1 / 38

Seminarium 1 Introduktion

Kontaktuppgifter. Johanna Lindholmjohanna.lindholm@buv.su.se08-1207 6209Kursadministrat

benson
Télécharger la présentation

Seminarium 1 Introduktion

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Seminarium 1 Introduktion

    2. Kontaktuppgifter Johanna Lindholm johanna.lindholm@buv.su.se 08-1207 6209 Kursadministratr: Jeanette Kling Olofsson jeanette.kling-olofsson@buv.su.se

    3. Kursinnehll Perspektiv & Rttigheter Utvecklingspsykologi Barndomspsykologi Ungdomsforskning Mobbning Deltagande observation (VFU)

    4. Processkrivningen - arbetsstt Utforma ett fall (mer info nedan) Efter varje seminarium, sammanfatta en del av den teori/det perspektiv som behandlats (den/det som ni fokuserat er p) och beskriv/frklara nyckelbegrepp Analysera/diskutera sedan fallet utifrn den teorin och de begrepp ni valt (se mer p nsta bild) Hll fallet och processkrivningen i bakhuvudet hela tiden nr ni lser och nr ni diskuterar p seminarium Tanken r allts att ni arbetar med er skriftliga hemtenta under hela kursens gng.

    5. Analys i processkrivningen Vad hamnar i blickfnget? Vad fokuseras? Vad lyfts fram? Vad hamnar i skuggan? Vad fokuseras inte? Om man anvnder den hr teorin/det hr perspektivet, vad tittar man p d? Vad tittar man inte p? Hur frstr vi barnet utifrn teorin? Hur kan man diskutera barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv utifrn teorin?

    6. Processkrivning utformning av hemskrivningen Frsttsblad Introduktion: diskutera och redogr fr skillnaderna mellan barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv Fallbeskrivningen: skriv allts in ert fall som ni arbetat med i de olika processkrivningarna G sedan igenom era processkrivningar en i taget: sammanfatta minst en teori och presentera minst tre olika begrepp som sedan anvnds i sjlva analysen. Processkrivning 1: Utvecklingspsykologi Sammanfatta en teori vlj en av fljande: Bowlby, Stern, Homburger-Erikson eller Bronfenbrenner. Presentera minst tre begrepp frn den teori du vljer. Analysera fallet med hjlp av vald teori och begrepp. Notera att alla begrepp som presenteras ocks ska anvndas i analysen. Processkrivning 2: Barndomspsykologi Sammanfatta vald teori ur Sommer och/eller Kehily. Presentera minst tre begrepp frn den teori du vljer. Analysera fallet med hjlp av vald teori och begrepp. Notera att alla begrepp som presenteras ocks ska anvndas i analysen. Processkrivning 3: Ungdomsforskning Sammanfatta vald teori ur Lalander och Johansson Presentera minst tre begrepp frn den teori du vljer. Analysera fallet med hjlp av vald teori och begrepp. Notera att alla begrepp som presenteras ocks ska anvndas i analysen Avsluta hemtentan med en jmfrande diskussion dr du diskuterar och jmfr utfallet och konsekvenserna av anvndandet av olika teorier. Observera att fallet INTE ska lsas, dvs. du ska inte bedma om pedagogen gjort rtt eller fel fokus ska istllet hela tiden vara p barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv. Vilka blir konsekvenserna fr barnet utifrn olika teorier? Referenslista

    7. Jmfrande diskussion Jmfr de olika begreppen/perspektiven/teorierna med varandra. Likheter, olikheter? Vad synliggrs? Vad synliggrs inte? Vad blir det fr konsekvenser fr barnet nr man anvnder sig av de olika begreppen/teorierna/perspektiven?

    8. Processkrivning utformning av hemskrivningen forts. Fr att bli godknd p den individuella examinationsuppgiften ska fyra av fljande titlar refereras till: Qvarsell (2003) och/eller Johansson (2003) samt Halldn (2003) Anderson (1980) eller Hwang & Nilsson (2007) Sommer (2005) Kehily (red.) (2008) Lalander & Johansson (2007)

