1 / 55

Kalven i centrum

Kalven i centrum. Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin. Målet med kalvuppfödningen?. Målsättningen i mjölkperioden? Lönsamt Lättskött Störningsfritt 1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor. Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %. Råmjölk Utfodring Inhysning Hälsa.

ashely-caldwell
Télécharger la présentation

Kalven i centrum

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kalven i centrum Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin

  2. Målet med kalvuppfödningen? • Målsättningen i mjölkperioden? • Lönsamt • Lättskött • Störningsfritt • 1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor. • Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %.

  3. Råmjölk Utfodring Inhysning Hälsa Målet med kalvuppfödningen - vägen

  4. Råmjölk

  5. Vad är råmjölk? Cirkulerande antikroppar Lokal immunitet

  6. Bra råmjölk >65 g/l (totalprotein) Godkänd råmjölk 50-65 g/l Tveksam råmjölk 40-50 g/l Dålig råmjölk <40 g/l Halter av antikroppar i råmjölken Skapa ett reservlager med råmjölk av god kvalitet

  7. Antikropparna i råmjölken tas upp av kalven och skyddar kalven mot sjukdomsframkallande agens Antikropparna har även en lokalt skyddande effekt i tarmen som skyddar mot agens i tarmen. Hur skyddar råmjölken kalven?

  8. Råmjölk innehåller även: Bakteriehämmande substanser som man tror hindrar bakterier från att fästa till tarmslemhinnan. Vitaminer: A, D, E och B. Råmjölk inte bara antikroppar

  9. Sjukdomsrisken hos en 1-12 timmar gammal kalv ökar med 10% för varje timmes fördröjning med att ge den råmjölk. 5-6% högre dödlighet hos kalvar som inte får råmjölk. Först efter 4-5 v har en kalv som inte fått råmjölk samma mängd antikroppar som en kalv som fått råmjölk. Råmjölkens vikt!

  10. Blodprov i serumrör, minst 0,5 ml/kalv Fem kalvar, 2 - 7 dagar gamla Remiss Gränsvärde för otillräcklig passiv immunitet: <55 g/l totalprotein Diagnostik

  11. Hur och när ska man utfodra råmjölken? • I nappflaska så snart som möjligt efter kalvning. • Så mycket kalven kan dricka första målet (2-4 liter)

  12. Slutsats • Resultat från undersökningar utförda på svenska mjölkkor ger vid handen att: • Var fjärde ko har undermålig råmjölk. • Första- och andrakalvare har oftare låg kvalitet på råmjölken än äldre kor. • Kvaliteten på kons mjölk sjunker avsevärt mellan första och andra urmjölkningen. Endast den första urmjölkningen räknas som råmjölk, påföljande mjölkningar ger övergångsmjölk. • Om råmjölk serveras kalven både mål ett och två får kalven en markant bättre start i livet.

  13. Antikroppar i mjölken ger ett lokalt infektionsskydd i tarmlumen • Sjuka kor, kor som läckt under sinperioden, lång alternativt kort sinperiod ger sämre råmjölkskvalitet • Kor/kvigor skall ha befunnit sig i den miljö de förväntas kalva i under minst två månader • Mjölka kon i nära anslutning till kalvningen • Använd Colostrometer • Råmjölk kan lagras i frysen upp till ett år • Tina fryst råmjölk försiktigt

  14. Mer mjölk=bättre kalvar=bättre ekonomi!!! Utfodring av spädkalven

  15. Spädkalvens utfodring PLUS-kalv *Avhornad * BVD-fri

  16. Spädkalvens utfodringPLUS-kalv PRIMA PLUS Vikt, kg (8 v) 70 90 Mjölk, liter/dag 4 6,5 Kostnad mjölk, kr 448 728 Kostnad kraftfoder, kr 350 350 Intäkt förmedling, kr 980 1440 Intäkt-foder, kr/kalv 182 362

  17. Slutvikt 8 v MJ/dag Helmjölk, liter Kalvnäring, liter 55 13 3 4 70 16 4 5,2 80 20 5,5 6 90 24 6,5 8 Vilken intensitet i utfodringen?

  18. Spädkalvens utfodring • Jämför kalvnäring och sötmjölk på energivärde!

  19. Sjukdomar

  20. Total sjuklighet dag 0-90: 21,4 % dag 91-210: 9,4 % Diarré och lunginflammation var de vanligaste sjukdomarna Vanligaste dödsorsaken var lunginflammation Hur ser sjuklighet och dödlighet ut? (källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)

  21. (källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)

  22. Larmnivåer • Sjuklighet • LunginflammationDiarré • 0-3 månader 3-7 månader 0-3 månader 3-7 månader • > 10 % > 5 % > 10 % > 3 % • Dödlighet • 0-24 timmar 1 dygn – 3 månader 3 mån - kalvning • 5 % 5 % 3 %

  23. Tidigare kalvsjuklighet predisponerar för senare sjuklighet. En kviga som drabbats av luftvägslidande hade lägre chans att kalva och kalvade senare. De som vuxit bra som kalv behåller sitt försprång som kviga. Kalvens sjukdomar

  24. Diarré är den unga kalvens sjukdom. Flest diarréfall under de första två levnadsveckorna. Orsaker till diarréer: icke-infektiösa infektiösa Diarré

