500 likes | 646 Vues
Klas Eklund Januari 2003. EURON: HIMMEL ELLER HELVETE?. I. HISTORIK, FAKTA, INSTITUTIONER. UTGÅNGSPUNKT: GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR. Fri handel, fria kapitalrörelser och fritt kulturutbyte Medför ökad integration Svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden
E N D
Klas EklundJanuari 2003 EURON: HIMMEL ELLER HELVETE?
UTGÅNGSPUNKT: GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR • Fri handel, fria kapitalrörelser och fritt kulturutbyte • Medför ökad integration • Svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden • Skärpta krav på attraktionskraft • Nationalstaten överspelad i viktiga frågor • Grundläggande fråga: Hur förhålla sig till detta - politiskt och ekonomiskt?
VALUTASYSTEM OCH MÅL • Tre mål • Stabilitet, likviditet och självständighet • Tre valutasystem • Fasta (men justerbara) kurser • Rörliga kurser • Valutaunion eller dollarisering • Inget system klarar alla mål • Fast kurs: Stabilitet och viss självständighet - men inte likviditet. Risk för valutakriser. • Rörlig kurs: Likviditet och viss självständighet - men inte stabilitet • Valutaunion: Likviditet och viss stabilitet - men inte självständighet • Inget system är perfekt - men störst risker med justerbar fast kurs
TEORIN OM “OPTIMALA VALUTAOMRÅDEN” • Robert Mundell (Nobelpris 1999) • En gemensam valuta effektiv om: • Stor intern handel • Likartad ekonomisk struktur • Rörlig arbets- och kapitalmarknad • Finanspolitisk samordning • Följer inte nödvändigtvis nationsgränserna • Ex: Sverige, Norden
EUROPAS MODERNA VALUTAHISTORIA • Guldmyntfot till 1920-talet • Rörliga kurser och krigsregleringar • 1944-1971: Bretton Woods • 1957: Romfördraget - EEC/EG/EU politiskt projekt men den gemensamma valutan var med från början! • 1970: Wernerplanen • 1971: “Valutaormen” för D-marksblocket • 1979: ERM/EMS - ömsesidig hjälp • 1986: Enhetsakten om den inre marknaden
VÄGEN TILL EMU • 1989: Delorsrapporten • Den gemensamma valutan • 1991: Maastrichtfördraget • Gemensam valuta 1997 eller 1999 • Maastrichtkriterierna • 1992-93: ERM-krisen • 1995: Beslut om euron • 1996: Stabilitetspakten • 1998: Beslut om 11 länder, kurserna låses • 1999: Euron elektronisk valuta för 11 länder • 2001: Grekland 12e medlem • 2002: Euron som sedlar och mynt • 2006-7: De nya EU-medlemmarna in i EMU?
MAASTRICHTFÖRDRAGET • EU-medlem skall gå över till euron när man uppfyller kraven • Låg inflation • Låg ränta • Lågt budgetunderskott • Låg/stabil statsskuld • Stabil valuta • Samt vissa legala krav på centralbanken • Storbritannien och Danmark har formellt undantag, inte Sverige • Sverige är formellt medlem i EMU... • Ingen av de blivande EU-medlemmarna har begärt undantag
EU:s INSTITUTIONER • Rådet - beslutar • Finansministerrådet: Ekofin • Parlamentet - vetorätt, deltar i vissa beslut, växande betydelse • Kommissionen - föreslår • Revisionsrätten - granskar • Konventet - utreder framtiden • I dag: 15 medlemmar • 2004: Upp till 25 medlemmar • Institutionella reformer krävs • Nice-fördraget
