslöshet och socialhjälp. Källa: The Long Term Costs of Literacy Difficulties, KPMG Foundation, 2006.

20. En amerikansk undersökning visar att hälften av småföretagarna uppger att de hämtat merparten av sin företags- eller forskningsinformation från biblioteket. Källa: The School of Library and Information Science, University of South Carolina: The Economic Impact of Public Libraries in South Carolina, Executive Summary, 2005, s 2-3.

21. I Seattle, USA, har man räknat fram att tillresta biblioteksbesökare spenderar 16 miljoner årligen. Källa: The Seattle Public Library Central Library: Economic Benefits Assesment. The Transformative Power of a Library to Redefine Learning, Community, and Economic Development, 2005.

22. Analysera situationen lokalt och ta fram en biblioteksplan! Vad säger bibliotekslagen? Hur ser det ut hos oss? Gör gärna en kartanalys! Är vi nöjda med hur det är? Vad för strategiska satsningar ska vi göra?

23. Bygg ett nytt bibliotek! Luleå Haninge Hässleholm PunktMedis

24. Köp en bokbuss! Lund Kungsbacka Luleå Mölndal

25. Främja läsning bland barn och unga Personaltäthet A och O

26. Gallra bort gamla böcker! Storleken på bokbeståndet är inte avgörande

27. Satsa på nya böcker och annan media! Stor betydelse för utlåningen Aktiv mediaplanering är en annan viktig faktor

28. Andelen nyförvärv – som är en viktig faktor för att locka biblioteksbesökare – har sjunkit från 4,9 procent 2000 till 4,7 procent 2005. Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 26. Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 29.

29. Ge förstaklassaren sitt eget ”högskolebibliotek”!

30. Det finns knappt 40-talet universitets- och högskolebibliotek i Sverige. Källa: Forskningsbiblioteken 2005, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån s 18-19.

31. Drygt var tionde svensk har besökt ett forsknings- eller universitetsbibliotek det senaste året. Källa: Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s 61.

32. 2005 gjordes mer än 11 miljoner lokala lån. Antalet lokala lån var 2,3 miljoner 1990/1991. Det motsvarar en ökning med 450 procent på femton år. Källa: Forskningsbiblioteken 2000, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån, s 5. Forskningsbiblioteken 2005, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån, s 8.

33. Forskningsbiblioteken erbjuder tillsammans mer än 25.000 läsplatser. Det är en fördubbling jämfört med tio år tidigare. Källa: Forskningsbiblioteken 2005, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån, s 19. Forskningsbiblioteken 1995, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån, s 11.

34. Glöm inte tidningsläsarna!

35. 91 procent av svenskarna anser att bibliotek är viktiga för att samhället ska fungera. Källa: Lars Höglund & Margareta Johansson: ”Vad gör folk på biblioteket?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Land du välsignade? SOM-undersökningen 2000, SOM-institutet 2001, s 344.

36. 68 procent av svenskarna är beredda att betala högre kommunalskatt om pengarna går till bibliotek. Källa: Lars Höglund: ”Bibliotekens värde” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Ljusnande framtid. SOM-undersökningen 1998, SOM-institutet 1999, s 125.

37. 93 procent av befolkningen anser att biblioteken bör tillföras mer resurser jämfört med idag eller få oförändrade resurser. Endast 2 procent anser att biblioteken borde få minskade resurser. Källa: Synovate/Temo maj 2006.

38. Svenskarna är mycket mer nöjda med biblioteken än med andra kommunala tjänster. 84 procent anser att servicen på bibliotek är bra eller mycket bra och endast 3 procent som anser att den är dålig. Källa: Lars Höglund & Margareta Johansson: ”Vad gör folk på biblioteket?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Land du välsignade? SOM-undersökningen 2000, SOM-institutet 2001, s 344-345.

39. Över 80 procent av svenskarna har stort eller mycket stort förtroende för biblioteken. Källa: Synovate/Temo maj 2006.

40. Nio av tio tycker att det är viktigt att bibliotekslagen finns. Källa: Synovate/Temo maj 2006.

41. 68 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att kommunerna satsar mer på bokbussar. Källa: Synovate/Temo maj 2006.

42. Att öka den totala utlåningen Satsa på att: bevilja större anslag till biblioteken förbättra de totala mediebestånden avsätta större resurser för nyförvärv av böcker

43. Att öka antalet AV-lån per invånare Satsa på att: utöka beståndet av AV-medier, särskilt CD-skivor och ljudböcker utöka antalet databaser

44. Att öka antalet barnbokslån Satsa på att: bevilja större anslag till biblioteken öka personaltätheten i bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet utöka de totala bestånden av barnböcker

45. Att öka antalet biblioteksbesökare Satsa på att: bevilja större anslag till biblioteken utöka antalet betaldatabaser utöka antalet tidningsprenumerationer utöka antalet tidskriftsprenumerationer

46. I Dorset, Storbritannien, ökade omsättningen med 8-10 procent när biblioteket flyttade in i köpcentrumet. Källa: Laurelle Johnstone: Public libraries and shopping centres, State Library of Queensland, 1998.

47. När bibliotekarierna i Sheffield strejkade minskade invånarna sina besök i shoppingcentret med en fjärdedel. Källa: http://cplis.shef.ac.uk/strikesummary.htm

48. Biblioteksplaner • Drygt 22 procent har en biblioteksplan • Sex av tio kommuner har påbörjat arbetet • 16 procent har ännu inte gjort något alls