  25. Foder av bristande hygienisk kvalitet Överutfodring / underutfodring Felutfodring Stress Icke infektiösa orsaker

  26. Infektiösa orsaker (källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)

  27. Vanligaste orsaken i hela världen 1-8v ålder Mild - dödlig Vit-gul avföring Skadar cellerna i tunntarmen vilket leder till att kalvarna inte kan ta upp näringsämnena. Vatten dras ut i tarmen vilket leder till diarré. Bakterierna frodas i denna miljö. Självavläkande eftersom cellerna ersätts med omogna celler som inte virus inte kan angripa Viruset är mycket tåligt och överlever i miljön Rotavirus

  28. 1 v ålder Liknar rotavirus men oftast lindrigare Coronavirus

  29. Parasit Självläker på 1-2 veckor. Smittar genom avföring. Cryptosporidium parvum

  30. Upp till 3 veckors ålder Finns normalt i tarmen hos alla däggdjur. Får de möjlighet att föröka sig kan de bli för många och leda till skada. Dålig råmjölksrutiner Dålig foderhygien Stress Sekundärt till andra virus/bakterier Gul-gråvit diarré Producerar toxiner som gör att tarmen producerar mer vätska än normalt Kan dö akut pga toxinerna E- coli

  31. Eimeria Salmonella och BVDV skall alltid uteslutas som orsaker till diarréer. Andra infektionsorsaker

  32. DEN VIKTIGASTE BEHANDLINGEN FÖR EN DIARRÉSJUK KALV ÄR MJÖLK OCH VÄTSKA, INTE ANTIBIOTIKA.

  33. En kalv med diarré kan ha en 5 %-ig uttorkning utan att man ser några symtom. 5 % av 50 kg är 2,5 liter. Kalven behöver alltså 2,5 liter vätska utöver det normala behovet. Tag inte bort mjölken till kalvar med diarré. Ge extra vätsketillskott mellan mjölkgivorna. Ett litet räkneexempel

  34. Smittsam lunginflammation • 1-6 månader • Feber • Ögon- och näsflöde • Hosta, ökad andningsfrekvens • Nedsatt allmäntillstånd • Nedsatt foderlust Äldre kalvar smittar de yngre som fortfarande inte fått en skyddade normalflora

  35. Infektionsämnen Virus • Bakterier • P. haemolytica • P. multocida • H. somnus • Mycoplasmer • Chlamydier? PIV-3 BVDV BRSV Adenovirus BCV Primär orsak Kommensal

  36. Virus Bakterier Skadar cilier Infekterar makrofagerna Feber kvarstår Hosta och snabb andning Näsflödet blir varigt Tillfrisknar på 4-7 dagar Värme Dragfritt Omvårdnad Antibiotika NSAID Värme Dragfritt Omvårdnad Isolering

  37. Riskfaktorer luftvägsinfektioner • Bristande passiv immunitet - fel i råmjölksrutiner. • Brister i utfodring - energi, protein, vitamin. • Andra sjukdomar - t. ex. diarréer. • Bristande närmiljö - vått, dragigt, ej ombonat. • Dålig luftkvalitet: ammoniak, hög luftfuktighet. • Blandning av uppfödningsomgångar. • Grupphållning PROFYLAX Minimera riskfaktorer

  38. Behandling • Isolera • ”Vila, värme & vänlighet” • Antibiotika mot sekundärinfektioner • NSAID för att lindra symtom

  39. Upp till en månads ålder Inkörsport = navelsträng Svullen led/leder Feber Mycket snabbt insättande av antibiotika Är mer än en led drabbad är det mycket dålig prognos Ledinflammationer

  40. Kalvar till sjuka kor hade större risk att drabbas av luftvägsinfektioner. Kalvar till 1:a och 2:a kalvare är mindre och växer sämre och löper större risk att drabbas av diarré. Kalvar som får första målet genom digivning löper större risk att få diarré. Kalvens sjukdomar

  41. Inhysning

  42. Ensambox att föredra Kon avskiljs från gruppen vid kalvning Moder-kalv störs inte Lättare med hygienen Utformning Hela och släta boxväggar Svängbara grindar Avloppsbrunn Halkfritt golv Kalvningsbox

  43. Fuktig miljö helst i direkt anslutning till mjölkgrop Dålig ventilation Drag Svårigheter att ta in strö och gödsla ut Kalvamma i gemensamhetsbox Garanterat sjuka kalvarenligt Hans Samuelsson Svea Husdjur

  44. Ska inte placeras längs med ytterväggen. Ska var dragfri: kolla dörrar och hönedsläpp mm. Inhysning - Kalvavdelningen

  45. Ensambox Gruppbox med hinkutfodring/Knarrhultsamma Gruppbox med amma - fri tilldelning Gruppbox med amma- transponder Kalvhydda Amko Inhysning

  46. Inhysning - Olika system • Ensambox • - Osocialt • - Svårare öka givan • - Arbetskrävande • + smittmässigt • + individuell giva • Förbättringstips! • Utfodring 3 el 4 ggr/dag! • Napphink

  47. Inhysning - Olika system • Gruppbox med Knarrhultsamma • - Svårare att öka givan • + flexibelt • + individuell giva

  48. Inhysning - Olika system • Kalvhyddor • - Osocialt (ensamhydda) • - Arbetsmiljö? • +Smittskydd • + Luftvolym • + Flexibelt

  49. Kalvamma fri tilldelning Inga larmlistor Avvänjning + Socialt + Billigt + Möjlighet till stora givor + Möjlighet till många boxar Inhysning - Olika system

  50. Kalvamma fri tilldelning Inhysning – olika system

More Related