EMU:s INSTITUTIONER • ECB • Ledamöterna utses av politiker, men fattar beslut självständigt - för hela EMU • Råd med 12 medlemmar, direktion med 6 • Två “pelare”: Inflation under 2 %, låg penningmängdstillväxt • Stabilitetspakten • Budgetunderskott på högst 3 % av BNP • Överenskommelse om vägen mot balans • Sanktioner: Varning och straff • “Eurogruppen” • Informell, men bestämmer de facto i Ekofin
SVENSK VALUTAHISTORIA • Många valutaunioner genom historien • Guldmyntfot runt förra sekelskiftet • Rörlig växelkurs under 1930-talet • Bretton Woods från 1944 • 1970- och 80-talen: Olika försök till fastkurs - avbrutna av devalveringar • 1991: Ecu-koppling • 1992: Rörlig växelkurs • 1995: Sverige skriver på Maastricht-fördraget och går in i EU
DEN SVENSKA EMU-DEBATTEN • Politik • Generellt: Svenskt deltagande stärker Sveriges roll och ansvar i Europa Höger: För: EMU lägger tvångströja på Sverige Mot: Rörlig växelkurs mer marknadskonformt Vänster: För: Politisk motmakt mot marknaden Mot: Mer centralstyre, mindre demokrati • Notera: Svensk debatt på tvärs mot europeisk • Ekonomi • Fördel: Högre produktivitet ger långsiktigt högre tillväxt och/eller lägre prisnivå • Nackdel: Svårare utforma penningpolitiken utifrån svenska förhållanden
CALMFORSKOMMISSIONEN (1996) • Politisk fördel att vara med • Viktigare ju större unionen blir • EMU-medlemskap ger högre tillväxt • Större marknad, ökad handel, bättre utnyttjande av stordriftsfördelar, ökad genomskinlighet, hårdare konkurrens • Ger snabbare produktivitetstillväxt • Men stabiliseringspolitiska risker vid övergången • EMU inget “optimalt valutaområde” • Sverige har budgetunderskott, inflationshistoria, instabil valuta • Risk för högre arbetslöshet och finansiell stabilitet om Sverige drabbas av “asymmetrisk chock” • Slutsats: Gå in senare - när Sverige är redo
SOCIALDEMOKRATINS LINJE • 1996: Persson: Tveksam • 1997: Partistyrelse- och riksdagsbeslut att vänta på att EMU skulle starta och fungera • Starkt förbättrad svensk ekonomi under senare delen av 1990-talet • 2000: Extra s-kongress • Beslut om inträde när Sverige är i fas • Och när lönebildningen klarar medlemskap • Växande politiskt stöd • Fler EMU-medlemmar, EU-ordförandeskap, svag krona, sedlar och mynt i euro • 2002: Partistyrelse och förtroenderåd: Sverige är i fas. Partiledarbeslut: Folkomröstning 2003
Prisstabilitet Långa räntan Budgetunderskott Statsskuld Valutastabilitet Legala kriteriet OK OK OK OK Nej Nej HUR KLARAR SVERIGE KONVERGENS- KRITERIERNA I DAG?
OM DET BLIR NEJ I FOLK-OMRÖSTNINGEN • Formellt knepigt eftersom Sverige ej har undantag från Maastricht • Men de andra kommer inte att tvinga in oss • Processen avbryts • Kronan kvar, Riksbanken behåller makten över räntan • Sverige kvar inom Stabilitetspakten • Risk för omedelbar finansiell oro • Därefter: Hänger på den ekonomiska politiken: Business as usual eller U-sväng? • Ny folkomröstning?