    9. Processkrivning - tnk p: Stor vikt fsts vid korrekt referenshantering, att citat ska vara korta och anges med sidhnvisning. Anvnd APA (se lathund p kurshemsidan). Plagiering r inte tilltet Eftersom det r mycket litteratur br i denna inlmningsuppgift kapitlet/sidan anges inom parantes, ven nr det inte rr sig om direkta citat. Ni ska inte lsa fallet. Tnk p hur ni formulerar er nr ni skriver. Pongen r inte att finna en sanning i era analyser, utan att visa hur olika saker blir synliga eller fokuseras genom olika teorier/perspektiv. Dessutom r det phittade fallet bara en kort sekvens. Anvnd formuleringar som: - Med hjlp av ett livsvrldsfenomenologiskt perspektiv (Johansson, rtal) skulle man kunna frst detta.. - Ur ett barndomssociologiskt perspektiv skulle man kunna tolka detta som - Genom att anta ett psykodynamiskt perspektiv lgger man fokus p - Med hjlp av begreppet moralisk panik (Lalander & Johansson, rtal, sid) skulle man kunna tolka denna situation

    10. Plagiat Det r givetvis tilltet att citera andra kllor, men svl direkta citat som indirekta referat mste alltid vara frsedda med korrekta och fullstndiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller lngre avsnitt och ange sig sjlv som frfattare till texten r frbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel p plagiat r att ordagrant eller nstan ordagrant skriva av en text (detta innefattar ven delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrn detta kommer. Plagiat kan ven anses vara fallet om Du anvnder andras text s att Du fr den att framst som din egen. Andras text kan exempelvis utgras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit p ntet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat r otilltet fusk och blir alltid freml fr ett disciplinrende, som kan leda till avstngning.

    11. Fallbeskrivning - tnk p: Interaktionssituationer mellan pedagog och elev Neutral beskrivning, icke-vrderande Vardagliga fall r enklast Var inte fr specifik eller personlig nr du vljer/utformar ditt fall Ta med allt som behvs fr att kunna gra en vettig analys

    12. Exempelfall 1: Mndagsmorgon i klass 1 Det r mndagsmorgon och eleverna i rskurs 1 r p vg in i klassrummet. Lraren str i drren och hlsar vlkommen. En flicka tar mycket lngsamt av sig sin jacka. Hennes pappa som str bredvid, hnger upp den p kroken. Flickan tar sin pappa i handen och stller sig bakom honom och grter tyst. Hon ser ut att inte vilja lmna honom. Lraren frsker locka in flickan. Till slut slpper flickan sin pappa och gr smsnyftande in i rummet. ven pappan ser grtfrdig ut. Lraren ler uppmuntrande mot pappan och stnger klassrumsdrren.

    13. Exempelfall 2: pojken som pratar En pojke sitter vid sin bnk, han sitter inte still utan vrider och vnder p sig och leker med en penna. Han pratar med en flicka som sitter bredvid honom. Lraren ber honom att vara tyst och att sluta vicka p stolen. Pojken blir tyst, men kort efter tillsgelsen brjar han att leka med pennan och pratar igen. Flickan bredvid honom tar pennan ifrn honom. Pojken knuffar flickan frn stolen. Lraren skickar ut pojken ur klassrummet.

    14. Exempelfall 3: engelskalektion i 9:an Under en lektion i engelska i rskurs 9 skriver lraren upp ett grammatiskt problem p tavlan som eleverna skall lsa. Lraren resonerar lite om uppgiften och ger frslag p hur eleverna skall tnka fr att kunna lsa den. Nr lraren r klar, skriver han upp ett nytt problem p tavlan och ber att ngon av eleverna skall g fram och lsa det. Han vljer ut en elev, som dock r ovillig och ger intryck av att vara besvrad. Eleven tackar nej, men lraren envisas och strcker fram tavelpennan. - Nej, sger eleven - Jo, men kom igen nu, sger lraren bestmt. Eleven gr fram till tavlan men visar tecken p att vara osker och ngslig och har svrt brja. - Kanske kan man gra s hr eller jag vet inte riktigt, jag tror det.. , sger eleven. Nr eleven har avslutat vnder sig lraren till klassen. - Vad tnker ni om det hr? - Att X inte kan grammatik, sger en av eleverna X ser besvrad och skamsen ut och tittar ner i golvet, men sger inget. - Jag menade frsts lsningen p problemet, sger lraren lite lttsamt. - Du kan stta dig igen, sger lraren till eleven och fortstter diskutera uppgiften med klassen.

