1 / 17

Karin Andersson karin.andersson@smohf.se

Karin Andersson karin.andersson@smohf.se. Vilka är vi?. Kommunalförbund som jobbar åt Haninge N ynäshamn och Tyresö För närvarande 49 personer varav 3 administratörer och resten specialiserade handläggare samtliga med universitetsutbildning Förbundschef är Jens Möller. Uppdraget.

cdonahue
Télécharger la présentation

Karin Andersson karin.andersson@smohf.se

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Karin Andersson karin.andersson@smohf.se

  2. Vilka är vi? Kommunalförbund som jobbar åt Haninge Nynäshamn och Tyresö För närvarande 49 personer varav 3 administratörer och resten specialiserade handläggare samtliga med universitetsutbildning Förbundschef är Jens Möller

  3. Uppdraget Att på medlemskommunernas uppdrag bedriva deras myndighetstillsyn enligt • Livsmedelslagstiftningen • Miljöbalken • Delar av smittskyddslagen • Delar av strålskyddslagen • Tobakslagen • Receptfria läkemedel • Alkohollagen från 1 maj

  4. Landsbygdsavdelningen Miljöavdelningen Avdelningen för hälsoskydd och livsmedel • Allmänna avloppsreningsverk • Miljötillsyn • Köldmedia • Förorenad mark • Kemikalietillsyn • Återvinningsstationer • Saneringsintyg • Värmepumpar • Farligt avfall • Nedskräpning (allmän mark) • Vattenverksamhet (remisser) • PCB • Planyttranden • Bekämpningsmedel • Brandfarlig vara • Muddring • Uppdatering Haninges luft-databas • Enskilda avlopp • Enskilt dricksvatten (Soc) • Enskilt dricksvatten (Liv), • Lantbruk • Animaliska biprodukter (lantbruk) • Naturvård • Avfallshantering (prövning, ex kompostering) • Djurhållning planlagt område • Nedgrävning häst, gödselupplag inför spridning etc. • Lokaliseringsprövning • Planyttranden • Offentliga lokaler • Hygienlokaler • Bostadsföretag • Avfallshantering (klagomål hushållsavfall) • Radon • Strandbad • Livsmedel • Allmänt dricksvatten • Receptfria läkemedel • Animaliska biprodukter (livsm.) • Alkoholtillsyn • Tobakstillsyn • Smittskydd • Radiak-mätning (Haninge)

  5. Vilka produkter räknas som rökning? 1. Rökning av tobak,2. Inhalering efter förångning eller annan upphettning av tobak,3. Användning av elektroniska cigaretter,4. Rökning av örtprodukterförrökning, och5. Användning av njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak.

  6. Varför fler produkter? • En snabb produktutveckling inom ”tobaksområdet” • Örtprodukter för rökning har hälsorisker jämförbara med rökning av cigaretter skillnaden är att de inte är beroendeframkallande • E-cigaretter vet man inte vilka hälsorisker det finns på lång sikt men det är otroligt att de inte skulle medföra hälsorisker, dessutom kan de vara en inkörsport till cigaretter för ungdomar • Liknande produkter som stenar och krämer vet man inte heller vad de har för hälsorisker. • Det kan vara svårt att avgöra vad som röks. • Regeringen vill avnormalisera all rökning

  7. Rökning är förbjuden • Ilokaler avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem, • I lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård, • I lokaler som är avsedda för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård, • På färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel och på motsvarande områden utomhus, • I restauranger och på andra serveringsställen, borta: undantaget för uteservering

  8. 6. I andra lokaler än sådana som avses i 2 kap. 1-3 §§ ordningslagen (1993:1617) när en allmän sammankonst anordnas och i lokaler som är avsedda att användas av den som deltar i sammankomsten eller tillställningen, 7. I andra lokaler än sådana som avses i 1-6 om allmänheten har tillträde till lokalerna, 8. På inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottsutövning, 9. På lekplatser som allmänheten har tillträde till, 10. Vid entréer till sådana lokaler och andra utrymmen som avses i 1-7 som allmänheten har tillträde till

  9. Varför utvidgade rökmiljöer? • Tobakslagen tar sikte på att begränsa riskerna med att utsättas förtobaksrök. • Ingen ofrivilligt ska behövautsättasförtobaksrökingåri målenförfolkhälsan som antogs av riksdagen 2003och i SOU 2016:14 • En minskning av den sociala exponeringen förrökningär en viktig åtgärdför att avnormaliserarökning.

  10. Restauranger - uteserveringar • Många har redan infört rökförbud på uteserveringar. • Vi bor i ett land som bara har uteserveringar begränsad tid under året. • 1 juli är inte det bästa datum att införa rökförbud på.

  11. Inga rökområden på uteserveringar. • Möjlighetenför restauranger att inrättarökrumkvarstår, liksom möjlighetenförgäster att rökautanförserveringsområdet. • Eftersom det i en utomhusmiljö dessutom rimligen är mycket svårt att genom utformning eller ventilation säkerställa att tobaksrök inte sprider sig till serveringsstället, skulle ett sådant undantag också riskera att undergräva ett av huvudsyftena med rökförbudet – att skydda gäster och personal från exponering förtobaksrök.

  12. Vilka entréer blir rökfria? • Det får anses vara en lämpligavgränsning att knyta ett rökförbudutanförentréer till sådana lokaler där det redan i dag råderrökförbud inne i lokalerna. • Det ärockså – utifrån syftet med ett utvidgat förbud – naturligt att begränsa utvidgningen av rökförbudet till att gälla endast sådanaentréerdit allmänheten har tillträde. • Kommunen får i varje enskilt fall bedöma hur långt det rökfria området sträcker sig, syftet är att skydda barn och känsliga personer.

  13. Vad kan den ansvarige göra? • Den som ansvarar för att rökförbudetupprätthålls ska t.ex. genom skyltning tydligt informera om rökförbudet. • Informationskampanjer, information på hemsidor med mera. • Den ansvarige behöver inte markera exakt var rökning inte ärtillåten. • Befintliga askkoppar – eller markerade områdendärrökning tidigare varit tillåten – inom det rökfriaområdetmåste tas bort.

  14. Vem ansvarar för att rökförbudet upprätthålls? • Den som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över ett område utomhus som omfattas av rökförbud ska ansvara för att rökförbudetupprätthålls. • Den som ansvarar för att rökförbudetupprätthålls i en viss lokal, också ska ansvara för att reglerna om rökförbudupprätthållsutanförentrén till lokalen oavsett om denne äger eller disponerar överområdet • Undantag : När det gäller gallerior och köpcentrum är det fastighetsägaren.

  15. Vad gör man om någon röker? • Informera om rökförbud och be personen släcka cigaretten. • Man ber personen lämna platsen. • Att avlägsna någon handgripligen kan bara polis eller ordningsvakt göra.

  16. Tillsyn rökfria miljöer. • Kommunen ska bedriva tillsyn över att den ansvarige gör vad som är verksamhetsutövarens/ert ansvar. • Tillsynen ska bedrivas som tidigare med inspektioner. • Planerad tillsyn eller p g a att allmänheten klagar. • Det är inte kommunen som ansvarar för att upprätthålla rökförbudet utan vi ska endast kontrollera att den ansvarige gör vad hen ska. • Kommunen kan ingripa med förelägganden och förbud med eller utan vite.

  17. Tack för mig

More Related