OM DET BLIR JA I FOLK-OMRÖSTNINGEN • Riksdagen beslutar om ansökan • Grundlagsändring: Riksbankens befogenheter flyttas till ECB • Sverige måste gå med i ERM • Medlemsansökan lämnas av regeringen • Granskas av Kommissionen/ECB våren 2004 • Rådet beslutar på toppmöte sommaren 2004 • Medlemskap 2005 eller 2006 - beroende på hur snabbt förberedelserna klaras av • Sedlar och mynt 2006 • Andra beslut om grundlagen efter valet 2006
VEM FÖRHANDLAR OM ERM? Riksbanken ECB Ekonomiska och finansiella kommittén Finans- departementet 13 finans- ministrar Analys från EU-Kommissionen
PENNINGPOLITIKEN EFTER ETT JA • Förhandlingar om centralkursen i EFK • Tre utgångspunkter: • Jämviktsväxelkurs, marknadens syn, politisk kohandel • Sannolikt starkare krona än i dag; ca 8,70? • Efter inträde i ERM2: Kursen försvaras gemensamt av ECB och Riksbanken • Centralkursen blir konverteringskurs vid inträdet i unionen • Under ERM-perioden: Riksbanken anpassar gradvis styrräntan mot ECBs
HÅLLER CALMFORS’ ANALYS FORTFARANDE? • Ja - kanske ännu tydligare i dag • Större union ger större politiska vinster • Större union ger starkare tillväxteffekter • Men större union gör det också svårare att hitta en gemensam penningpolitik • Slutsats: Både större möjligheter och större risker! • Calmfors själv: Tiden mogen för inträde: Arbetslösheten lägre, stabiliteten högre. De politiska argumenten starkare än de ekonomiska
VAD TYCKER EKONOMERNA? • Landets ekonomiprofessorer: • 61 % Ja • 20 % Nej • 19 % Vet ej/vill ej svara • Politiska fördelar: 57 % • Politiska nackdelar: 11 % • Ekonomiska fördelar: 40 % (Lägre priser, högre tillväxt) • Ekonomiska nackdelar: 29 % (Risk för arbetslöshet) Källa: TEMO, dec 2002
”HAR INTE RÖRLIG VÄXELKURS VARIT BRA FÖR SVERIGE?” • Jo, exporten har gynnats när kronan fallit. Men köpkraften urholkas • Inte den rörliga kursen i sig som givit ekonomisk stabilitet • Skälet är budgetsanering, EU-medlemskap, konvergensprogram, inflationsmål och Riksbankens självständighet • I själva verket har kronan fortsatt vara instabil
RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND10-åriga statsobligationer Första konvergensprogrammet Flytande krona Inflationsmål
KRONKURSENTCW Göran Perssons EMU-tidtabell Calmforskommissionen
KRONKURSEN, forts • Svagare krona har hjälpt exportindustrin • Men de flesta företag vill trots det ha stabilitet • 83% av svenska VD:ar för euron, enligt VA • Risk att kronan blir än mer “swing currency” vid utanförskap • Risk för företagsflytt på sikt? • Krävs stramare politik utanför än inne?
”RÖRLIG KRONA GER SIGNALER FRÅN MARKNADEN” • Tja, hur rationell är den signalen? • Växelkursen styrs av en lång rad osäkra faktorer • Utrikeshandel, värdepappershandel • Förväntningar om relativ utveckling • Externa störningar • Grupptryck och psykologi viktigt • Flockbeteende kortsiktigt avgörande • Slutsats: Marknadskursen kan avvika kraftigt från långsiktig jämviktskurs • Efter medlemskap: Signaler från andra variabler