    15. Inlmning av processkrivningen Senast fredag 18 mars kl 12:00 En kopia i mitt fack p Frescati Hagvg 24, till hger nr ni kommer in genom huvudentrn (kan postas, poststmpel 18/3) En kopia till mig via e-post Johanna Lindholm Stockholms universitet Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap 106 91 Stockholm Johanna.lindholm@buv.su.se

    16. Bedmning av hemtenta Betyg p er hemtenta kommer vara inrapporterat senast fredag 8 april. G in och titta i Ladok! Ni kan sedan hmta ut den p studentexpeditionen tillsammans med den bedmningsblankett jag fyllt i dr kan ni se min motivering fr betyg (studentexpeditionen har ppet 12:45-14:00 m-to). Om ngon skulle f FX r det av strsta vikt att ni hmtar ut er hemtenta snarast, ni har nmligen bara till mndag 18 april kl 12:00 att lmna in kompletteringar. Lmnar ni in fr sent fr ni automatiskt F och mste gra om. Hmta allts p en gng och g igenom bedmningsblanketten. Fr de FX-tentor som lmnas in i tid (18 april 12:00) kommer betyg rapporteras in senast onsdag 11 maj.

    17. 15 minuter rast

    18. VFU-uppgiften 3 dagar p ordinarie VFU-platser (obligatoriskt) Ladda ner VFU-rapport frn kurshemsidan: fyll i och lmna in VFU:n r tnkt som en metodvning deltagande observation Syftet r att frska nrma sig barnets perspektiv via de olika teorierna Hur r det att vara barn/ungdom hr? (Barnperspektiv) Vad visar sig fr barnet? (Barnets perspektiv) Testa olika stt att se p barn och vilka konsekvenserna blir fr barnet Unik mjlighet att testa att inta denna position gr inte som pedagog Inte i klassrummet under lektionstid, utan rasten eller liknande Inga intervjuer! Inte spela in ngonting! Inte som spioner Fr fltanteckningar Diskutera i studiegruppen Redovisa (30 min/grupp vid seminarium 6) (se mer nsta bild)

    19. Deltagande observation Dag 1: G ut lite frutsttningslst , fundera p frgan Hur r det att vara barn/elev/ungdom hr? Vad visar sig fr barnen/eleverna/ungdomarna? Diskutera i studiegruppen. Hur r det att vara barn/elev/ungdom p er VFU-plats? Dag 2 & 3: Bestm i studiegruppen en situation som ni skall studera Detta kan vara i uppehllsrummet, en matsituation, i korridoren, vid skpen, i ljusgrden, vid gungorna, i sandldan etc. Efter genomfrandet trffas studiegruppen och diskuterar. Erfarenheterna sammanstlls till en gemensam redovisning .

    20. VFU-uppgiften redovisning: Barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv framgr och problematiseras Reflektera ver vad som hamnar i fr- och bakgrund med de olika teorierna Koppla till kurslitteraturen Metoddiskussion Beskriv hur ni gick tillvga fr att flja de etiska principerna

    21. Etnografi Etnografi: beskriva vad folk gr Informant: den/de man studerar och vill frst, informanterna informerar forskaren om sitt stt att se p tillvaron Flt: den milj som forskaren studerar och dr informanterna utfr sina vardagliga aktiviteter Det handlar om att rasera distansen, skapa frtroenden, visa respekt Tilltrde

    22. Etnografi forts. Genom att vistas i informanternas miljer nrmar sig forskaren informanternas perspektiv Det handlar inte s mycket om att komma fram till en sanningen utan om att komma fram till det som informanterna ser vara sant

    23. Observation Deltagande - icke deltagande ppen dold Studera den naturliga miljn och se den med informanternas gon Man r intresserad av gruppmedlemmarnas egna perspektiv Nrhet distans (dilemma). Strva efter opartiskhet. Etik: man kommer nra Frsk finna mnster Fltanteckningar anonymisering (vlj mellan att g undan och skriva eller skriva ppet) Rapporten blir en konstruktion, ej ett avtryck av verkligheten Fundera p vad som styr det ni ser (Varfr sg ni just det ni sg? Hur pverkar det att ni r dr?)

    24. Observation forts. Lrdomen blir att inte lgga egna begrepp och tolkningar p den verklighet man studerar utan att lra sig aktrernas sprk och tnkestt (jmfr med att se ur olika perspektiv). Fall inte fr frestelsen att korrigera aktrernas uttalanden. Tnk ocks p den s.k. forskningseffekten: hur du som forskare kan ha pverkat det du har observerat och frsk ta med detta nr data ska tolkas. Kan ocks vara bra att tnka p att svaga grupper ibland nstan blir utforskade i vermtt och att det kan vara en belastning att stndigt bli freml fr probleminriktad forskning. Kan detta ocks glla barn och den maktasymmetri som rder mellan vuxna (forskaren) och barnen (som utforskas).

