1 / 50

Klas Eklund Januari 2003

Klas Eklund Januari 2003. EURON: HIMMEL ELLER HELVETE?. I. HISTORIK, FAKTA, INSTITUTIONER. UTGÅNGSPUNKT: GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR. Fri handel, fria kapitalrörelser och fritt kulturutbyte Medför ökad integration Svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden

Télécharger la présentation

Klas Eklund Januari 2003

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Klas EklundJanuari 2003 EURON: HIMMEL ELLER HELVETE?

  2. I.HISTORIK, FAKTA, INSTITUTIONER

  3. UTGÅNGSPUNKT: GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR • Fri handel, fria kapitalrörelser och fritt kulturutbyte • Medför ökad integration • Svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden • Skärpta krav på attraktionskraft • Nationalstaten överspelad i viktiga frågor • Grundläggande fråga: Hur förhålla sig till detta - politiskt och ekonomiskt?

  4. VALUTASYSTEM OCH MÅL • Tre mål • Stabilitet, likviditet och självständighet • Tre valutasystem • Fasta (men justerbara) kurser • Rörliga kurser • Valutaunion eller dollarisering • Inget system klarar alla mål • Fast kurs: Stabilitet och viss självständighet - men inte likviditet. Risk för valutakriser. • Rörlig kurs: Likviditet och viss självständighet - men inte stabilitet • Valutaunion: Likviditet och viss stabilitet - men inte självständighet • Inget system är perfekt - men störst risker med justerbar fast kurs

  5. TEORIN OM “OPTIMALA VALUTAOMRÅDEN” • Robert Mundell (Nobelpris 1999) • En gemensam valuta effektiv om: • Stor intern handel • Likartad ekonomisk struktur • Rörlig arbets- och kapitalmarknad • Finanspolitisk samordning • Följer inte nödvändigtvis nationsgränserna • Ex: Sverige, Norden

  6. EUROPAS MODERNA VALUTAHISTORIA • Guldmyntfot till 1920-talet • Rörliga kurser och krigsregleringar • 1944-1971: Bretton Woods • 1957: Romfördraget - EEC/EG/EU politiskt projekt men den gemensamma valutan var med från början! • 1970: Wernerplanen • 1971: “Valutaormen” för D-marksblocket • 1979: ERM/EMS - ömsesidig hjälp • 1986: Enhetsakten om den inre marknaden

  7. VÄGEN TILL EMU • 1989: Delorsrapporten • Den gemensamma valutan • 1991: Maastrichtfördraget • Gemensam valuta 1997 eller 1999 • Maastrichtkriterierna • 1992-93: ERM-krisen • 1995: Beslut om euron • 1996: Stabilitetspakten • 1998: Beslut om 11 länder, kurserna låses • 1999: Euron elektronisk valuta för 11 länder • 2001: Grekland 12e medlem • 2002: Euron som sedlar och mynt • 2006-7: De nya EU-medlemmarna in i EMU?

  8. MAASTRICHTFÖRDRAGET • EU-medlem skall gå över till euron när man uppfyller kraven • Låg inflation • Låg ränta • Lågt budgetunderskott • Låg/stabil statsskuld • Stabil valuta • Samt vissa legala krav på centralbanken • Storbritannien och Danmark har formellt undantag, inte Sverige • Sverige är formellt medlem i EMU... • Ingen av de blivande EU-medlemmarna har begärt undantag

  9. EU:s INSTITUTIONER • Rådet - beslutar • Finansministerrådet: Ekofin • Parlamentet - vetorätt, deltar i vissa beslut, växande betydelse • Kommissionen - föreslår • Revisionsrätten - granskar • Konventet - utreder framtiden • I dag: 15 medlemmar • 2004: Upp till 25 medlemmar • Institutionella reformer krävs • Nice-fördraget

  10. EMU:s INSTITUTIONER • ECB • Ledamöterna utses av politiker, men fattar beslut självständigt - för hela EMU • Råd med 12 medlemmar, direktion med 6 • Två “pelare”: Inflation under 2 %, låg penningmängdstillväxt • Stabilitetspakten • Budgetunderskott på högst 3 % av BNP • Överenskommelse om vägen mot balans • Sanktioner: Varning och straff • “Eurogruppen” • Informell, men bestämmer de facto i Ekofin