”INTE BRA ATT GÅ TILLBAKA TILL FAST KURS” • EMU-medlemskap betyder inte ”fast växelkurs” utan att kronan försvinner! Sverige får rörlig växelkurs – men mot färre handelspartners • 40 % av Sveriges utrikeshandel sker med EMU-medlemmar. Nästan 50 % om Danmark inkluderas. Än mer när kandidatländerna kommer med • Hälften av kronvolatiliteten i handeln ”internaliseras”. EUR viktigaste motpartsvalutan på valutamarknaden • Betyder ökad stabilitet för företag – och den ekonomiska politiken • Men euron är fortfarande rörlig mot andra valutor, t ex dollarn
”MEDFÖR INTE ERM FAROR?” • Jo, det vore bra med så kort period som möjligt MEN: • ERM inte som den gamla fasta växelkursen • Övergående period, innan kronan försvinner • Visst utrymme för svängningar inom bandet • Centralkursen ska ha satts med marknadens reaktioner i åtanke • Centralkursen försvaras av både ECB och Riksbanken • Svårt se annat än politisk kris förorsaka oro
”EMU INGET OPTIMALT VALUTA-OMRÅDE. RÄNTAN BLIR FEL” • Riktigt att räntan ska sättas utifrån hela EMU-zonen • En stor union betyder att flera regioner riskerar få ”fel” ränta • Men Sverige är inte heller ett optimalt valutaområde • Räntan blir fel i Pajala oavsett om den sätts i Stockholm eller Frankfurt • Avgörande: Om Sverige i snitt är i fas med EMU i snitt
Sverige minus EMU Procent- enheter 6 6 4 4 Prognos SEB 2 2 0 0 -2 -2 -4 -4 -6 -6 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 Källor: OECD, SEB SVERIGE I FAS MED EMUSkillnad mellan outputgap
SVERIGE I FAS, forts • Sverige liknar numera EMU • Industristruktur, arbetsmarknad, ekonomisk politik • Troligt att konvergensen fortsätter • Svår fråga: Uppstår kluster? • Slutsats: ECB:s räntepolitik kommer i allmänhet att stabilisera även Sverige • Risken liten för ”asymmetriska chocker” som bäst botas med valutan • Däremot viss risk för gradvis ökande avvikelse pga för höga lönepåslag och inflationsacceptans
”EMU-MEDLEMSKAP STÄLLER FÖR STORA KRAV PÅ LÖNEBILDNINGEN” • Jo, svenska löner har ökat lite mer • Men det har delvis motsvarats av högre produktivitetsökning • Och svagare krona har kompenserat • Inte rimligt räkna med det framöver. Går Sverige med kan vi inte längre ploga oss fram med svag krona • Slutsats: Svensk löneökningstakt bör ned till EMU-snittet • Utanför EMU kan nominella löner öka mer - om kronan faller (men då sjunker också köpkraften)
“UTAN RIKSBANKEN KOMMER LÖNERNA ATT GLIDA IVÄG” • Cynisk syn på förhandlarna: De behöver en inhemsk buse • Men inga tecken på att svensk lönebildning fungerar sämre än i EMU • Svenska löneökningar väl inom intervallet i Euro-zonen • Arbetslöshet betydligt lägre i Sverige • Samvariationen mellan arbetslöshet och löneutveckling snarast högre i Sverige • Om påståendet är sant: Acceptera högre arbetslöshet eller fallande krona – eller fundera på alternativa busar
”VI FÅR INGEN EGEN STABILI-SERINGSPOLITIK” • Fel: Finanspolitiken finns och blir viktigare • Borde vara Ja-argument för vänstern. Från höger däremot misstänksamhet: Klarar politikerna uppgiften? • Möjligt bygga mer robusta institutioner? • Kan finanspolitiken lära av penningpolitiken? • Klart mål för stabiliseringen • Tydliga medel • Transparens • Frågan förtjänar större uppmärksamhet!