    25. Forskningsetiska principer Forskningskravet: att det r berttigat att forskning bedrivs, att den inriktas p vsentliga frgor och att den hller hg kvalitet vgs mot Individskyddskravet: kravet frn samhllets medlemmar p skydd mot otillbrlig insyn t.ex. i sina livsfrhllanden. Individer fr inte heller utsttas fr psykisk eller fysisk skada, frdmjukelse eller krnkning.

    26. Forskningsetiska principer I vissa fall r forskningens stllning svag gentemot myndigheter, organisationer och privatpersoner och d kan det vara befogat med regler/rekommendationer som strker forskningens stllning. I andra fall r medborgarnas stllning svag och d kan hnsynen till medborgarnas intressen krva regler/rekommendationer som strker deras stllning. Forskningskravet vger i mnga fall tungt men vissa principer br/ska fljas: de forskningsetiska principerna har sledes till syfte att ge normer fr frhllandet mellan forskare och underskningsdeltagare/uppgiftslmnare s att vid konflikt en god avvgning kan ske mellan forskningskravet och individskyddskravet. Syftet med principerna r att ge underlag fr forskarens egna reflektioner och insikter i sitt ansvarstagande.

    27. Humanistisk-samhllsvetenskapliga forskningsrdets (HSFR) etiska principer Fyra huvudkrav (att reflektera ver och mta): Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet

    28. Informationskravet Regel 1: Forskaren skall informera uppgiftslmnare och underskningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gller fr deras deltagande. De skall drvid upplysas om att deltagandet r frivilligt och om att de har rtt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella underskningen som rimligen kan tnkas pverka deras villighet att delta.

    29. Samtyckeskravet Regel 2: Forskaren skall inhmta uppgiftslmnares och underskningsdeltagares samtycke. I vissa fall br samtycke dessutom inhmtas frn frlder/vrdnadshavare (t.ex. om de underskta r under 15 r och underskningen r av etiskt knslig karaktr). Regel 3: De som medverkar i en underskning skall ha rtt att sjlvstndigt bestmma om, hur lnge och p vilka villkor de ska delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medfr negativa fljder fr dem. Regel 4: I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan fr inte underskningsdeltagarna utsttas fr otillbrlig ptryckning eller pverkan. Beroendefrhllanden br heller inte freligga mellan forskaren och tilltnkta underskningsdeltagare eller uppgiftslmnare.

    30. Konfidentialitetskravet Regel 5: All personal i forskningsprojektet som omfattar anvndning av etiskt knsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer br underteckna en frbindelse om tystnadsplikt betrffande sdana uppgifter. Regel 6: Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras p ett sdant stt att enskilda mnniskor ej kan identifieras av utomstende. I synnerhet gller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt knsliga. Detta innebr att det skall vara praktiskt omjligt fr utomstende att komma t uppgifterna.

    31. Nyttjandekravet Regel 7: Uppgifter om enskilda, insamlade fr forskningsndaml, fr inte anvndas eller utlnas fr kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Regel 8: Personuppgifter insamlade fr forskningsndaml fr inte anvndas fr beslut eller tgrder som direkt pverkar den enskilde (vrd, tvngsintagning, etc.) utom efter srskilt medgivande av den berrda.

    32. Vad r en teori? En teori r en grupp antaganden eller pstenden som frklarar freteelser av ngot slag och systematiserar vr kunskap om dem. En verksamhet sgs vara teoretisk i motsats till empirisk om den bygger p teori och drfr inte enbart konstaterar fakta utan ven frklarar givna fakta och ev. frutsger nya. Teorier kan vara helt deduktiva, ssom fallet r i matematiken och logiken. De sgs vara empiriska om de tminstone delvis r baserade p vr sinnliga erfarenhet. Att nrmare redogra fr kopplingen mellan teori och observation r en huvudangelgenhet fr filosofisk vetenskapsteori. (Nationalencyklopedin) Teori r en vetenskaplig term med flera olika betydelser: Vetenskap: Komplex vetenskaplig slutsats och frklaringsmodell, alternativt system av desamma, till exempel Einsteins relativitetsteorier eller gravitationsteorin. I motsats till i dagligt tal anvnds ordet "teori" inom vetenskapen inte som en nra synonym till ordet "gissning", utan en teori r tvrtom den starkaste sannolikhetsgrad som kan ns inom vetenskapen. (Wikipedia)