  11. SVENSK VALUTAHISTORIA • Många valutaunioner genom historien • Guldmyntfot runt förra sekelskiftet • Rörlig växelkurs under 1930-talet • Bretton Woods från 1944 • 1970- och 80-talen: Olika försök till fastkurs - avbrutna av devalveringar • 1991: Ecu-koppling • 1992: Rörlig växelkurs • 1995: Sverige skriver på Maastricht-fördraget och går in i EU

  12. DEN SVENSKA EMU-DEBATTEN • Politik • Generellt: Svenskt deltagande stärker Sveriges roll och ansvar i Europa Höger: För: EMU lägger tvångströja på Sverige Mot: Rörlig växelkurs mer marknadskonformt Vänster: För: Politisk motmakt mot marknaden Mot: Mer centralstyre, mindre demokrati • Notera: Svensk debatt på tvärs mot europeisk • Ekonomi • Fördel: Högre produktivitet ger långsiktigt högre tillväxt och/eller lägre prisnivå • Nackdel: Svårare utforma penningpolitiken utifrån svenska förhållanden

  13. CALMFORSKOMMISSIONEN (1996) • Politisk fördel att vara med • Viktigare ju större unionen blir • EMU-medlemskap ger högre tillväxt • Större marknad, ökad handel, bättre utnyttjande av stordriftsfördelar, ökad genomskinlighet, hårdare konkurrens • Ger snabbare produktivitetstillväxt • Men stabiliseringspolitiska risker vid övergången • EMU inget “optimalt valutaområde” • Sverige har budgetunderskott, inflationshistoria, instabil valuta • Risk för högre arbetslöshet och finansiell stabilitet om Sverige drabbas av “asymmetrisk chock” • Slutsats: Gå in senare - när Sverige är redo

  14. SOCIALDEMOKRATINS LINJE • 1996: Persson: Tveksam • 1997: Partistyrelse- och riksdagsbeslut att vänta på att EMU skulle starta och fungera • Starkt förbättrad svensk ekonomi under senare delen av 1990-talet • 2000: Extra s-kongress • Beslut om inträde när Sverige är i fas • Och när lönebildningen klarar medlemskap • Växande politiskt stöd • Fler EMU-medlemmar, EU-ordförandeskap, svag krona, sedlar och mynt i euro • 2002: Partistyrelse och förtroenderåd: Sverige är i fas. Partiledarbeslut: Folkomröstning 2003

  15. OPINIONEN

  16. Prisstabilitet Långa räntan Budgetunderskott Statsskuld Valutastabilitet Legala kriteriet OK OK OK OK Nej Nej HUR KLARAR SVERIGE KONVERGENS- KRITERIERNA I DAG?

  17. OM DET BLIR NEJ I FOLK-OMRÖSTNINGEN • Formellt knepigt eftersom Sverige ej har undantag från Maastricht • Men de andra kommer inte att tvinga in oss • Processen avbryts • Kronan kvar, Riksbanken behåller makten över räntan • Sverige kvar inom Stabilitetspakten • Risk för omedelbar finansiell oro • Därefter: Hänger på den ekonomiska politiken: Business as usual eller U-sväng? • Ny folkomröstning?

  18. OM DET BLIR JA I FOLK-OMRÖSTNINGEN • Riksdagen beslutar om ansökan • Grundlagsändring: Riksbankens befogenheter flyttas till ECB • Sverige måste gå med i ERM • Medlemsansökan lämnas av regeringen • Granskas av Kommissionen/ECB våren 2004 • Rådet beslutar på toppmöte sommaren 2004 • Medlemskap 2005 eller 2006 - beroende på hur snabbt förberedelserna klaras av • Sedlar och mynt 2006 • Andra beslut om grundlagen efter valet 2006

  19. VEM FÖRHANDLAR OM ERM? Riksbanken ECB Ekonomiska och finansiella kommittén Finans- departementet 13 finans- ministrar Analys från EU-Kommissionen

