Vi får inte grepp om hela problembilden om vi inte frågar invånarna om deras erfarenheter

1. Vi får inte grepp om hela problembilden om vi inte frågar invånarna om deras erfarenheter - En analys av processen med ECAR-forskarcirklarna i Botkyrka

2. Syfte • Att genom att involvera invånare undersöka ett nytt sätt att inhämta kunskap om hur diskriminering och rasism ser ut i Botkyrka. • Att inhämta kunskap som grund för analys av den lokala situationen med utgångspunkt från invånarnas vardag. • Att få in kommuninvånarnas kunskap och erfarenheter av diskriminering och rasism i kommunens beslutsprocesser, samt i verksamheter som berörs av dessa frågor.

3. Svar från nämnderna - Indikatorer • Nämnder och förvaltningar upplever det som svårt att utveckla indikatorer för hur olika etniska grupper har det i kommunen, men är öppna för att göra det. • Det pågår en diskussion bland chefer och medarbetare inom Botkyrka kommun om hur indikatorer kan utvecklas för att mäta den etniska mångfalden, så att indikatorn synliggör den egentliga utmaningen i fråga om diskriminering p g a grupptillhörighet och ursprung. • Kommunledningsförvaltning planerar att utveckla medborgarenkäten i samarbete med antidiskrimineringsbyrå i Alby.

4. Samtliga instämmer i att det finns ett behov av att skapa nya mötesplatser eller utveckla befintliga för att bidra till att minska den sociala distansen mellan grupper och områden. Det finns redan en struktur av öppna mötesplatser, som idrottsanläggningar, fritidsgårdar, bibliotek, Tumbascenen med mera. Sedan 2011 gör kultur- och fritidsförvaltningen, Botkyrkabyggen och föreningsrådet i Norsborg ett försök med gemensamma förenings- och boendelokal i Norsborg, Bocenter. En liknande satsning planeras i den nya fritidsgården i Alby, beräknas vara klar i slutet på 2013. Utöver förvaltningarna, har Mångkulturellt centrum utvecklat möjligheten för föreningar och personer att kostnadsfritt bedriva verksamhet i centrets lokaler. Svar från nämnderna - Mötesplatser

5. Svar från nämnderna - Skolorna • En plan mot diskriminering och kränkande behandling ska göras inom varje verksamhet, liksom det ordinarie värdegrundsarbetet inom förskolan och skolan.

6. - Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till att dokumentera kunskap om teorier och mekanismer bakom rasism och diskriminering ska vara en av meriterna vid tillsättning av tjänster. Kompetensutveckling i vardagsrasism

7. Svar från nämnderna - Föreningslivet • Från och med 2013 finns ett särskilt rörligt bidrag som syftar till att öka utbyte och samarbete mellan förenings- och kommundelsgränser.

8. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser alltid så att kunskaper i andra språk är meriterande vid nyanställningar. Vård- och omsorgsförvaltningen har till 2013 formulerat åtagandet att ta fram information om verksamheten på ett antal olika språk. Svar från nämnderna - Språk

9. Slutsatser • Vi har identifierat ett bra och fungerande arbetssätt för att ta in kommuninvånares kunskap och erfarenheter av rasism och diskriminering. • Vi har identifierat ett sätt att föra in kunskapen i förvaltningsorganisationen. • Avgörande för metodens framgång är att förankringsprocessen är identifierad innan aktiviteten påbörjas. D v s det måste finnas en handlingsberedskap hos berörda verksamheter att ta vara på resultatet - och vara beredda att ompröva inriktning på befintlig verksamhet. • Metoden är överförbar i andra verksamhetsomården.

10. Slutsatser • Genom projektet har vi samlat in det nämnder och förvaltningar gör i dagsläget i fråga om rasism och diskriminering. • Projektet har också synliggjort vikten av utvecklingsarbete inom detta område. • Cirkeldeltagarnas förväntningar på att kommunen ska förtydliga hur vi arbetar med dessa frågor på verksamhetsnivå är helt i linje med kommunens strategi för demokrati och delaktighet, respektive interkulturella strategin. • Det som nu återstår är att berörda verksamheter ska förtydliga hur jobbar vidare med utveckling av möjligheterna för ett lågsiktigt arbete med dessa frågor.