BUFFERTFONDER? • Buffert behövs - i synnerhet i Sverige med ambitiöst arbetslöshetsmål och stor offentlig sektor • Mer ambitiöst saldomål än enligt Stabilitetspakten - har vi redan • Men varför särskilda fonder? • Statsbudgeten i sig en sorts buffert • Politiskt svårt uttaxera extra avgift • Svårtolkade lärdomar från Finland
”TYSKLANDS PROBLEM VISAR ATT VI INTE BÖR GÅ MED” • Nej, Tysklands problem går djupare än så • Demografi, arbetsmarknad • Återföreningens kostnader • Ovanpå det: Konjunktursvacka • Telekom- och bankproblem • Problemen ligger främst i inhemsk efterfrågan, ej exporten • Misskötta statsfinanser • Övertro på stabiliseringspolitiken • Vad Tyskland behöver är strukturreformer – oavsett EMU
”STABILITETSPAKTEN ÄR EN TVÅNGSTRÖJA” • Tja, Sverige har ännu hårdare krav i dag • Överenskommelser nödvändiga för att inte problem ska lassas över på andra • Pakten fungerade väl när EMU startades • Men den bör bli mer flexibel. Reformer på gång: • Utgå från hållbar statsskuld och vägen dit • Skilj mellan strukturellt och konjunkturellt saldo • Regler för återgång till strukturell bana • Tillåt mer kortsiktig flexibilitet
”PAKTEN BLIR ÄNNU TUFFARE FÖR DEM MED PROBLEM” • Jo – och det är nödvändigt • Alternativet vore att Italiens (själv-förvållade) skuldproblem betalas av andra - som inte satt sig i skuld • Poängen: Ny pakt förmår skilja bättre mellan kort och lång sikt • Gynnar gemensam stabilitet • Risk: Öppnar för mer statistikmygel och politisk kohandel
”EMU GER HÖGRE PRISER” • Skilj på kort och lång sikt • Synliga ”smyghöjningar” på flera tjänster och dagligvaror vid växlingen • Oklart hur mycket • Men den effekten är övergående • Långsiktig effekt snarare prispress via skärpt konkurrens • Gäller särskilt Sverige, som startar med prisnivå 20 % över EMU-snittet
KAN EMU-MEDLEMSKAP GE LÄGRE RÄNTA? • ECBs styrränta lägre än Riksbankens - men ingen stor skillnad • Obligationsräntan: Sverige har numera bara en liten riskpremie • Differensen har krympt pga låg inflation och sunda statsfinanser • Medlemskap kan minska den något, men inte mycket
3 3 2 2 1 1 0 0 -1 -1 -2 -2 96 97 98 99 00 01 02 Källor: Eurostat, Hanson & Partners AB SKILLNAD I INFLATION OCH RÄNTAmellan Sverige och Euro-zonen Procent- Procent- enheter enheter Inflation 10-årsränta
”ECB FUNGERAR DÅLIGT” • Ja och nej. ECB har skött den praktiska övervakningen av finansmarknaderna bra • Teknisk övergång till euro sköttes väl • Men de penningpolitiska målen är gammalmodiga • Penningtillväxt och inflationsmål • Inflationsmålet suddigt • Ingen transparens • Reformering bör ske! Tycks vara på gång • Sverige kan driva på
”EMU URHOLKAR VÄLFÄRDEN” • Skattepolitiken ligger utanför EMU • Bestäms nästan uteslutande på nationell nivå • Vissa undantag där EU - ej EMU! - förhandlar (ränteskatt mm) • Dock: Vissa skatteskillnader blir mer synliga om valutan blir gemensam, främst för konsumenterna • Trycket på skatteharmonisering skärps sannolikt – svårt veta hur mycket
”EMU ÄR ODEMOKRATISK” • Parlamentarisk demokrati består • Men i en internationaliserad ekonomi blir nationalstaten ofta fel beslutsnivå • Makten över räntan har delegerats till Riksbanken – delegeras nu till ECB (med svensk representation) • Gränser (förhandlingsbara) sätts för budgetpolitiken – men mindre snäva än dagens svenska • Betyder inte utanförskap minst lika hårda faktiska restriktioner? • Den riktigt stora frågan: Konventet!
”SVERIGE FÅR INGET INFLYTANDE” • Utanförskapet riskerar att ge isolering • Sverige enda EU-land utanför både EMU och NATO • Vi får mer att säga till om inne än utanför • Men visst: De stora länderna bestämmer mest • Vi kan göra nytta • Bidra till ökad öppenhet • Modernare centralbank • Modernare stabilitetspakt • Viktigt delta i framtidsdebatten!
SUMMA SUMMARUM • Inget valutasystem är perfekt! Euron är varken himmel eller helvete! • Vill Sverige vara med i integrationsarbetet och använda euron som verktyg? • För: Integrationen, arbetet för ett fredligt och väl fungerande Europa • För: Tillväxt, köpkraft • För: Lägre inflation • Mot: Stabiliseringspolitiken • Kan den inhemska stabiliseringspolitiken • stagas upp? • Vad är viktigast?