  20. PENNINGPOLITIKEN EFTER ETT JA • Förhandlingar om centralkursen i EFK • Tre utgångspunkter: • Jämviktsväxelkurs, marknadens syn, politisk kohandel • Sannolikt starkare krona än i dag; ca 8,70? • Efter inträde i ERM2: Kursen försvaras gemensamt av ECB och Riksbanken • Centralkursen blir konverteringskurs vid inträdet i unionen • Under ERM-perioden: Riksbanken anpassar gradvis styrräntan mot ECBs

  21. II.FRÅGOR OCH SVAR, JA ELLER NEJ?

  22. HÅLLER CALMFORS’ ANALYS FORTFARANDE? • Ja - kanske ännu tydligare i dag • Större union ger större politiska vinster • Större union ger starkare tillväxteffekter • Men större union gör det också svårare att hitta en gemensam penningpolitik • Slutsats: Både större möjligheter och större risker! • Calmfors själv: Tiden mogen för inträde: Arbetslösheten lägre, stabiliteten högre. De politiska argumenten starkare än de ekonomiska

  23. VAD TYCKER EKONOMERNA? • Landets ekonomiprofessorer: • 61 % Ja • 20 % Nej • 19 % Vet ej/vill ej svara • Politiska fördelar: 57 % • Politiska nackdelar: 11 % • Ekonomiska fördelar: 40 % (Lägre priser, högre tillväxt) • Ekonomiska nackdelar: 29 % (Risk för arbetslöshet) Källa: TEMO, dec 2002

  24. ”HAR INTE RÖRLIG VÄXELKURS VARIT BRA FÖR SVERIGE?” • Jo, exporten har gynnats när kronan fallit. Men köpkraften urholkas • Inte den rörliga kursen i sig som givit ekonomisk stabilitet • Skälet är budgetsanering, EU-medlemskap, konvergensprogram, inflationsmål och Riksbankens självständighet • I själva verket har kronan fortsatt vara instabil

  25. RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND10-åriga statsobligationer Första konvergensprogrammet Flytande krona Inflationsmål

  26. KRONKURSENTCW Göran Perssons EMU-tidtabell Calmforskommissionen

  27. KRONKURSEN, forts • Svagare krona har hjälpt exportindustrin • Men de flesta företag vill trots det ha stabilitet • 83% av svenska VD:ar för euron, enligt VA • Risk att kronan blir än mer “swing currency” vid utanförskap • Risk för företagsflytt på sikt? • Krävs stramare politik utanför än inne?

  28. ”RÖRLIG KRONA GER SIGNALER FRÅN MARKNADEN” • Tja, hur rationell är den signalen? • Växelkursen styrs av en lång rad osäkra faktorer • Utrikeshandel, värdepappershandel • Förväntningar om relativ utveckling • Externa störningar • Grupptryck och psykologi viktigt • Flockbeteende kortsiktigt avgörande • Slutsats: Marknadskursen kan avvika kraftigt från långsiktig jämviktskurs • Efter medlemskap: Signaler från andra variabler

  29. ”INTE BRA ATT GÅ TILLBAKA TILL FAST KURS” • EMU-medlemskap betyder inte ”fast växelkurs” utan att kronan försvinner! Sverige får rörlig växelkurs – men mot färre handelspartners • 40 % av Sveriges utrikeshandel sker med EMU-medlemmar. Nästan 50 % om Danmark inkluderas. Än mer när kandidatländerna kommer med • Hälften av kronvolatiliteten i handeln ”internaliseras”. EUR viktigaste motpartsvalutan på valutamarknaden • Betyder ökad stabilitet för företag – och den ekonomiska politiken • Men euron är fortfarande rörlig mot andra valutor, t ex dollarn

  30. ”MEDFÖR INTE ERM FAROR?” • Jo, det vore bra med så kort period som möjligt MEN: • ERM inte som den gamla fasta växelkursen • Övergående period, innan kronan försvinner • Visst utrymme för svängningar inom bandet • Centralkursen ska ha satts med marknadens reaktioner i åtanke • Centralkursen försvaras av både ECB och Riksbanken • Svårt se annat än politisk kris förorsaka oro