    33. Vad menas med perspektiv? I generell mening mste tre kriterier vara uppfyllda fr att ett perspektiv ska synliggras: Utgngspunkten r att det finns ett objekt, det som studeras. Det mste ven finnas ett subjekt, ngon som studerar. Subjektet intar sedan en position i frhllande till objektet och det r i den skrningspunkten som perspektivet uppstr. Nr vi befinner oss i en viss position br vi ocks vara medvetna om att vr bakgrund och vra tidigare erfarenheter spelar roll fr hur vi uttalar oss. Dessutom kommer utbildningen och vrt uppdrag i arbetet att pverka oss. (Elizabeth Englundh, 2009)

    34. Barnperspektiv, barns perspektiv & barnets perspektiv Barnperspektiv: ett begrepp som inrymmer vuxnas och barnets eller gruppen barns samlade synpunkter p en viss frga. Det skulle, i en vidare bemrkelse, innebra att barnets perspektiv r en del av barnperspektivet. I en snvare bemrkelse kan barnets perspektiv vara fristende frn barnperspektivet (Elizabeth Englundh, 2009). Grs alltid utifrn en viss position. Kan vara svrt att f gehr fr barnperspektiv p omrden som uppenbart rr barn t.ex. skolan (Vi gr redan det hr). Barns perspektiv innebr att man lyssnar p barnen, barnen fr en rst och en sikt. Forskning utifrn barns perspektiv lgger stor vikt vid barn som informanter och barns egna utsagor. Barnets perspektiv innebr att ocks det individuella barnet fr en chans att uttala sig i frgor som rr just det barnet. Begreppen mste alltid diskuteras d de kan definieras, tolkas och anvndas p mnga olika stt.

    35. Mer om barnperspektiv Barnombudsmannen, BO, menar att konventionen om barnets rttigheter speglar vr tids barnperspektiv. Genom konventionen har vrldens politiker ftt ett gemensamt sprk fr alla barns rttigheter, ett globalt barnperspektiv. Konventionen inrymmer ven ett nationellt barnperspektiv, den syn p barn som synliggrs genom den lagstiftning som finns i ett land. ven det vuxna barnperspektivet framtrder genom det stt p vilket vuxna mter barn. (Elizabeth Englundh, 2009)

    36. Diskussion i studiegrupper Hur tillmpas forskningsetiska principer? Deltagande observation Vilken situation skulle kunna vara lmplig fr gruppen att studera under VFU?

    37. Slutligen Notera att nrvaro p Basgruppsdagar och VFU-dagar r obligatoriskt fr att f godknt. Eventuell frnvaro kompenseras shr: Frnvaro vid 1 tillflle: skriftlig kompletteringsuppgift som jag delar ut. Men ni mste kontakta mig. Frnvaro vid 2-3 tillfllen: studenten ska delta i ett uppsamlingsseminarium tisdag 5 april 13-16. D ska studenten skriftligen kommentera litteraturen fr de gnger frnvaron gller samt kommentera en studiekamrats text. Anmlan senast fredag 18 mars direkt till Ann Nehlin (ann.nehlin@buv.su.se). Frnvaro vid 4 tillfllen eller mer: studenten anses inte ha genomgtt kursen och behver g om den fr att f godknt. Frnvaro frn VFU-redovisningen: kompletteras skriftligen till mig. 2-3 sidor dr alla delar av uppgiften ska beaktas. I samrd med vriga gruppen. Hll koll p kurshemsida Information till gruppen kommer lggas upp under fliken med gruppnumret p kurshemsidan (inte Mondo). Frelsningar frn de frelsare som vljer att lgga ut sina frelsningar kommer att finnas under en flik med frelsningar, p kurshemsidan.

    38. Infr seminarium 2: Barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv; Barns rttigheter; godknnande av fallbeskrivning. Ls texterna av Halldn, Johansson och Qvarsell Ls UD:s skrift om FN:s konvention om barnets rttigheter och vlj ut tv artiklar som du tycker r extra viktiga. Formulera en fallbeskrivning

More Related