1 / 20

Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind

Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet. Norrländsk regionstudie 2008. Uppfattningar i studieområdet Ca 100 svar. Stora positiva förväntningar på gruvnäringen.

Télécharger la présentation

Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet

  2. Norrländsk regionstudie 2008 • Uppfattningar i studieområdet • Ca 100 svar • Stora positiva förväntningar på gruvnäringen. Enligt din uppfattning – hur viktigt är följande för att Ditt län ska utvecklas i framtiden? Råvaruutvinning (skog, malm, m.m.): Vilken är Din uppfattning om: Starta fler gruvor

  3. Gruvnäringen – viktig för lokal och regional utveckling. Trendbrott inom gruvnäringen de senaste åren. Guldlinjeområdet berör i första hand samhällsutvecklingen i fem kommuner: Malå, Lycksele, Sorsele, Storuman och Vilhelmina. Målet med studien är att uppskatta sysselsättnings- och befolkningseffekter av nya gruvor i Guldlinjeområdet. Tidsperspektivet är 2007 till 2030. Ett nytt gruvdistrikt - Guldlinjen

  4. Guldlinjen • De nya gruvorna är utspridda över ett stort och glesbefolkat område med svag transport-infrastruktur.

  5. Befolkning och sysselsättningsutveckling 1995-2007

  6. Faktorer som styr hur stor den lokala effekten blir på sysselsättningen • Storleken på den lokala arbetsmarknaden och invånarantalet • Strukturen på industrin • Var platsen ligger i förhållanden till större regionala centra Detta innebär att storleken på den lokala effekten kan variera avsevärt från fall till fall.

  7. Rönnbäcken ca 1500 De två Blaiken- gruvorna ca 4000 Svartliden ca 6000 Fäboliden 7500 Arbetskraftsutbud inom 5 mil från de planerade gruvorna

  8. Två tänkbara scenarier med 6 gruvor • Lågalternativ 670 nya gruvjobb • Högalternativ 1070 nya gruvjobb • De större investeringarna är anrikningsverk, de andra investeringarna är löpande som tex. uppgraderingar på väg och elnät osv.

  9. Metod • I studien har rAps-modellen använts. • Ett regionalt analys- och prognossystem konstruerat på uppdrag av NUTEK (Tillväxtverket). • Består av fem interaktiva moduler: befolkning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, regional ekonomi och en kommun- modell.

  10. Referensscenario som i princip är en trendframskrivning av de senaste årens sysselsättnings- och befolkningsutveckling i de berörda kommunerna • En del av arbetskraftsbehovet förväntas lösas genom veckopendling

  11. Gruvorna ger upphov till både direkta och indirekta sysselsättningseffekter • Den direkta effekten består av jobb i gruvan, en högre bruttoregionprodukt och högre hushållsinkomster. I sin tur leder detta till indirekta effekter inom ex vis transporter och service. • I lågalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,4, dvs att 100 nya gruvjobb skapar 40 jobb i andra verksamheter. • I högalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,5.

  12. Två investerings-pucklar Stora osäkerheter om hur stor andel av de större investeringarna som ger effekter inom regionen. Direkta och indirekta sysselsättnings-effekter i högalternativet

  13. Fördelning av indirekta effekter 2030 • Företagsservice står för den största ökningen, 40 % av den indirekta effekten. • Utbildning och administration ökar delvis pga. befolkningsökningen vilket skapar ett ökat servicebehov.

  14. Sysselsättningsutveckling • Stabiliserar i bästa fall sysselsättnings-utvecklingen. • Möjlighet till tillväxt i Storuman och Lycksele • Arbetslösheten låg genom hela perioden i alla tre scenarier. • I genomsnitt ca 1600 fler sysselsatta i högalternativet

  15. Befolkningsutveckling • Vänder inte den negativa trenden • Men bromsar nuvarande minskningstakt • Beräknas minska med 4 % i högalternativet jämfört med 9 % i referensscenariot. • 1200 personer fler i genomsnitt per år i högalternativet, 500 i lågalternativet. • Stabil utveckling i Storuman och positiv utveckling i Lycksele. Origo ≠ 0

  16. Befolkning och sysselsättningsutveckling i Lycksele Ca 570 fler i den sysselsatta dagbefolkningen i genomsnitt. Ca 350 personer fler boende jämfört med referens-scenariot. Origo ≠ 0

  17. Befolkning och sysselsättningsutveckling i Vilhelmina Ca 250 fler i den sysselsatta dagbefolkningen. Ca 200 personer fler boende jämfört med referensscenariot. Origo ≠ 0

  18. Kommentarer till resultaten • En åldrande befolkning minskar utbudet av arbetskraft • Veckopendling – lösning eller problem? • Rådande ekonomisk kris ej med i prognosen • Tidigare analyser av stora investeringar så som vattenkraftverk, gruvor och slutförvar av kärnavfall visar positiva effekter men inte tillräckligt för att definitivt bryta en negativ trend.

  19. Sammanfattningsvis • Det finns inte något linjärt samband mellan förändringar i sysselsättning och befolkning. Ett jobb inom gruvnäringen skapar olika multiplikativa effekter beroende på den lokala omgivningen. • I Guldlinjeområdet är det låga invånarantalet och näringslivets begränsade omfattning huvudorsaker till att de lokala spridningseffekterna av nya gruvjobb inte blir så höga. • Rådande trend i Sverige: Färre flyttar på grund av arbetsrelaterade skäl. Gruvor kan bli både kortlivade och långlivade – denna osäkerhet kan reducera intresset för permanent inflyttning.

  20. Tack för uppmärksamheten! Tommy.lind@geography.umu.se

More Related