  31. ”EMU INGET OPTIMALT VALUTA-OMRÅDE. RÄNTAN BLIR FEL” • Riktigt att räntan ska sättas utifrån hela EMU-zonen • En stor union betyder att flera regioner riskerar få ”fel” ränta • Men Sverige är inte heller ett optimalt valutaområde • Räntan blir fel i Pajala oavsett om den sätts i Stockholm eller Frankfurt • Avgörande: Om Sverige i snitt är i fas med EMU i snitt

  32. Sverige minus EMU Procent- enheter 6 6 4 4 Prognos SEB 2 2 0 0 -2 -2 -4 -4 -6 -6 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 Källor: OECD, SEB SVERIGE I FAS MED EMUSkillnad mellan outputgap

  33. INDUSTRIPRODUKTION

  34. SVERIGE I FAS, forts • Sverige liknar numera EMU • Industristruktur, arbetsmarknad, ekonomisk politik • Troligt att konvergensen fortsätter • Svår fråga: Uppstår kluster? • Slutsats: ECB:s räntepolitik kommer i allmänhet att stabilisera även Sverige • Risken liten för ”asymmetriska chocker” som bäst botas med valutan • Däremot viss risk för gradvis ökande avvikelse pga för höga lönepåslag och inflationsacceptans

  35. ”EMU-MEDLEMSKAP STÄLLER FÖR STORA KRAV PÅ LÖNEBILDNINGEN” • Jo, svenska löner har ökat lite mer • Men det har delvis motsvarats av högre produktivitetsökning • Och svagare krona har kompenserat • Inte rimligt räkna med det framöver. Går Sverige med kan vi inte längre ploga oss fram med svag krona • Slutsats: Svensk löneökningstakt bör ned till EMU-snittet • Utanför EMU kan nominella löner öka mer - om kronan faller (men då sjunker också köpkraften)

  36. ARBETSKRAFTSKOSTNADER I NÄRINGSLIVET

  37. “UTAN RIKSBANKEN KOMMER LÖNERNA ATT GLIDA IVÄG” • Cynisk syn på förhandlarna: De behöver en inhemsk buse • Men inga tecken på att svensk lönebildning fungerar sämre än i EMU • Svenska löneökningar väl inom intervallet i Euro-zonen • Arbetslöshet betydligt lägre i Sverige • Samvariationen mellan arbetslöshet och löneutveckling snarast högre i Sverige • Om påståendet är sant: Acceptera högre arbetslöshet eller fallande krona – eller fundera på alternativa busar

  38. ”VI FÅR INGEN EGEN STABILI-SERINGSPOLITIK” • Fel: Finanspolitiken finns och blir viktigare • Borde vara Ja-argument för vänstern. Från höger däremot misstänksamhet: Klarar politikerna uppgiften? • Möjligt bygga mer robusta institutioner? • Kan finanspolitiken lära av penningpolitiken? • Klart mål för stabiliseringen • Tydliga medel • Transparens • Frågan förtjänar större uppmärksamhet!

  39. BUFFERTFONDER? • Buffert behövs - i synnerhet i Sverige med ambitiöst arbetslöshetsmål och stor offentlig sektor • Mer ambitiöst saldomål än enligt Stabilitetspakten - har vi redan • Men varför särskilda fonder? • Statsbudgeten i sig en sorts buffert • Politiskt svårt uttaxera extra avgift • Svårtolkade lärdomar från Finland

  40. ”TYSKLANDS PROBLEM VISAR ATT VI INTE BÖR GÅ MED” • Nej, Tysklands problem går djupare än så • Demografi, arbetsmarknad • Återföreningens kostnader • Ovanpå det: Konjunktursvacka • Telekom- och bankproblem • Problemen ligger främst i inhemsk efterfrågan, ej exporten • Misskötta statsfinanser • Övertro på stabiliseringspolitiken • Vad Tyskland behöver är strukturreformer – oavsett EMU

  41. ”STABILITETSPAKTEN ÄR EN TVÅNGSTRÖJA” • Tja, Sverige har ännu hårdare krav i dag • Överenskommelser nödvändiga för att inte problem ska lassas över på andra • Pakten fungerade väl när EMU startades • Men den bör bli mer flexibel. Reformer på gång: • Utgå från hållbar statsskuld och vägen dit • Skilj mellan strukturellt och konjunkturellt saldo • Regler för återgång till strukturell bana • Tillåt mer kortsiktig flexibilitet

  42. ”PAKTEN BLIR ÄNNU TUFFARE FÖR DEM MED PROBLEM” • Jo – och det är nödvändigt • Alternativet vore att Italiens (själv-förvållade) skuldproblem betalas av andra - som inte satt sig i skuld • Poängen: Ny pakt förmår skilja bättre mellan kort och lång sikt • Gynnar gemensam stabilitet • Risk: Öppnar för mer statistikmygel och politisk kohandel

  43. ”EMU GER HÖGRE PRISER” • Skilj på kort och lång sikt • Synliga ”smyghöjningar” på flera tjänster och dagligvaror vid växlingen • Oklart hur mycket • Men den effekten är övergående • Långsiktig effekt snarare prispress via skärpt konkurrens • Gäller särskilt Sverige, som startar med prisnivå 20 % över EMU-snittet

  44. KAN EMU-MEDLEMSKAP GE LÄGRE RÄNTA? • ECBs styrränta lägre än Riksbankens - men ingen stor skillnad • Obligationsräntan: Sverige har numera bara en liten riskpremie • Differensen har krympt pga låg inflation och sunda statsfinanser • Medlemskap kan minska den något, men inte mycket

  45. 3 3 2 2 1 1 0 0 -1 -1 -2 -2 96 97 98 99 00 01 02 Källor: Eurostat, Hanson & Partners AB SKILLNAD I INFLATION OCH RÄNTAmellan Sverige och Euro-zonen Procent- Procent- enheter enheter Inflation 10-årsränta

  46. ”ECB FUNGERAR DÅLIGT” • Ja och nej. ECB har skött den praktiska övervakningen av finansmarknaderna bra • Teknisk övergång till euro sköttes väl • Men de penningpolitiska målen är gammalmodiga • Penningtillväxt och inflationsmål • Inflationsmålet suddigt • Ingen transparens • Reformering bör ske! Tycks vara på gång • Sverige kan driva på

  47. ”EMU URHOLKAR VÄLFÄRDEN” • Skattepolitiken ligger utanför EMU • Bestäms nästan uteslutande på nationell nivå • Vissa undantag där EU - ej EMU! - förhandlar (ränteskatt mm) • Dock: Vissa skatteskillnader blir mer synliga om valutan blir gemensam, främst för konsumenterna • Trycket på skatteharmonisering skärps sannolikt – svårt veta hur mycket

  48. ”EMU ÄR ODEMOKRATISK” • Parlamentarisk demokrati består • Men i en internationaliserad ekonomi blir nationalstaten ofta fel beslutsnivå • Makten över räntan har delegerats till Riksbanken – delegeras nu till ECB (med svensk representation) • Gränser (förhandlingsbara) sätts för budgetpolitiken – men mindre snäva än dagens svenska • Betyder inte utanförskap minst lika hårda faktiska restriktioner? • Den riktigt stora frågan: Konventet!

  49. ”SVERIGE FÅR INGET INFLYTANDE” • Utanförskapet riskerar att ge isolering • Sverige enda EU-land utanför både EMU och NATO • Vi får mer att säga till om inne än utanför • Men visst: De stora länderna bestämmer mest • Vi kan göra nytta • Bidra till ökad öppenhet • Modernare centralbank • Modernare stabilitetspakt • Viktigt delta i framtidsdebatten!

  50. SUMMA SUMMARUM • Inget valutasystem är perfekt! Euron är varken himmel eller helvete! • Vill Sverige vara med i integrationsarbetet och använda euron som verktyg? • För: Integrationen, arbetet för ett fredligt och väl fungerande Europa • För: Tillväxt, köpkraft • För: Lägre inflation • Mot: Stabiliseringspolitiken • Kan den inhemska stabiliseringspolitiken • stagas upp? • Vad är viktigast?

More Related